Här ser vi hela gårdsparten öster ifrån. Masse har stått alldeles utanför änget som ännu finns kvar och tagit denna bild så man ser alla byggnaderna. Manbyggnaden har ett litet fönster uppe under taket. Det visar som flera andra hus i socknen att manbyggnaden ursprunligen var ett flistakshus med högre långväggar. Dessa sänktes och den sten man fick över byggde man på gavelspetsarna med, så man fick ett modernt brant tak, se t ex Bild 569. Det ligger en stenhög och finns en stenmur på vänstra sidan om huset. Det borde betyda att här stått ett hus tidigare, men när är osäkert. Sedan ser vi brygghusets gavel, baksidan av troligen en smedja under faltak, vidare den vinkelbyggda ladugården och hitom en vinkelbyggd bod. Byggnaderna ligger lite otraditionellt, ladugården borde stå framför manbyggnaden. Det kan möjligen höra samman med att när den andra parten flyttades upp till nuvarande landsvägen till Alskog, behöll man här de bästa byggnaderna från båda parterna.
Från 299 kr
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751. Denna boplats kom till omkring 1875 när Lars Lyander född 1850, son till båtsmansdottern Greta Cajsa Bofred på När, gift 1878 med Johanna Alström född 1853 från Buttle byggde här. De fick sonen Edvin 1885, gift med Elna Maria Lindholm från Tveta. Edvin blev lokförare och bodde i Västerhejde. Lars dog tidigt och Johanna bodde kvar i huset till sin död 1937, då Edvin och Elna ärvde det. Fastigheten köptes till sommarbostad 1950 av Gösta Pettersson i Stockholm. Nya ägare Anette och Göran (?) Lövgren... Vem flickan är på bilden är inte känt. Kanske en sondotter till Hanna.
Detta ställe kom till 1889 då Johannes Pettersson född 1863 son till båtsman Georgius Jakobsson Glans se Bild 593, köpte mark och byggde manbyggnad och ladugård. Johannes blev gift 1889 med Kristina Närstrand född 1857 från Smiss på När. Deras dotter Emmy Maria född 1890 gifte sig 1924 i Amerika med Fredrik Karlsson född 1888 från Nybygget. De tog över stället 1925 och köpte till lite jord, 1935 köpte de jorden till Fäi-Jakås gårdspart. Deras dotter Karin född 1925 gifte sig 1950 med Bengt Hedin från Bjärges i Silte. De fick 3 döttrar (?) och en son (?) och bor ännu kvar på fastigheten. Manbyggnaden innehåller troligen ett rum på varje gavel och med ett synnerligen litet kök mitt på baksidan. Bakbygget innehöll brygghus mm. Taket har täckts med papp, det hade ursprungligen spån. Vem pojken är är inte känt. T h skymtar manbyggnaden till Fies norra part.
Johan Karlsson född 1852 i Roma var gift 1874 med Catarina Elisabet Vallander född 1847 från Gumbalde. De köpte ett ställe vid Bönde 1882, vilket de sålde 1906, varefter de arrenderade 700 m2 mark av Edvard Larsson på Husarve och på denna tomt byggde de stugan på bilden 1907. De sålde stugan 1927 till Catarinas systerson Enar Lindgren född 1893 från Gumbalde och hans fru Jenny Hallander från Bandlunde i Burs. De frilöpte tomten samt ytterligare 3.300 m2 från Husarve 1932. Senare, okänt när, blev Emma Linnea Hammarström född 1901 från Havdhem ägare och där efter Börje Melin. 1989 köpte Göran Berntsson född 1968 från Gläves i Burs och Carina Gustavsson född 1963 från Stockholm fastigheten. Huset på bilden är en liten enkelstuga bestående av farstu, bostadsrum och troligen ett litet kök bakom farstun med köksutgång till den lilla boden på baksidan. Johan Karlsson 61 år står vid tunen.
Denna kvällsbild visar ladugården sedd från hagen intill vägen Bandeläins kväiar. Den vänstra delen är äldst och troligen härstammande från denna boplats tillkomsttid vid 1800-talets mitt, en inpanelad bulladugård som höjts med ett foderloft. I mitten är ett portlider, den lilla gårdens infart. Till höger står en lada i resvirke från 1912 och alltså bara 2 år gammal på bilden. Ingen av byggnaderna har några fönster här på baksidan, det är bara ladan son har portar. På ladugården finns en minimal gödsellucka mitt på. Båda halmtaken verkar vara nylagda. Allra längst till vänster finns ett märkligt tillbyggt skjul, se Bild 817-819! I bildens vänstra kant skymtar taket på granngårdens ladugård och till höger syns bostadshuset.
Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.
Detta lilla ställe bebyggdes omkring 1830 av Jacob Hansson, som fått lite jord från sin föräldragård vid Snausarve Södergrens part. Manbyggnaden på bilden är ett inpanelat bulhus, vilket kan härstamma från ovannämnda tidpunkt. Troligen är huset en s k ofullständig parstuga: Det består av två rum på var sida om en skorstensstock i mitten. Möjligen finns ett litet kök på 1-2 kvadratmeter bakom skorstenen. Ett alldeles nytt tillbygge syns på baksidan. 1924 uppfördes en ny manbyggnad i resvirke, vilken alltjämt finns kvar. Till stället fanns en liten ladugård av okänt utseende. Miljön ser ganska fattig ut. Vad man odlar i förgrunden är oklart, det kan vara potatis. Sven Mattisson från Blekinge var gift med Maria Jakobina, barnbarn till Jacob Hansson.
Sittande från väster: 1.Konduktör Berg, 2.Stationsskrivare Strandkvist 3. Stationsskrivare Axel Andersson, 4. Stationsskrivare Norberg 5. Stins Fernström, 6. Stationsskrivare Krag, 7. Karl Grönberg 8. Stationsskrivare Karl Nilsson Stående främre raden från vänster: 1. Kolvakt ?, 2. Konduktör Lindström 3. Smörjare Gottfrid Persson, 4. Stationskarl Sven Olsson 5. Stationskarl Nils Persson, 6. Banvakt Karl Andersson, 7. ? 8. Stationskarl Emil Lang, 9. Stationskarl Johan Hilding Nilsson 10. Stationskarl Petter Svensson Stående bortre raden från väster: 1. Stationskarl Nyström, 2. ? 3. Kolvakt Svante Johansson, 4. Stationskarl Karl Olsson 5. Kolvakt Ahnfelt, 6. ? Kortet torde vara taget år 1899 enligt en anteckning på baksidan av orginalet. Orginalet tillhör Ragnar Nilsson, SJ banavdelning, Klippan. Personuppgifterna ovan har den 1963-03-23 lämnats av före detta Förste kansliskrivare Sture Åkesson, Klippan
Text som finns med till fotot. "(Ur arkivnr 4298, Orderjournal göteborg) Trafik Direktörs Expedition Cirkulär Från och med Söndagen den 1ste November komma följande förändringar, att äga rum med befälet vid Stationerne nemligen Herr Major Flack emotager Stations Inspektors beffatningen vid Götheborgs Station Herr Norrie den vid Jonsered samt herr Johnsson 1ste Bokhållare Befattningen vid Götheborgs Station De nuvarande Stations Inspektorerna inventera ifrån sig till den nya emottagaren efter ömsesidig lägenhet Den nya Stationen vid Jonsered kommer att öppnas samma dag hvarefter intet tåg stadnar vid den gamla stationen utan på speciella ordres eller såvida signal dertill är uppe. Götheborg den 28 October 1857 " text på baksidan av fotot " stationen från sjösidan göteborgs hållet 1857?
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
'Pilgrimsfalk, hona vid boet. :: :: Text på baksidan av fotot ''När ungarna äro små höll honan ständigt vakt och uppmanade hanen (med jamande läten) att skaffa föda. Så snart han sedan närmade sig med rov flög hon skrikande emot honom och ryckte skickligt i förbifarten med klorna fångsten, som hon bar och förde hem denna. Ibalnd möttes de som två svalor uppe i luften, hanen grep bytet med näbben och gav det åt honan, som tog det i munnen innan klorna åter - på hemvägen - komma till användning. Erhöll hanen intill svar på sitt foodery kom han efter en stund själv med maten till boet, men bortkördes efter tämligen omilt av den insusande falkhonan (På bilden ses han tomhänt draga bort medan den uppretade honan breda ut sig över fångsten, som hon själv vill stycka.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Monterad varg sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Vargen är utan tvifvel Europas glupskaste rofdjur. Stark och närgången utbreder han på mången bygd inom vårt land skräck och fasa under långa vinternätter. I Lappland är vargen renhjordens farligaste fiende. I det mellersta Sverige rasar han ofta förfärligt bland den betande boskapen. Stundom angriper han till och med mennskan. Uthungrad till ytterlighet bortröfvar han sjelfa gårdshunden, ja, då skonar han ej ens sin egen art. Lyckligtvis är vargen af naturen feg. Annars skulle den förödelse, han anställer, bli långt fruktansvärdare. Utom denna stora, vilda hundart har Skandinavien två till, nemligen fjellracken och den vanliga räfven.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad svart bölapa. :: Text till bilden: ''Svarta bölapan förekommer i Brasilen. Af namnet erfar man redan, att hennes ljud ej är behagligt för våra öron. Hennes struphuvud har en egen bygnad, hvadan hennes ljud eger en ofantlig styrka, som dånar vidt öfver nejden, då hon från någon trädtopp i skogen, i solljuset, som hon högt älskar, gifver luft åt sina känslor. Bölapan är trög, klättrar långsamt men säkert och lever af frukter och insekter. Hon blir lätt tam, men är olidlig både för sitt ljud och sin efterhängsenhet. Hennes kött ätes allmänt i Brasilien. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad jaguar. :: :: Text till bilden: ''Jaguaren. Amerika, som på sin lott ej fått egentliga tigrar, har istället erhållit detta rofdjur, hvilket ock är det största uti nämda verldsdel. I styrka och storlek efterger han föga gamla verldens tiger, hvilken han ock till lefnadssätt liknar. Jaguaren är också lika fruktad i sitt hemland som tigern i Bengalen. I allmänhet uppehåller han sig i skogarnas täta snår och helt nära vattendragen. Till färgen afviker han ifrån andra stora, fläckiga arter af kattslägtet, derigenom att de svarta ringfläckarna merendels omsluta en mindre, punktlig fläck.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad iller, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Iller, som förekommer i södra och mellersta Sverige, sistas i allmänhet på marken och bor der uti jordhålor, stengärdsgårdar och dylikt. Han är djerf och roflysten och förorsakar ej obetydlig skada genom att förtära en mängd fogel och ägg, i synnerhet som han ofta uppsöker hönshusen och döda vida mer, än han för tillfället kan förtära. Grodor utgöra för honom en läckerhet, och han skall till och med insamla ett litet förråd af sådana småkräk.Illerns skinn lemnar ett godt pelsverk, och någon nytta gör han äfven genom att bortsnappa en mängd möss och sorkar.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad leopard (panter) sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Leoparden eller pantern. Då amerika blifvit beskärdt med den der frukatde jaguaren och Asien med kungstigern, har Afrika på sin lott ock erhållit en stor gul-svartbrokig, större kattart, eller pantern, men den sistnämda finnes ock i Asien äfvensom på Java och Sumatra. Pantern å dessa öar är i allmänhet mörkbruk med svarta fläckar, men torde likväl endast vara en lokalvarietet af den vanliga. Till lefnadssätt liknar han mycket de nyssnämda, stora kattarterna och skiljes lätt ifrån jaguaren derigenom, att fältet inom den svarta ringfläcken är utan midtfläck. Afbildningen är tagen efter ett djur från södra Afrika.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'1 monterad makak. :: :: Text till bilden: ''Makaken är allämn i Ostindien och tillfogar plantagegarna stor skada. Hon är särdeles läraktig och en utmärkt mimiker samt underhålles derföre ofta i menagerier. Man har till och med sett henne på en landtgård löpa fritt omkring och ridande åtfölja boskapen på bete, men då gårdsklockan ljöd, hoppade den lilla ryttaren ned och lunkade mot hemmet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad sahui eller ekorrapa. :: :: Text till bilden: ''Sahui eller Ekorrapa finnes endast i södra Amerika. Hennes öronpenslar och ringa storlek ger henne ej obetydlig likhet med ekorren. Likasom denna hoppa dessa apor med vighet från gren till gren, men åtföljas, skogarna omkring, i stora skaror. De äta gerna insekter. En afbildad gräshoppa angripa de med begärlighet, men bli förskräckta för figuren af en katt. En tam sahui fick en gång drufsaft i ögonen och blundade sedan alltid då han åt drufor. Locktonen har likhet med småfoglars.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.