Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Från 299 kr
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
VINTERVY. Hamnkanalen grävdes på 1870-talet mellan Hamntorget och järrnvägen. Vid torget byggdes en brygga där man sålde fisk. Torget kom därför också att kallas Fisktorget. På Hamntorget såldes annars livsmedel, kreatur, hantverk, trädgårdsprodukter, ved m m. Kanalen lades igen på 1950-talet när järnvägen behövde bygga fler spår. I fonden Isaac Westergren & Co:s magasin. (Bilden fanns med på utställningen år 2000).
Avesta Jernverk vid Dalälven År 1873 bildades Avesta-Garpenberg AB. På platsen fanns då byggnader från det nedlagda kopparbruket samt en mindre stångjärnssmedja. Bolaget var inte intresserad av de gamla byggnaderna utan satte genast igång att planera och bygga det nya stora järnverket.
Snickarverkstaden, gamla båtbyggarverkstaden. Mått: 14 x 6 meter. Det var här Fröberg började bygga båtar då han köpte nuvarande varsbyggnaden år 1923. Tidigare hade byggnaden varit stall. När den nya verkstaden byggdes år 1930 blev här maskinverkstad. Då inköptes följande maskiner (från vänster): fräs, planhyvel, bandsåg och rikt hyvel.
En man, bröstbild. Martin Pettersson Martin (född 30 sep 1901) jobbade som byggnadssnickare och byggde deras första bostadshus 1935 i Odensbacken på Östra vägen (Talby 3:21). 1941 byggdes han deras andra bostad med affärsverksamhet på Örebrovägen (Talby 2:64). Han hjälpte1969-70 en av sina döttrar och svärson att bygga en villa på Norra Kanalvägen.
En förskollärare hjälper barnen inomhus att bygga en koja utav filtar lagda på en spjäsäng. Vid sidan av finns en liten rutchkana, fyrkantiga sittkuddar, stora legoklossar samt lekbackar. På väggen hänger teckningar med barnens hand- och fotavtryck samt en bild av Musse Pigg.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Vy över byggnader i Abisko. Alldeles till vänster på bilden syns en bit av elförrådet. Det stod tidigare närmare spåren. Detta elförråd flyttades i mitten på 40-talet för att ge plats till den nya elverkstaden som man den 21 april 1945 beslutat bygga och som stod färdig 1946.
Eda minnesmärke över fred mellan Sverige och Norge. År 1910 beslöt man vid den Nordiska Fredskongressen i Stockholm att samla in medel för att bygga ett fredsmonument på gränsen till Norge 1914, till minne av 100-årig fred mellan länderna. Man samlade in 26 500 riksdaler, marken köptes in av Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Norges Fredslag, och ett fredsmonument byggdes i vit granit från Idefjorden.
Text till bilden"Bilden från mitten av 60-talet visar korsningen Östergatan-Agnebergsgatan. Huset längst till vänster, Östergatan 3 är borta och förslag finns att riva även nr 5 för att bygga studentbostäder". Finns i bok om U-a del 5 sid 58.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.