Denna ålderdomliga ladugård fångade Masses intresse och han tog ytterligare en bild av den 6 år efter den förra. Nu var ladugårdens tid förbi, för året efter revs den och en ny mycket stor och modern ladugård byggdes i stället, se Bild 931. Den fick inte plats på det gamla stället, utan byggdes till höger om denna gamla ladugård stående med gaveln mot landsvägen. Egentligen var den gamla ladugården inte utsliten, den ser ut att ha varit i rätt gott skick, men den var gammalmodig. Längst till vänster skymtar ett hörn av grannpartens uthus, nu mera urrivet än på förra bilden, se Bild 927.
Från 299 kr
Text i fotoalbum: "IV. Från svenska arméns förläggning och bevakning. Baksida af en i kyrkan i Schuki förvarad helgonbild. Den skrift, som fotografien utvisar, innehåller att svenska officerare under kriget borttagit helgonets beläte och i stället inristat det schakbräde, som synes å fot. 56 (=AMA.0026348)."
Linbanan från Åkerbydal (Turba) till Tenhult, 2,5 km lång. Med denna fraktade man från mossen torvströ i balar ner till järnvägsstationen i Tenhult. Linbanan anlades 1897, såldes och togs ned 1936 när bilar började användes i stället. Eftersom det var kuperad terräng så var stolparna olika höga. Denna, en av de högsta, på ägorna till Mjälaryd Norrgård 3:4.
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Före skiftet tillhörde den här boplatsen troligen Anderse eller Hemmor. Förste kände ägaren var Nils Ekelund född 1784 från Endre, gift andra gången 1818 med Lovisa Catarina Andersdotter född 1795 från Hemmor. Det lilla inpanelade bulbostadshuset på bilden kan vara från deras tid, men ännu mera troligt är att det är äldre och att de köpt det begagnat och flyttat hit. Nils och Lovisa fick 3 barn, varav dottern Eva Nilsdotter född 1818 gift 1846 med Hans Larsson Vallander född 1807 från Anderse tog över stället. De fick 5 barn och äldste sonen Hans Vallander född 1850 ärvde stället. Han gifte sig med Maria Lauvall från Änges i Burs och de fick en son Gunnar, som reste till Amerika. Fadern reste sedan också till Amerika och dog där. Maria sålde stället 1899 till svägerskan Anna Margareta född 1855 och hennes man målaren Oskar Lindgren född 1861 från Ala men verksam i Visby. Maria flyttade till Hemmor på När. Byggnaderna hade fram till skiftet stått på ofri grund, men tomten köptes in av Oskar. Anna och Oskar hade två barn. Efter Oskars död köptes fastigheten 1936 av dottern Ainas son målaren Ivar Lindgren född 1905 i Boge. Ivar gifte sig 1933 med Margit Ahlqvist född 1902 från Guldrupe och de fick dottern Gunvor 1942. Gunvor gifte sig med sonen i granngården Erling Hansson, varvid fastigheten såldes till Oskar och Edit Pettersson som innehade den till 1976. Anders Hallqvist född 1950 från Mickelgårds på När och hans fru Birgitta född 1951 från Levide köpte stället och bor ännu där.
Masses har fotograferat den strängt symmetriska manbyggnaden på en olämplig årstid när trädens löv skymmer huset, också staketet skymmer sockeln. Fönstren sitter i små nischer, vilket from denna tid blev gängse, liksom det utskjutande taket. Den manbyggnad som uppfördes 1810 revs således när den var drygt 60 år gammal och man byggde detta stora hus i stället.
Larssons på Fie norra part kör hem rågen i höhäck, de gallerliknande grindarna på vagnen heter häckar. Att lasta en sådan här vagn var besvärligare iom att häckarna var i vägen, men man slapp i stället att surra lasset. Troligen är det sonen Arvid Larsson, 25 år, som kör lasset, medan fadern Oskar, 60 år, håller i gaffeln.
Motiv från Rimforsa med vy över sjön Järnlunden. Med samma vidunderliga utsikt ligger Sjöstugan, backstuga under Rimforsa Västergård och vid tiden bebodd av makarna Sprant, varför stället även kommit att kallas Sprantstugan. Något oförmodat är stugan än i skrivande stund bevarad invid Kalmarvägen.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Denna reproduktion av en teckning från Herman Feychting föreställer den engelska emigrantångaren Utopias undergång på Gibraltars redd den 17 mars 1891. Den svenska korvetten Freja under befäl av prins Oscar Bernadott och engelska pansarfartyg undsätter de förolyckade. Teckningen av Herman Feychting är utförd efter en på stället utförd skiss av underlöjtnant Georg Bergman, som förde befäl på en av räddningsbåtarna.
Vy vid Dala Finnhyttan. Spår fanns åt sydost 1,6 km i en vid båge åt ost-norr-nordost till Smältarmossens gruva och anrikningsverk, rivet före 1963. Stationshuset avsågs rivas i maj 2009, men ägaren Boliden AB tog intryck av folkopinionen och beslöt att i stället renovera huset och skänka det till ortens hembygdsförening
Statens Järnvägar, SJ tåghem. Nyanlända resenärer vid ett tåghem 1937 då Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Statens Järnvägar, SJ E 147 "Sigtuna" som Kohlfurt - Falkenberg nr 6. Tillverkades 1873 av Borsig i Berlin för Kohlfurt - Falkenberg Eisenbahn i Tyskland, men levererades ej utan såldes i stället till SJ, där loktypen erhöll littera E 1876. Från 1898 littera De
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.