Otto Johanssons handelsbod i Östra Tollstad var från 1903 inrymd i lägenheten Fridensborg på Fröstads ägor. Rimligtvis är det handlaren själv vi ser på trappan med sina två överlevande barn.
Från 299 kr
Smedjegatan 39 - 43 i kvarteret Karbinen, Norrköping. Byggnaderna i båtshusmanstil var byggda 1839 respektive 1842. Hörnhuset bortom båtmansstugorna uppfördes redan 1828. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot norr.
Rimligtvis visar detta fotografi grevinnan Charlotta Elisabet Posse framför Ulvåsa slott tillsammans med två av hennes söner, okänt vilka. Grevinnan var sedan 1845 gift med friherre Adam Didrik Reuterskiöld och vid tiden för bilden ägare av godset.
Per August Trybom, så kallad underofficer på stat vid Första livgrenadjärregementet i Linköping från 1846 till önskat avsked 1880. Vid sidan av det militära var han även brännvinskontrollör och polisman i Mjölby under perioden 1877-1906.
Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Vy mot Nygatan 34 i Linköping. Den rustika byggnaden i blickfånget uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz, som vid tiden var anlitad av linköpingsföretaget Nylanders Ritbyrå. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Vy mot Hackefors från isen på Stångån. Vy mot sydost. Fallet på platsen utnyttjades vid tiden ännu för kvarnverksamhet. Hackefors sluss till höger tillkom i slutet av 1860-talet och var då världens djupaste enkelsluss. På krönet ses slussvaktarbostaden.
Bjärka-Säby hotell i ortens pittoreska stationsområde. Byggnadens behov var motiverad av Östra Centralbanans tillkomst 1902, uppförd 1903 efter ritningar av arkitekt Carl Westman. För resandes bekvämlighet gav huset även plats för en handelsbod. Här i fager sommargrönska 1923.
Utsikt från Belvederen mot väst. I förgrunden Stolplyckan med områdets vidlyftigt framvuxna bebyggelse. I fonden utbreder sig trängkårens regemente T 1. Ytan mellan de bägge områdena var som synes ännu närmast obebyggt vid fotografiets tillkomst 1921.
Porträtt av gaverifabrikör Adolf Stånggren. Född i Linköping 1825 som son till garvare (karduansmakare) Lars Magnus Stånggren och hustrun Anna Sofia, född Danson. Familjen bedrev sin garveriverksamhet inom nuvarande kvarteret Braxen. Från 1851 var han gift med Constance, född Holmberg.
Det har funnits lotsstation på Häradsskär sedan slutet av 1600-talet och det var främst sjöfarten till Söderköping och Norrköping som behövde stödjas. Här en vy över skäret från 1915.
Utefter Åbylundsgränd hösten 1967. Husraden var sista rest av den äldre bebyggelsen i området Åbylund och som vid tiden för bilden belagts med rivningsbeslut. Bild från Östergötlands museums dokumentation av platsen kort före beslutad sanering.
Vy över gamla torget i Kisa, som fram till omkring 1920 användes för marknader och andra allmänna sammankomster. Det vita, reveterade huset var huvudbyggnad till Garvaregården, uppfört 1893 genom garveriets dåvarande ägare Johan August Anderssons försorg.
Makarna Lars och Anna Maria Appelqvist framför deras gård Charlottenborg i Väversunda. Vykort från en tid då motiven gärna var lokala. Just denna hälsning skickades sommaren 1927 till lärarinnan Anna Jonsson i Skedevi.
Porträtt av fru Hilma Hjälm. Vid tiden för bilden gift med kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Skadat negativ med unik vy över Nykvarn i Linköping. Tiden är 1890-tal. Närmast ses fördämningen av Stångån som kom till och var nödvändig för Kinda kanals tillkomst. Nykvarns slussvaktarebostad skymtar längst till höger bakom kraftverksbyggnaden.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Fotoåret 1952 var kraftverket i Tannefors nyligen invigt och fallets forna kvarnrörelser hade tystnat och då fanns heller inte behov av en del bostäder i området. Här rivs mjölnarbostaden till Tannefors kvarn 2. Huset låg på Sågholmen invid kraftverket.
Det 1939 invigda Östergötlands museum var för tiden en påfallande modern fastighet som inbegrep en rad tekniska lösningar. För museets konstavdelning byggdes en fullskalig tavelsal för att pröva lamellernas inställning och olika glaskvaliteter. Bildens experimenthus uppfördes i Nykvarn. Foto 1938.
Porträtt av Philip Wilhelm Leonard Sundblad. Här iförd skarpskytteföreningens uniform. Bördig från Godegård kom han att etablera sig som snörmakare i Linköping. Från 1857 var han gift med Augusta Wilhelmina Jernstedt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.