Fotografiet visar den förliga delen på en ubåt och den tar upp mycket av bildytan. En bogvåg slår in över däck och längs med skrovet skummar vattnet ymnigt. I bakgrunden ses öppet hav. Med tanke på att skrovet är nitat så är detta en ubåt som byggdes innan de så kallade "nummerubåtarna" som var de första helsvetsade ubåtarna och som sjösattes under 1940-talets första år. Med hänsyn till hur däcket ser ut i fråga om placering av bland annat telefonboj och nedgångskapp så är det rimligt att påstå att detta rör sig om något av fartygen ur Sjölejonet-klass.
Från 299 kr
> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter." >CG Pettersson konstruerade den köpenhamnske "Grossören" Th Coldings nya 19 meters salongsbåt, utrustad med all den tidens bekvämlighet. Båten finns omnämnd i en artikel av Rolf Söderqvist, publicerad i Veteranbåten Nr 1, 1992. Båten är byggd för ägaren och hans familj och är huvudsakligen avsedd för >> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter.
Timmerman Karl Albin Karlssons timmermanskista. De är från vänster. 1) Skräyxa att trä upp spiror med. 2-3) Större och mindre skeppsyxa att kanta plank med och hugga upp knän mm krokigt arbete, där man inte behöver så bred yxa men ändå en som är tung. 4-5) Stor och liten skäryxa eller spissyxa att gå före i skräningen med och efter kritlinan hugga en rand i barken eller ytan på trät. Därefter tar man skräyxan. Användes också till småarbeten, såsom vässa kilar o dyl. 6-7) Stor och liten sliktyxa till att slikta spant med och till skarvar i bordläggning, garnering, däck osv.
Gunnar Lambergs uppsättning av revyn "På X med Selma", spelades 1956 och var Lambergs sista nyårsrevy. Med denna finalproduktion försvann också en lång tradition av årliga nyårsrevyer i Torsby. Revyns handling var förlagd till ångaren Selma Lagerlöfs däck. Nummer 1 från vänster är okänd, nr 2 Berit Röhr (Löfvenholm), nr 3 Vera Olsson, nr 4 (Skymd bakom Vera) okänd, nr 5 Gurly Bäckström, nr 6 Karl Kressner, (han var ensemblens charmör och för övrigt innehavare av firman Torsby Bilelektriska), nr 7 okänd, nr 8 (skymd) okänd, nr 9 okänd, nr 10 (delvis skymd) Berit Karlsson (Velander), nr 11 okänd. Några av flickorna var tillfälligt "inlånade" från en, revyensemble i Hagfors.
Fotot visar pansarskeppet HMS Sverige - det första fartyget som byggdes i Sverigeklassen. Motivet upptar en stor del av bildytan och fartyget är avbildat snett framifrån. Det aktra partiet är placerad i bakgrunden vänster i bild och fören i förgrunden till höger. Fartyget är resligt och hennes kanoner på fördäck syns tydligt. I fören är gösen hissad, likaså örlogsflaggan i aktern. Fartygets bog bryds av det lilla riksvapnet: tre kronor i en cirkelrund sköld. Denna kröns dessutom av en krona. Akterut syns några ur besättningen ståendes på däck, men några återfinns också i de två skeppsbåtar som ligger i vattnet längsmed fartygets styrbordsida. I övrigt så inramas bilden av hav men också av en hög himmel med molnformationer. Det som är synligt av horisonten visar en skogsbevuxen landremsa.
1899-07-02 Levererad av William Lindbergs Verkstads- och Varfs AB som Kimito till Åbo Skärgårds Ångbåts AB, Finland. Trafik på traden Åbo - Hangö. 1916-03-22 Rekvireras av Ryska flottan som mintransportfartyg med kapacitet för 40 minor. 1918-04-22 Beslagtas av Tyska marinen i Helsingfors hamn som krigsbyte. Återlämnas till Finland. 1922-08-03 Såld till Rederi AB Norrleden, Ljusterö för 900.000 FIM och omdöpt till Norrleden I. Trafik på traden Stockholm - Vaxholm - Bergshamra. 1923 Ombyggd vid Bergsunds Mekaniska Verkstad för 39.025 kr. Lastrummet under däck byggs om till en stor salong samt tre hytter och överbyggnaden förlängs. 1925-03-27 Såld till Waxholms Nya Ångfartygs AB, Vaxholm för 95.000 kr och omdöpt till Sunnan. Insatt på traden Stockholm - Saltsjöbaden - Dalarö (Vadviken). 1926 Extrabåt. 1947 Trafik på traderna Stockholm - Dalarö - Ornö - Utö och Stockholm - Stavsudda - Möja. 1948-05 Flyttas till traderna Stavsnäs - Runmarö - Sandhamn - Harö och Stavsnäs - Nämdö - Mörtö. 1948-10-18 Flyttas till traden Stockholm - Elmsta. 1949 Åter trafik från Stavsnäs 1951 Grundstöter vid 18-tiden strax intill Hasselö brygga på tur från Sandhamn mot Stavsnäs. Fartyget orkar helt enkelt inte backa ut från bryggan i den hårda stormen som råder vid olyckstillfället, utan driver med sidan in mot land. För att inte riskera en värre olycka tvingas man till slut köra med stäven före upp på land för egen maskin. De 10-tal passagerarna tar sig i land utan missöden och körs senare till Stavsnäs av Haröfiskaren Gunnar Andersson. Fartyget flottas dagen efter kl. 09.00 av Transportbolagets Tyr och går sedan för egen maskin in till Stockholm för översyn och reparation. 1952-02 Upplagd vid Hammarbyverken. 1956 Skrotas nedanför Skurubron i Nacka. (Skärgårdsbåtar.se)
Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.