Rumsinteriör, en kvinna och en baby, barndop. Fru Falk
Från 299 kr
Rumsinteriör, familjegrupp två personer, barndop. Rulle Molin (beställare).
Rumsinteriör, grupp fyra barn, barndop. Rulle Molin (beställare).
Rumsinteriör, grupp fem barn, barndop. Rulle Molin (beställare).
Rumsinteriör, en kvinna och en baby, barndop. Bigge Holmberg
Rumsinteriör, en kvinna och en baby, barndop. Esser
Rumsinteriör, en kvinna, en baby och en präst, barndop. Esser
Enligt senare noteringar: "Barndop, troligen i Foss." (BJ)
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Från Wallenbergska trädgården i Linköping med ställets orginella paviljong. Byggnaden är beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder (1873-1854), som i sin barndom ofta besökte platsen. Hon mindes att byggnaden innehöll inte mindre än fyra rum. Ett stort 8-kantigt rum i mitten, innanför detta ett mindre med ingång från mittsalen samt ett rum på vardera sida av mittenrummet men försedda med egna ingångar utifrån. Till det stora rummet kom man från trädgården via en närmare tre meter bred trappa och en liten loggia, vars tak bars upp av två doriska pelare. Ulla Linders beskrivning överenstämmer således väl med vad fotografiet visar, även om vildvinet tagit verandan i besittning. Vad vi emellertid inte ser är det stora rummets välvda innertak som Ulla beskriver var illusoriskt bemålat med valvbågar runt en stjärnhimmel där Aurora tronade bland molnen. Det inre rummet hade väggfasta soffor klädda med storblommig damast i rosenrött. Över sofforna hängde fyra stora litografier med porträtt av Sveriges alla konungar och drottningar samt i övrigt några namnkunniga personer ur den svenska historien. Fotografiet kan antas vara tillkommet 1898. Personerna har inte identifierats.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Utifrån andra fotografier är år 1898 en rimlig datering. Inte lång tid före bildens tillkomst hade gården tillhört landssekreterare Adolf Wallenberg och dennes maka. Dessa och inte minst den tidigare ägaren, stadsläkare Johan August Åman, hade anlagt en ståndsmässig trädgård som vid sidan av nytto- och blomsterland kunde medräkna ruddamm, promenadstråk, dekorativa ekonomihus och mer därtill. Det märkliga lusthuset på bilden finns beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder, som i sin barndom ofta besökte platsen. Grottan som det kallades var uppfört under Wallenbergs tid. Dess ytterväggar var klädda med granbark, utom framsidan som bestod av ostronskal. Huset innehöll två rum. Det första hade handmålade tapeter på väggar och tak och saknade fönster förutom små runda gluggar i taket. Det inre rummet hade rundad form och här var väggar och tak klädda med blå-och vitrandig bomullsväv. I byggnaden förvarades främst utrustning och redskap till sällskapsspel. Till höger om Grottan skymtar änden på den kägelbana som Adolf Wallenberg lät iordningställa 1868. Upplysningsvis kom den via en tid på Drabbisdal i Vreta kloster att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vid tiden för bilden var fastigheten invecklad i en rad avstyckningar och ägobyten. Några personer som överensstämmer med bildens kvinnor har inte gått att finna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.