Anundsjö socken. Remmarbäcken: Icke bränt hygge strax norr om Remmarbäcken. Rutsådd tall 1908, sådd tall och gran 1912. Stark tillväxt å efter avverkningen kvarlämnade frötallar och smågranar. Vacker naturlig föryngring och kultur. marken lerblandad "minna" (?). Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 40 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Från 299 kr
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Stavargransbeståndet norr om Klockenvägen. Stavargransgallring 1912-1913. Jämför med bild n:o 15 i "Från svenska barrskogar (1897 års skogsutställningskatalog): "Tallskog dödad av inträngande sbårbildande smågran, margran." Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 38 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Brattsjö: Jägmästare Forsbergs hygge strax norr om Åskabäcken vid landsvägen Anundsjö-Åsele. Avverkning första gången för c:a 25 år sedan, 1900 (rensning), 1916 (borttagande av tallöverståndare). Bränning i 3 omgångar, första gången 1893. Sådd första gången 1896 med markberedning under frösådden, sedermera 2 gånger före 1904. Foto: September 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 17 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Här genomförs reparationsarbeten på maskineriet, stenarna är urtagna, samt att man lägger nytt tak och brädklädning. Vingarna och brädklädnaden på denna gavel är klara. Kvarnen finns kvar än idag och står vid Körkakarskväiar c:a 400 m norr om kyrkan. Den tillhör fortfarande samma part av Hallbjäns, den som ligger nedanför i dalen.
När det var olika ägare på var sida om tunen, hade man ansvar för halva tunsträckan var. För att markera början och slut för vars och ens bit gjorde man ett gardshuvud mitt på sträckan. Bilden kan vara tagen vid Bandeläins Täppu norr om Mattsarve.
Det verkar som om leken här liksom på Bild 505, 506, 508, 509 och 510 är på temat kärlekspar. Här leker man på skolavslutningsdagen (?) i en hage troligen under backen några hundra meter norr om kyrkan med Hallbjäns utskiftade gårdsparts rätt nya ladugård i bakgrunden.
Lars Hansson Botels harvar med en harv som mera liknar en klysharv än en järnpinnharv. Troligen står Lars på harven vid harvning. Lars Hansson är 47 år på bilden. Han är klädd i typiska arbetskläder: blus, byxor och vegakeps. Bilden kan möjligen vara tagen alldeles norr om Masses sommarbostad vid Bogsbacke på Backvägen. Huset skymtar över hästarna och sjön t v.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
"Johan Johansson Mallgars i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Här stämmer inte bild och bildtext, i alla fall syns det inte att någon kör in råg från stackarna på åkern. Bilden är tagen från åkern norr om Nybygget mot söder. De dåliga räck- och bandtunarna stod längs Käldvägen och tunen som skymtar framför åkern med rågstackarna står längs kviorna ner till Smiss. Gårdarna som skymtar är Hallsarve.
Här ses gårdsparten från de då öppna markerna i norr. T v syns ladugården som står uppe längs med vägen och t v manbyggnaden med salsdelen av huset hitåt. T h är ett köks- och brygghusbakbygge fogat mot vardagsstugan. Den stora bod med faltak som finns med på Bild 1008 från år 1907, är riven här 7 år senare. Dasset syns tydligt.
Här ser vi ladugården från norr med ett äldre inpanelat bulhus på gaveln. Ladugården var byggd 1909 och innehöll stall, ko-, gris- och hönshus. Stilen är den sedvanliga för tiden med fähusdel i sten och foderloft i resvirke under halmtak och spröjsade fönster. Till höger står ett tröskhus som kan vara äldre.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Hallsarve hade troligen köpt jorden på backen från Backvägen i norr fram till vägskälet vid Hallsarve, den jorden tillhörde nog Kauparve förut. Genom vänskapen mellan Karlssons på Hallsarve och Klintbergs fick Masse köpa torpet. Här sätter man potatis tillsammans. Sonen Vilhelm Karlsson plöjer upp fåror och fader Hans sätter potatisen tillsammans med Majken och Maja.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.