Initialerna till köpman Nehemia Emanuel Andersson bildade namn för hans firma NEA, långvarigt driven i hörnet av Repslagaregatan och Storgatan i Linköping. Mattor och andra textilier för hemmet var huvudsakliga varor, men allt tog sin ände efter att huset beslutats att rivas 1965.
Från 299 kr
Tredje dagens studenter, 1944. En student körs iväg längs Storgatan, av sina kamrater. I bakgrunden syns bl a dåv. P.N. Perssons fastighet med skoaffären "Oscaria", följt av "Lind- gren & Brandt".Till vänster skymtar bl a dåv. Skånska Bankens hus. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Studentfinal, 1944. En kvinnlig student bärs iväg längs Storgatan av sina kamrater. I bakgrunden syns Stortorget, med bl a Stadshotellet. Till höger skymtar P.N. Perssons fastighet. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
De första studenterna. 1944. En student körs iväg på en kärra längs Storgatan. Till höger syns dåv. P.N. Perssons hörna, Oscaria och skylten till Anna Bloms Fotoateljé. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Storgatan 20 i Linköping var ett festligt exempel på raden av hus som rivits utmed gatan. Ett reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar, där bottenvåningen hade portvalv mot gården och fasaden avslutas med frontespiser. Taket däremellan var brutet. Foto 1972.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Johanssons Pensionat i mars 1963 på Storgatan 43-46. Pensionatet ansågs vara länets bästa och bililgaste. Middag plus två olika varmrätter och efterrätt och kaffe för 4,25 kr inklusive servering år 1962-1963. En normal arbetarlön vid den tiden var 1500:- per månad.
Flygbild över Linköping hösten 1959. Till vänster ser man Gamla domprostgården, i mitten ser man Rally hotell under uppförande. Storgatan i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Gårdsinteriör från vad som i tiden ännu kunde benämndes Holmbergska gården. Nu var gården emellertid starkt förknippad med köpmannen Axel Karlsson och dennes framgångsrika affärsverksamhet. Gården var företagets huvudsäte med butiker från husens gatufasader mot Apotekaregatan och Storgatan. Vid sidan av själva handeln fanns här även ett större skrädderi. Bild från 1902.
Parti av Storgatan i Valdemarsvik 1962. Inom kort kommer trähusen på gatans högra sida att rivas och ersättas med tidstypiska affär- och bostadskomplex. Närmast ses vad samtiden kallade Centrumhuset, inrymmande sina sista hyresgäster i skobutiken Oscaria, Arvid Anderssons Herrekipering och pensionat Centrum. Byggnaden var uppförd 1849. I bortre änden av den rivningsbeslutade husraden skymtar Stora hotellet.
År 1900 påträffades en medeltida källare vid byggnation på gården till Storgatan 39 i Linköping. Källaren av kalksten uppges löpt i väst-östlig riktning med fönsteröppningar mot söder. Samma påskrift upplyser att anläggningen förstördes för att ge plats för den nya byggnadens grundläggning.
Köpmannen Axel Karlsson kom med tiden att bli en av Linköpings ledande män. Han deltog bland annat aktivt i skapandet av såväl Mellersta Östergötlands järnväg och sockerfabriken som nya teatern. Under 1880-talet kunde han köpa den så kallade Holmbergska gården utmed Storgatan och där etablera ett inkomstbringande handelshus. Bilden visar affärens personalstyrka omkring förra sekelskiftet.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Målningsarbete på gårdssidan av Storgatan 32 i Linköping. Arbetet hade rimligtvis beställts av familjen Linde som länge ägt gården och i den framgångsrikt drivit garverirörelse. Den ålderdomliga längan till höger vette mot gatan, där en putsad fasad med skyltfönster annonserade möbelaffären Brizérs & Co. Året var 1929 och ännu hade inte rivningsvågen nått kvarteret Dykaren.
AB Sam. Pettersson på Storgatan 29 i Linköping. Guldsmedsmästaren Samuel Pettersson grundade sin juvelerarfirma i Linköping redan 1858. Från år 1870 drev han verkstaden från den avbildade byggnaden som även försågs med en butik. År 1898 övertogs affären av sonen Thure Petersson. Denne hade tidigare haft egen rörelse i Norrköping men nu sammanslogs firmorna under gemensamt firmanamn, Sam. Pettersson.
Lite av tiden ljusskadat fotografi med vy mot Stenhusgården i Linköping. Stenhusbyggnaden ingick i en medeltida gård, där övriga byggnader brann ned vid den stora stadsbranden år 1700. Byggnaden är orienterad enligt det medeltida gatumönstret och står något snett mot den senare tillkomna Storgatan. Vid tiden för bilden drev Johan Oskar Andersson sin Mjöl-, Speceri & Diversehandel i byggnaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.