Snickarverkstaden, gamla båtbyggarverkstaden. Mått: 14 x 6 meter. Det var här Fröberg började bygga båtar då han köpte nuvarande varsbyggnaden år 1923. Tidigare hade byggnaden varit stall. När den nya verkstaden byggdes år 1930 blev här maskinverkstad. Då inköptes följande maskiner (från vänster): fräs, planhyvel, bandsåg och rikt hyvel.
Från 299 kr
En man, bröstbild. Martin Pettersson Martin (född 30 sep 1901) jobbade som byggnadssnickare och byggde deras första bostadshus 1935 i Odensbacken på Östra vägen (Talby 3:21). 1941 byggdes han deras andra bostad med affärsverksamhet på Örebrovägen (Talby 2:64). Han hjälpte1969-70 en av sina döttrar och svärson att bygga en villa på Norra Kanalvägen.
En förskollärare hjälper barnen inomhus att bygga en koja utav filtar lagda på en spjäsäng. Vid sidan av finns en liten rutchkana, fyrkantiga sittkuddar, stora legoklossar samt lekbackar. På väggen hänger teckningar med barnens hand- och fotavtryck samt en bild av Musse Pigg.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Vy över byggnader i Abisko. Alldeles till vänster på bilden syns en bit av elförrådet. Det stod tidigare närmare spåren. Detta elförråd flyttades i mitten på 40-talet för att ge plats till den nya elverkstaden som man den 21 april 1945 beslutat bygga och som stod färdig 1946.
Eda minnesmärke över fred mellan Sverige och Norge. År 1910 beslöt man vid den Nordiska Fredskongressen i Stockholm att samla in medel för att bygga ett fredsmonument på gränsen till Norge 1914, till minne av 100-årig fred mellan länderna. Man samlade in 26 500 riksdaler, marken köptes in av Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Norges Fredslag, och ett fredsmonument byggdes i vit granit från Idefjorden.
Text till bilden"Bilden från mitten av 60-talet visar korsningen Östergatan-Agnebergsgatan. Huset längst till vänster, Östergatan 3 är borta och förslag finns att riva även nr 5 för att bygga studentbostäder". Finns i bok om U-a del 5 sid 58.
Enligt noteringar: "Munkedals idrottsplats. MAB:s dåvarande direktör Olof Bildt (1881-1943) lät bygga idrottsplatsen åt i första hand brukets ungdom. (Detta var ett utslag av den patriarkaliska ordning som rådde på bruket). Dir. Bildt stödde även fotbollen på annat sätt. Anl. invigdes 14/8 1927." (BJ)
Två bilar har krockat på vägen mot Örebro. På vägskyltarna, till vänster, står det "Katrineholm", "Västermo kyrka" och "Stadens centrum". Till höger håller Koppartrans på att bygga en bensinstation. Män, kvinnor och barn har samlats för att se på krocken. Ett par bilar kan inte ta sig fram eftersom färdriktningen är blockerad.
Marbäcks herrgård, Snöstorp. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia. Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.