Vy över en del av Rävemåla med Älmeboda kyrka i bakgrunden. Nuvarande kyrkan i Älmeboda uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Tornet är försett med romanska ljudöppningar, tornur och hög nygotisk spira.
Från 299 kr
En kvinnlig expedit, iklädd röd rock, står utomhus mitt i en stor gul papperskontainer, Domus Mölndals C okänt årtal. På kontainern står textat AB INDUSTRILEVERANSER RETURPAPPER Tel. 031-51 34 80. I bakgrunden ses en Goman-lastbil samt ett hus (lastkaj) med texten BOKHANDEL. Längre bort skymtar två byggkranar och kyrktornet till Fässbergs kyrka.
Istorps kyrka i Marks kommun sedd från sydväst. Kyrkan har troligen ett medeltida ursprung men byggdes om och till år 1734. Idag präglas exteriören till stor del av ombyggnaderna under 1800-talets första hälft. Kyrktornet i väster uppfördes 1805 och murades om 1841 då det försågs med nuvarande lanternin.
Denna vy är tagen från kyrktornet i Istorps kyrka. Det vita huset kallas Villan och inrymde en lanthandel som stängdes på 1980-talet. Under affärens tid byggdes huset till något och det står ännu kvar. Stengärdesgårdarna utmed vägen är däremot i princip borttagna.
Utsikt från kyrktornet mot Mösseberg. I bakgrunden utsiktstornet och Sanatoriet. Till vänster Trädgårdsgatan 10, Haglunds fabr. med skorsten, i mitten Läroverket, ljusa tornet nedtill tillhör Allianskyrkan, till höger S:t Olofsgatan 4 (Norders bokhandel), S:t Olofsgatan 3 (Jouvins hotell), gator: S:t Olofsgatan och Trädgårdsgatan.
Utsikter från kyrktornet. Järnvägsgatan = S:t Olofsgatan mot norr från korsningen Storgatan/Järnvägsgatan. Till höger Storgatan 30/Järnvägsgatan 4 (Norders). Till vänster Storgatan 34/Järnvägsgatan 3 (Jouvins hotell). Lasarettsområdet. Till höger högst upp Dotorpsgatan 26, 28. Ljusa huset i mitten av bilden: Odengatan 25 (häradshövding Johanssons fastighet).
Utsikt från kyrktornet mot väster. I bakgrunden Mösseberg med Liagården högst upp. Den lilla vägen går till campingplatsen och skidbacken. Längst till höger elektriska ställverket Kapellsgården i nuvarande kv. Majbaggen vid Danska vägen ännu kvar. Byggnaden med välvda taket är Habings Trävaror. Område åt vänster hör till Marka socken.
Utsikt från tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. Det är vinter och snö. Byggnaden närmast, i bild, är "Gamla Sparbankshuset", med adress Järntorget 12. Kvarteret Kungsgården, Kapellbronsamt fastigheter vid Storgatan, Trädgårdsgatan och Österled. Längst västerut ses huset på Törnberget. Centrum västerut, utsikt från kyrktornet_feb 1977_kartong 3_sida 21_neg 001
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 1728–1729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 1779–81, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 17281729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 177981, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
Flickskolans Konfirmander samt präst i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt präst i Karlstads Domkyrka. Fotografens ant: Holms Läroverkskonfirmander. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt Pastor Holm i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.