Titanic byggdes för att slå alla rekord. Hon skulle helt enkelt bli den största och bästa ångaren i världen, hon påstods dessutom vara osänkbar. Titanic sjösattes 1911 och den 2 april provkörs hon för första gången. Den 10 april ska hon ut på sin jungfruresa, men strax innan midnatt den 14 april kör hon på ett isberg och sjunker. Livbåtarna hade plats för 1178 personer, men ombord fanns mer än 2000. Mer än 1500 människor följde med fartyget ner i djupet, ombord fanns 164 svenska passagerare endast 44 av dessa överlevde.
Från 299 kr
Schnelldampfer Bremen sjösattes i juli 1903. Hon startade en tradition som blev typisk med små lätta fartyg i andra världskriget, de blev döpta efter tyska städer. Trots att de inte var moderna skepp när första världskriget bröt ut användes de flitigt. Många gick förlorade, andra klarade sig även igenom andra världskriget, men då inte som krigsskepp. Bremen användes som Atlantskepp mellan 1904-14 och användes för olika uppdrag i Östersjön efter det. Hon förlorades när hon träffades av en mina nära Windau den 17 december 1915, när hon skulle hjälpa en torpedbåt som även den träffats av en mina.
Knut Borgs Fotoateljé på Fredsgatan i Örebro. Text från Facebook skriven av Knuts son Patrik Borg: I lokalen på bottenplan (fönstret till höger) låg en pianolackering! Jag tror han hette Halleby eller liknande som drev det. Luktade alltid starkt av lack i hela trappen. Pappa hade en fixat en flyktväg genom en liten dörr på övervåningen som ledde till vinden. Han var övertygad om att det skulle börja brinna vilken dag som helst. Han fick också, mycket riktigt, använda sig av den då en häftig brand blåste ut hela lokalen på bottenplan. Jag tror det var slutet på pianolackeringen.
"Spingeri" Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades "att svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Från barnföreställning på Sagabiografen 9 november 1946. Norra Skeppargatan, Gävle. Revs när Domusvaruhuset skulle byggas. Bilden: Andra raden från vänster: Nr 3. Lasse Strömstedt f.1935, Brynäs, senare författare. Tredje raden från vänster: Nr 1. Sivert "Rättarn" Eriksson f. 1932 ?, Brynäs. Nr 2. Knut "Knutte" Strid, f. 1933, Brynäs. Nr 3. Hans "Hasse" Wassberg, f. 1934 ? Brynäs. Nr 4. Sven Hirsch f. 1933 Söder. Nr 5. Bertil Rolén f.1933 Söder Nr 6. Tommy Lindholm f. 1933 Brynäs. Tredje raden nr; 1, 2, och 3 klasskamrater Brynäs och nr 5 och 6 klasskamrater Söder.
LARS Erik HOLM, f i Överjärna1846, d i Åsbo 1927, var stationsföreståndare i Strålsnäs 1897-1911. Det är sannolikt han som står längt till höger, det kan vara hans hustru, AUGUSTA Christina HOLM f Olsdotter (1844-1935) som står närmast honom. Flickorna på bilden kan då vara de tre döttrarna, Anna (1875-1960), Lotten (1881-1968) och Karin (1888-1869). År 1900 hade stationen tre anställda. Den ljusklädde längst till vänster skulle kunna vara Axel Holm (1885-1948). Han fick anställning som extra kontorist vid stationen 1901, men kan ha arbetat där också dessförinnan, efter avslutad skolgång 1899 eller 1900.
Inkommenderad militär från Göta Livgarde och Livgardet till häst sorterar nyårskort vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 1910. Längst bak en grupp postanställda, varav några i svarta pälsmössor med postsymbol: krönt posthorn med kokard. Till vänster i bild en postanställd med uniformsmössa med en träns och postsymbol. De bär postens armbindel, som skulle användas av personer som inte tillhörde postverket men som anlitas för brevbärar- och expeditonsvaktsgöromål. Armbindeln har också populärt kallats "nyårsbindel", då den användes mycket av tillfälliga brevbärarebiträden i Stockholm vid jul och nyår. Göta Livgarde (I2): Uniform m/1886: mörkblå med röd krage och klaffar på ärmuppslagen. Livgardet till häst (K1): Uniform m/1895: Ljusblå med vita detaljer.
Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.
Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
Maj Jernberg halvligger i soffan med fötterna på bordet. Gruppboende på Tulegården i Stretered, Kållered. Maj bodde på Streteredshemmet troligen från 1970-1980-talet fram till början av 1990-talet. 1963 beslutades det att Stretered skulle förändras till vårdinstutition för vuxna, då särskolan planerades att flytta till Kungälvsregionen. För åren 1965-1970 upprättades därför en investeringsplan, som bland annat innehöll fem nya paviljonger. År 1966 stod den första vårdpaviljongen, Backegården, färdig. Den innehöll 50 platser för vuxna. 1967 stod så paviljongen Ängården färdig och året därpå Tulegården. Våren 1971 blev de två återstående paviljongerna Sörgården och Parkgården, inflyttningsklara. Liksom Ängården och Tulegården innhöll dessa paviljonger 42 platser.
Maj Jernberg sitter i soffan med fötterna på bordet. Gruppboende på Tulegården i Stretered, Kållered. Maj bodde på Streteredshemmet troligen från 1970-1980-talet fram till början av 1990-talet. 1963 beslutades det att Stretered skulle förändras till vårdinstutition för vuxna, då särskolan planerades att flytta till Kungälvsregionen. För åren 1965-1970 upprättades därför en investeringsplan, som bland annat innehöll fem nya paviljonger. År 1966 stod den första vårdpaviljongen, Backegården, färdig. Den innehöll 50 platser för vuxna. 1967 stod så paviljongen Ängården färdig och året därpå Tulegården. Våren 1971 blev de två återstående paviljongerna Sörgården och Parkgården, inflyttningsklara. Liksom Ängården och Tulegården innhöll dessa paviljonger 42 platser.
Mölndals barnhem (f.d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Tre personer som lagar mat. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass vid Holtermanska skolan. Flickorna i klassen, fr.v. ?, ?, Margit Wallin, ?, ?, Estrid Wallman, Daga, ?, Elsa Börjesson. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass. Pojkarna i klassen och en get. Fröken Klara Arvidsson. Övre raden, tredje fr.h.: Karl-Erik Marmgren. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass. Övre raden, femte personen fr.v.: Karl-Erik Marmgren. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Mölndals barnhem, Holtermanska, omkr. 1770-tal. Tecknad efter beskrivning av J.F. Börjesson. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Mölndals barnhem (f. d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Gruppfoto av barn och personal framför julgran. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.