Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar.
Från 299 kr
Sankt Larsgatan i Linköping breddas och stenläggs och i stunden har arbetslaget nått i höjd med tomten till det blivande Frimurarehotellet. I bildens bakgrund skymtar arbetet med S:t Larskyrkans nya tornhuv, vilket daterar bilden till 1906. Gossen till höger har identifierats som Albert Eklund (f. 1892). Reprofotografi efter original av Dagmar Hallqvist.
S:t Laurentii kyrka med delar av S:t Laurentiiparken. Enl. uppgift i album, bild av Anna D. Ytterligare en kopia finns, 00352:2 från Falkmanska samlingen, se post 00014. Ur kyrkoprotokoll: 18980825 beslutades att vapenhuset skulle bort, arbetet skulle utföras av kyrkovaktmästare Nilsson som erhöll virket som ersättning.(C.E.)
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Teatern, Sockerslottet. Sockerslottet började uppföras av godsägare Jonas Andersson på Trossnäs men han avled under byggnadstiden och arbetet fullbordades av mågen J A Fahlberg 1899. Det sägs att huset kostade bortåt en miljon att bygga vilket skulle motsvara dryga 50 miljoner år 2012. Bilden togs 1903.
Den gamla kyrkan i Sankt Anna togs ur bruk efter att församlingens nya tempel stod klar år 1821. Utan funktion kom den gamla kyrkobyggnaden att förfalla, men räddades under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning från 1960-talets början. Här ett nedslag av arbetet sommaren 1965. Vy från norr.
Postgirokontorets Undersökningsavdelning på nedre botten. Det närliggande arkivet (tre dagars liggtid). Hyllorna är, genom skenor i golvet, flyttbara i sidled. Ett nytt system för förvaring av inbetalnings- och girokort. Till höger står Thyris Israelsson, som förestår arbetet inom arkiveringen. T.v. Gerd Hålldin.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter för t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. T.v. fönster åt Vasagatan och t.h. åt Mäster Samuelsgatan.
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Från mitten av 1920-talet hade arbetet att skapa en mer stadsmässig miljö runt Trädgårdstorget påbörjats. Efter omfattande rivningar utmed Tanneforsgatans tidigare sträckning, hade torget som sådant lagts ut i en kvadratisk form. Fotoåret 1929 var Delfinpalatset vid torgets västra sida nyligen invigt och nu vände man blicken mot kvarteret Dryckeshornet och de där ännu bestående trähusen.
En påbörjad vast där den sk blockfoten är utlagd. Man la de största stenarna i botten, allt material skulle ju gå åt och stora stenar fyllde dessutom upp en rejäl volym i vasten. Här ser arbetet ut att ha avstannat. Bilden är tagen vid Kättelviken med Nackshaid i bakgrunden. Klasens fiskeläge ligger nere t v utanför bild.
"Johan Johansson Mallgars i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
"Johan Johansson Mallgras i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Under åren 1903-08 drev Carl Sundström handelsboden i Viby. Vid sidan av arbetet fotograferade han flitigt och var uppenbarligen även musikant och tecknare. På en vägg i bostaden har han nålat upp och dokumenterat en rad dråpliga teckningar, månne karikatyrer av personer från orten. Samtliga är för övrigt daterade 1906.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.