'Bildtext: ''Sollumsån med rester av en år 1918 anlagd flottningsränna.'' Vy över vattendraget Sollumsån med träkonstruktion liggande i ån. Trädkantad å. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Från 299 kr
Amalia Lundqvist prövar fiskelyckan i ån invid Skällviks kyrka och församlingens prästgård Korsnäs. Hon är dotter till socknens kyrkoherde Gustaf Leonard Lundqvist och hans maka Jacobina Ljunglöf, vardagligt kallad Jaquette. Mannen på spången är inte identifierad. Fotografen är möjligtvis den fotointresserade fadern.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Timsfors. Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram.
Tegelbruket i Hagaström byggt 1886-88. Provkörning 1891-94. Produkt 12" ca 2 miljoner tegel per år. "Bondtegel". Första lertäckterna norr om ån (Bl.a i Bjursve Hage). Sista stora leveransen gick till Björksätra i Sandviken, ca. 12 miljoner tegel. Hagaströms LM-skola fd. folkskola byggd omkring 1945 arkitekt Dahlén. 1981 före rivningen.
Modet 20 maj 1966 En mannekäng i en kort klänning, vita strumpbyxor, skor med remmar samt med halsband om halsen sitter på en stenmur utomhus i en park. Hon har en bok i sina händer. I bakgrunden syns vatten samt en eka förtöjd vi en brygga. På andra sidan ån i bakgrunden syns människor samt hus.
Gamla huvudbyggnaden på Åsmundshyttan nr. 9 "Erik- Anders". Låg tidigare nere på åkern mellan vägen och ån mittemot Åsmundshyttan nr. 6 "Mattsas". 1840 flyttades upp på nuvarande platsen och byggdes ut. Detta gjordes när ägaren på "Erik-Anders" och "Mattsas" köpte Asmundshyttan nr. 7 "Jönses" vid en konkurs 1839 och delade fastigheteh i två delar. Nuvarande huvudbyggnad syns till vänster och byggdes 1848.
Växbo: Smeden Lars Ahlin, änkeman vorden, uppförde åt sig på sin ålders dar en bostad, väl den egendomligaste som funnits i Växbo. Den byggdes delvis ute i ån, strax nedanför Schönningssågen, av bakar från sågen. Den hade bara ett rum, på en gång smedja och bostad. Då man kom in i stugan-smedjan hade man smideshärden med sitt smidesstäd strax till vänster om dörren.
Här ses Ingeborg Malmberg, född Olsson, tillsammans med Ingrid Brundin, ca 1915-1916. I bakgrunden syns Dalapalatset och Svängbron. Snön från Gävles gator och gårdar kördes med häst och släde och stjälptes ut i Gavleån, så man kunde gå över ån på snövallarna vissa år.
Fagersta by, vy från vägen uppe på kanalbanken. Av bebyggelsen är det från vänster den lilla gården bakom träden den stora tvåvåningsbyggningen i mitten och därbakom syns ett tak med två skorstenar till ett bostadshus och sekelskifteshus till höger som är kvar. De långa längorna framför det stora huset var en såganläggning i ån mellan Lill- och Storgösken
Karbenning, Karbenning by. Järnhyttan år 1907 då den revs av stenkarlarna Morell. Till vänster i förgrunden: grunden till krossen. Till höger därom: vattenintaget med dammlucka och nedströms denna vattenhjulet som drev blåsmaskinspel. På västra stranden av ån, nedströms hyttan: maskinhus med ångmaskin, då vattnet ej räckte.
Cirkus i stan vid Hamnplan. Bildsidan. 21 maj 1955. I bakgrunden syns Centralföreningens silo. Till vänster från toppen på byggnaden ner mot Svartån går ett rör i 45 graders vinkel. Genom det röret transporterades silons säd ner till pråmarna i ån.
Annestorp i Lindome. Nedströms ån drevs en kvarn och såg som även anlitades av lantbrukare på orten. (H.B). Gruppfoto av arbete vid sågen. Personerna från vänster till höger är uppräknade i namnlistan ovan. Adel var mjölnare, Erik Bergman var snickare och Harrys far, Andrén var mjölnare och John Hedlund var snickare och morbror till Harry Bergman.
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.