Interiör från Centrum-biografen på Larmgatan, ööpnad 1930. Larmgatan var länge stadens biogata. Här låg också Palladium i korsningen Norra Långgatan - Larmgatan som öppnade 1919, och Grand, som öppnade 1939 på Larmgatan 6.
Från 299 kr
Salmeniiska huset på Saläng. Huset låg på nuvarande tomten Gustav Adolfsgatan 37. Handlare Salmenius hade huset som sitt "nöje" att umgås i med vänner, lång från stadens hank och stör.
Stora torget. Omkring 1900. "Thulinstomten" vid Stora torget, Storgatan 16, förr Per Lars tomt. Huset byggdes troligen efter branden 1769 och var säkerligen ett av stadens förnämsta borgarhus, ibland kallat "kungshuset". Det revs omkring 1913.
Österlånggatan 5 mot norr med kvarteret Apollo år 1927. Här var på 1800-talet tullmästare, hovjunkare Bagge bosatt. Här var också stadens tullmagasin beläget. Tullhusmagasinets gavel syns på bortre delen av bilden.
Västerås första Lucia, Anna Palm, från 1914, omgiven av tärnor och bagare. Festen hölls i stadens metodistförsamlings kyrksal. Bagaren till vänster är en av männen, fd Göteborgare, som planerade festen.
Sju av stadens ungherrar vid början av 1900-talet.Stående: Barberaren Lauritz Kappers, disponenten John Tengbom, bokbindaren Mårten Lindgren, specerihandl. Gustaf Andersson ("Stekis"). Sittande: Specerihandl. Karl Nyqvist, manuf.bitr. Harald Kilander, disponenten Torsten Haglund.
Gefle stad från väster. (stadens grusgrop i förgrunden.) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, biltexterna är också hans egna.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad till vänster. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1931.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1933.
Lidköpingsorginal: Kristina Johansson kallad "Snuskristin". Att Kristina avfotograferas med hinkar är ingen tillfällighet. Hon försörjde sig som "vattenmadam". Hämtade vattnet vid stadens allmänna pump "Särnmarkska pumpen" och bar ut det till de hushåll som ville betala för tjänsten.
"Wiens gatubild bjuder i dessa dagar på en nyhet. Uniformerade posttjänstemän som chaufförer på motordrivna trehjulingar fullgör förbindelsetjänst mellan de olika filialpostkontoren. Också pakettransporterna mellan stadens centrum och flygplatsen Aspern utföras med trehjulingar".
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan.
Till vänster kan man se ett järnstaket och innanför/nedanför detta ligger Gunnebo slotts nedsänkta uteplats. En blomsterrabatt löper utefter staketet. Till höger går en stig som leder till nybygget av stadens blivande turistinformation. Se uteplatsen på foto 1995_0275.
Västra Torget i Jönköping. Två pojkar leker vid vattenhon, som fanns för att stadens hästar skulle kunna vederkvicka sig. Husen i bakgrunden är Tändsticksbolagets arbetarbostäder, de så kallade Bostäderna.
Hantverksföreningens emblem. Falköpings Hantverksförening bildades 1880. Den 6 september 1880 samlades stadens hantverksmästare på rådhuset i Falköping för att lägga grunden till den förening, vilken den 28 september 1948 firade sin 60-åriga tillvaro.
Åtta stycken av stadens ungherrar vid sekelskiftet 1900. Fr.v. järn- och specerihandl. Axel Spets, spannmålsbokhållare Malcolm Westerling, bokbindare Mårten Lindgren, lagerbokhållare Arvid Jacobson, godsägaren Leopold Warodell, Wilhelmsro, barberaren Lauritz Kappers, manufakturbiträdet Harald Kilander, handl. (speceri) Gustaf Andersson "Stekis".
Varmbadhuset i hörnet Badhusgatan/Repslagaregatan. I januari 1884 öppnades stadens nya badhus, uppfört av byggmästare C. F. Pihlström. Det byggdes till 1907 och rustades även 1914. Badhuset var i bruk till dess att den nya simhallen stod klar 1965.
Fastigheter längs Trädgårdsgatan. Närmast i bild, det så kallade Spruthuset (stadens förråd ligger bakom huset). Hunden Roll ligger utanför porten. Möjligen vaktar han cykeln åt husse Elov Jonsson. Korsningen Trädgårdsgatan - Kapellgatan.
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.