Brygghuset är nog fråm 1800-talets första hälft med återanvända 1700-talsfönster. T v var själva brygghuset, vad den högra halvan använts till är inte känt. Vi ser Elisabet "Lise"V edin 53 år med barnbarnet Alvina 7 år.
Från 299 kr
Bilden är tagen från mitt i vägkorsningen på Kotorget. Vägen till höger är stora landsvägen till När och till vänster skymtar Käldkväiar. Larssons ladugård stod mot Kotorget och gårdspartens infart hade bastanta portar så man kunde stänga om sig. Längst till höger var ett fähus med gödselhög mot vägen. Fönstren var insatta senare, man kan se att putsen är ljusare runt dem. Till vänster om portlidret var ytterligare ett fähus, men utan fönster, och till vänster om det en hoimd, hörum, innan ladporten. Resten av ladugården var lada. Framför ladan ligger en stor hop med troder till bandtunar och vid ladporten står en mängd stör. Till vänster skymtar ett uthus tillhörigt grannparten Petterssons. Det ser ut att vara under rivning.
En nybyggd fiskebåt, en s k tvåmänning, blänker nytjärad på Fie Jakob Karlssons gård. Det här är en traditionell spetsgattad snipa, spetsig i båda ändarna. De gotländska allmogebåtarna var av tre storlekar, vilka kunde variera en hel del i storlek inom varje sort. De var heller inte identiska över ön, utan olika utlagda, breda-smala, och högre-lägre stävar bl a. De var alltid klinkbyggda med hel- och halvrängar, spant. Den minsta på 3.5-4.5 m för fiske närmast stranden kallades enmänning, mellanstorleken benämndes tvåmänning eller fiskebåt och var ungefär 5-6 m lång. Tremänningen kallades för storbåt och användes till utsjöfiske och behövde som namnet säger 3 mans besättning. Bredvid flovedstraven står förmodligen en läm att täcka en del av båten med när den är uppdragen på stranden, för att solen inte skall skina så hårt på bordläggningen att den spricker.
Här ses ett arbetsporträtt av Hallsarve Jakob Nilsson, 53 år, när han skär havre. Jakob har traditionella arbetskläder, dvs blus, byxor och den för Lau typiska höga vegakepsen. Var bilden är tagen har ännu inte gått att utröna.
Troligen tyckte Masse att Per Hallander var en passande person att avporträttera som fiskargubbe eftersom han tog två bilder. Det finns en bild på honom när han kommit ner till stranden också, vid fiskelägget Nabbu, se Bild 428!
Här har man gjort en mycket enkel öppningsmöjlighet i en trebandstun. Man har lagt lösa räckar mellan två störpar, vilka man stöttat med ett par stenar. Räckarna vilar på bandar vid störparen. Det är oklart var bilden är tagen.
Hörnet på en tun med dubbla gardshuven. Ett hörn kan ha en början och ett gardshuve också, vilket nog var det vanligaste. Bilden kan vara tagen på de öppna markerna med Fie (?) i bakgrunden.
Ett stort brudfölje med många skjutsar anländer till När kyrka med häst och vagn. Där de står intill kyrkogårdsmuren går vägen till Burs idag. De mycket stora träden i miljön vid När kyrka var nyplanterade när bilden togs.
En klassisk Massebild med honom själv med för ovanlighetens skull. Här vill han visa hur djupt ett strömmingsgarn är, var flötena sitter upptill och sänkstenarna, de s k hallarna, nertill. Bilden är troligen tagen på Gotlands Fornsal.
Nattens fiske har varit lyckat och här bär man upp strömmingsgarnen från båten. De två vänstra karlarna har skinnförkläden för att skydda kläderna från blöta, det var rätt vanligt att ha skinnförkläden. Masse namnger 3 av 4 karlar.
Här ser vi södra delen av ladugården med troligen dubbla fähus med hoimdar på var sida om ett portlider. Vad bulboden till höger använts till är inte känt, se Bild 682. Längst t h är det nog dass.
Sudergutnisk vast med jämn sida, vilket var det vanliga, man la vasten från båda sidorna vid uppförandet. Vasten är troligen av sandsten. Bilden är troligen från Kättelviksvägen med södra Gairvaldsparten och dess väderkvarn skymtande i bakgrunden.
Denna stora handvalka har finare räfflor än Fies, se Nr 308 och 309. Den har en mycket stabil ställning här hos Hemmor Lars Löfgren, vilket var nödvändigt i o m att skrubbningen utfördes med stor kraft.
På denna bild har man kommit lite högre upp. Det verkar huvudsakligen vara kvinnor som arbetar på marken, medan karlarna är på taket. Synd att Masse inte var med heladagen. Se Nr 269 mfl.
Fjälvagnen var en arbetsvagn med lösa lämmar av 2-3 hopsatta bräder. Här står en sådan utanför Hallsarve Jakob Nilssons ladugård förberedd för hästar med den långa tistelstången och svänglar att spänna i varje häst.
Här ser vi ytterligare en bild på den c:a 4 år gamla ladugården, se Bild 1052, 1065-1066. Den vänstra delen med ett dubbelt fähus byggdes några år tidigare. Halmtak var det som gällde ännu på 1910-talet, även om spån förekom.
Den gårdspart som denna manbyggning hörde till låg mellan de båda nuvarande Mattsarveparterna (?).Vid skiftet revs denna part och man flyttade upp till nuvarande boplats c:a 500 m längre åt NO. Troligen stod den gamla manbyggnaden kvar en tid efter det att man flyttat, den nya manbyggnaden på nya platsen var inte färdig förrän 1908 och då var ännu inte bakbygget uppfört, se Bild nr 997. Men å andra sidan borde det ha gått att bo på den nya boplatsen, den där befintliga manbyggnaden var inte alls så dålig. Det finns en stenhusresolution för den här parten utfärdad 1792. Sannolikt är det den manbyggnad vi ser på bilden som man fick skattebefrielse för drygt 100 år före Masses bild. Men huset hade då troligen flistak och fönstren var mindre.
De gamla fähusen på bilden ser äldre ut än vad de troligen är. Det var sällsynt med ladugårdsbyggnader i sten före 1800-talets mitt. Den större ladugården t v innehöll troligen kohus, dörrarna är rätt smala, liksom de närmaste i den mindre ladugården, vilken här kunde ha hyst ungnötshus, gödselstacken tyder på det. Men att ha gödselnhögen inne på gården, dessutom obehändigt inne i ett hörn, var lite ovanligt, men inte unikt. Dubbeldörrarna t h kan ha gått till ett stall. Den större ladugården ser ut att ha halmtak (bindtak), medan den lilla har faltak. Virke sågades nästan alltid i 7-alnarslängder (@ 4.20m) och var taket större, fick man skarva som här. Trots de skröpliga taken, var byggnaderna nog inte så dåliga, men gammalmodiga. Nu skulle det byggas stort och modernt! Se Bild nr 992, 993 och 994.
Man har grävt en grop i ancyllusvallen och byggt en källare där. Jordkällare var annars inte så vanliga i Lau. Den finns kvar än idag, trädet också! I bakgrunden skymtar det nakna Lausbackar. Kvarnen är troligen Mattsarve kvarn.
Masse tog först den här bilden av Alfvegrens ställe, men var tydligen inte nöjd med den. Han tyckte nog att träden skymde för mycket och tog en ny bild nästa vår, se Bild 1070. Nils Alfvegren född 1820 från Alskog bebodde detta hus som stod söder om Nybygget Mårtenssons nuvarande Ingemar Nilssons. Nils gifte sig 1848 med Anna Brita Hansdotter född 1826 från Gumbalde. De fick 7 barn. När hustrun dog gifte Nils om sig 1863 med Brita Elisabet Larsdotter född 1829 från Botels och de fick en son. Sonen Jakob Niklas Alfvegren, som var snickare och spelman byggde en ny boplats mitt över vägen 1885, vilken var en mindre gård, okänt var han fick marken ifrån, möjligen kom delar av marken från den bortskiftade parten av Hallsarve, se Bild 841. Personerna på bilden kan vara Brita Elisabet Larsdotter 73 år med barnbarnet Anna Amalia Alfvegren 9 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.