Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Från 299 kr
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
"Johan Johansson Mallgras i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Familjen Karlsson utanför sitt sommarviste Drabbisdal strax norr om Linköping. Mellan makarna Axel Karlsson och Hedvig Düring sitter parets andra son Nils, född 1889. På cykeln till höger sitter äldste sonen Axel, född 1884. Axel Karlsson drev vid tiden för bilden sedan länge en framgångsrik manufakturrörelse i Linköping.
Vid 1800-talets mitt uppstod behov att utvidga Linköpings stadsmässiga yta. Resultatet blev två nya långgator, Drottningatan i söder och Kungsgatan i norr. Utmed stråken uppfördes påkostade hus varav Kungsgatan 41 närmast i bild är ett gott exempel. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Gårdsinterriör från kvarteret Dalkaren. Envåningshuset är Kvarngatan 11 och trähuset till vänster i bild har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på platsen. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot norr
Mitt i kyrkbyn, norr om Herrberga kyrka, ligger ännu bildens mangårdsbyggnad i igenkännligt skick. Genom åren har skiften och ägoförändringar givit gården en rad olika beteckningar men i senare tid har adressen varit Herrberga Herrgård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
I slutet av 1950-talet önskade man bredda Västgötegatans nedre del där byggnader inom kvarteret Vårdtorent skapade en flaskhals. Bilden visar Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels gränd, sedd från korsningen med Västgötagatan, där huset närmast till höger kommer att rivas för att nå den önskade breddningen. Vy mot norr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.