Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Från 299 kr
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Storgatan 52 i Linköping från gårdssidan. Som närmast alltid skvallrar gårdsfasaden inget om dess påkostade motsats mot gatan. Under sin glans dagar hade huset gått som Bielkeska gården efter grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som låtit uppföra huset omkring år 1800. Nu var det nedgånget och ansågs stå i vägen för modernisering av stadskärnan. Huset revs en tid efter fotoåret 1966.
Fönstren putsas på längan till Tornbergska gården i Linköping. Här önskade man få in solljuset men på andra ställen ville man hålla det ute. Till höger har man kalkat rutorna för att inte besväras av den lågt stående solen i väst. Husraden låg tills den revs utmed Sankt Larsgatan. Fastighetens gatuhus låg i hörnet av Storgatan.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Storgatan 18 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan. I bakgrunden skymtar varuhuset EPA invid gatans norra sida som tidigare sanerats och helt omdanats.
Ett av otaliga hus från förrförra seklet som skattats i centrala Linköping. Storgatan 10 med sin rustika och från seklets senare del typiska fasad är ett exempel. Vid fototillfället 1955 drev charkuterifirma Ström & Svensson sin egna livsmedelsbutik i gatuplanet, vid sidan av Druvans blomsteraffär.
Vy över Storgatan från öster. Från vänster kv Venus 2-1. Skyltar med "RINGAR" Wahlbergs Guldsmed", samt "HANDSKAR" därefter "Tynnes leksaker" och "Ingeborg Engelbrekt SKOR". Kv Proserpina 1-4 med hotell KNAUST. Närmast till höger kv Minerva med skylt "Småbo GeWe Glas & Porslin". Spårvagn ses köra i gatans riktning.
Storgatan, Växjö ca 1905-10, med blick västerut. Till vänster ser man husen i kvarteret Blenda med G. Sjödahls affär m.m. Till höger ser man konsul Hjalmar Petris fastighet i kvarteret Klostret 6, följt av diverse andra hus i kvarteret och i fjärran kvarteret Nunnan.
Storgatan, korsningen mot Bäckgatan, Växjö 1923. Till vänster ser man (närmast) familjen Feuks fastighet (kvarteret Klostret 8), med bl a Oscar Karlssons uraffär, följt av diverse andra hus i kvarteren Klostret och Sunaman. Till höger ser man bl a apoteket Sigfrids lokaler i kvarteret Blenda (Blenda 1).
I december 1955 skrev Östgöten att Linköping var en trafikfälla mindre eftersom gatukontoret snabbhet ordnat passagen mellan Hamngatan och Storgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Stora torget var länge Linköpings kommerciella centrum. Till vänster ser man Centralpalatset som är byggt 1909. Folke filbyter. Storgatan. Centrala Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Storgatan 16, Thulinstomten, Per Lars tomt. Kungsgården eller Thulinstomten omkr. 1895. "Kungshuset" på Thulinstomten vid Stora torget var troligen uppfört kort efter den stora branden, som härjade staden 1769. Huset revs 1912 och basarbodarna till höger med sina mjölk- och brödbutiker något tidigare.
Kv. Tornväktaren, Storgatan 19, Silfvénska huset. Lagetomten. Silvénska huset byggdes år 1844 för 976 Riksdaler. "25 alnar långt, 16 alnar brett och 6 alnar högt", användes såsom folkskola till år 1875, då det såldes för omkring 4.000 Riksdaler. Skräddarmästare Silfvén har varit ägare av fastigheten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.