Flygbild över Långasjö kyrka från söder. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1789 i sengustaviansk eller nyklassicistisk stil som ersättning för en stenkyrka från 1200-talet på samma plats. Kyrktornet rymmer tre klockor, de äldsta från medeltiden och den yngsta gjuten 1938. Över vapenhuset finns sedan 2011 ett litet museum. Till vänster i bild anas sjön Långasjön.
Från 299 kr
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Kyrkan uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Vy över en del av Rävemåla med Älmeboda kyrka i bakgrunden. Nuvarande kyrkan i Älmeboda uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Tornet är försett med romanska ljudöppningar, tornur och hög nygotisk spira.
En kvinnlig expedit, iklädd röd rock, står utomhus mitt i en stor gul papperskontainer, Domus Mölndals C okänt årtal. På kontainern står textat AB INDUSTRILEVERANSER RETURPAPPER Tel. 031-51 34 80. I bakgrunden ses en Goman-lastbil samt ett hus (lastkaj) med texten BOKHANDEL. Längre bort skymtar två byggkranar och kyrktornet till Fässbergs kyrka.
Istorps kyrka i Marks kommun sedd från sydväst. Kyrkan har troligen ett medeltida ursprung men byggdes om och till år 1734. Idag präglas exteriören till stor del av ombyggnaderna under 1800-talets första hälft. Kyrktornet i väster uppfördes 1805 och murades om 1841 då det försågs med nuvarande lanternin.
Denna vy är tagen från kyrktornet i Istorps kyrka. Det vita huset kallas Villan och inrymde en lanthandel som stängdes på 1980-talet. Under affärens tid byggdes huset till något och det står ännu kvar. Stengärdesgårdarna utmed vägen är däremot i princip borttagna.
Utsikt från kyrktornet mot Mösseberg. I bakgrunden utsiktstornet och Sanatoriet. Till vänster Trädgårdsgatan 10, Haglunds fabr. med skorsten, i mitten Läroverket, ljusa tornet nedtill tillhör Allianskyrkan, till höger S:t Olofsgatan 4 (Norders bokhandel), S:t Olofsgatan 3 (Jouvins hotell), gator: S:t Olofsgatan och Trädgårdsgatan.
Utsikter från kyrktornet. Järnvägsgatan = S:t Olofsgatan mot norr från korsningen Storgatan/Järnvägsgatan. Till höger Storgatan 30/Järnvägsgatan 4 (Norders). Till vänster Storgatan 34/Järnvägsgatan 3 (Jouvins hotell). Lasarettsområdet. Till höger högst upp Dotorpsgatan 26, 28. Ljusa huset i mitten av bilden: Odengatan 25 (häradshövding Johanssons fastighet).
Utsikt från kyrktornet mot väster. I bakgrunden Mösseberg med Liagården högst upp. Den lilla vägen går till campingplatsen och skidbacken. Längst till höger elektriska ställverket Kapellsgården i nuvarande kv. Majbaggen vid Danska vägen ännu kvar. Byggnaden med välvda taket är Habings Trävaror. Område åt vänster hör till Marka socken.
Utsikt från tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. Det är vinter och snö. Byggnaden närmast, i bild, är "Gamla Sparbankshuset", med adress Järntorget 12. Kvarteret Kungsgården, Kapellbronsamt fastigheter vid Storgatan, Trädgårdsgatan och Österled. Längst västerut ses huset på Törnberget. Centrum västerut, utsikt från kyrktornet_feb 1977_kartong 3_sida 21_neg 001
Vattendrag, Krokån vid lågvatten med gamla bron i bakgrunden. Bortom den syns kyrktornet på Knäreds kyrka. Text fotokopians baksida: "Detta fotografi, n:r F132 får, vid laga påföljd icke utan särskilt tillstånd reproduceras. O. LILLJEQVIST KONSTFÖRLAG. DALS LÅNGED.", "500 st vykort enl mall. Text & förlagstext enl. nedan. Blankt med vit kant.", "Text: Motiv från Knäred. Förlag: Sven Svenssons Pappershandel, Knäred". Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 1728–1729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 1779–81, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 17281729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 177981, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.