I april månad 1911 sammanvigdes Harald Thorngren och Anna Klara, född Ziegenhirt. Vigseln stod i Liepzig. Thorngren var född i Linköping 1884 men var vid tiden bosatt i Norrköping och där i tjänst som bokhållare vid bank.
Från 299 kr
Efter vigseln mellan Kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath den 19 juni 1976 färdades brudparet i kortege genom Stockholm. Resa avslutades med en färd med Vasaorden som här lägger till vid Lejonbacken.
Karl Södergren och Ellen född Andersson med släktingar samlade för bröllopsfotografering. Dagen är den 16 juni 1934 och vigseln stod i Norra Vi kyrka med kontraktsprost Reinhold Wester som officiant. Platsen för fotograferingen är brudens barndomshem Fruhammarstorp, som paret vidare att ta över. Närmast dubblett med H1314.
Ett societetsbröllop på Örtofta slott. Bröllop 19/5 1921 mellan fröken Stina-Brita Bennet, dotter t. friherren och godsägaren, ryttmästare Jacob Erland Bennet och h.h. Anna, f. Rosenblad, och greve Ove Thott. Brudparet är på väg genom slottsparken efter vigseln i Örtofta kyrka.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Den 5 september 1896 sammanvigdes kamrer Fredrik Rosin och Ingrid Fredholm. Efter vigseln i Klockrike kyrka bjöds följet till brudens fars och styvmoders gods Karlshov för, som vigselannonsen uppger, en frukostmiddag för det stora sällskapet. Det är i den stunden vi ser bröllopsföljet samlade för fotografering framför godsets huvudbyggnad. Dagen till ära hade man som brukligt ordnat en praktfull äreport.
Dagen är den 18 december 1915. Arvid Andersson, hemmansägare och snickare i Sätra, har sammanvigts med Annie Ottilia. Han har i sammanhanget tagit över ägandeskapet av föräldragården. Hon är bördig från Pelarne socken men är nu inflyttad från Rumskulla, där hennes föräldrar för övrigt hastigt gått bort kort före vigseln.
Brudkort, visande friherre Ludvig Bernhard Rappe (1847-1906) och makan Anna Eva Jaquette Tersmeden (1863-1951) vid vigseln i Örebro 1883. Makarna bosatte sig på Christinelund där de fick sex barn varav fem levde till vuxen ålder, Sedan maken dött 1906 skötte friherrinnan godset i många år. Hon avled dock i Varberg sonen där Adolf Hilding (1895-1954) var stadsläkare.
Locketorps sn. Brudbänk från kyrkan. Brudbänk, förr brudstol, bänk avsedd som hedersplats för brudparet när vigseln ägde rum i anslutning till söndagens högmässa. Brudbänk kallas även den bänk på vilken brudparet satt under bröllopsmåltiden. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=136641
Bröllopsfest för nyvigda brudgummen Olsson och bruden Tallqvist. Intill bruden sitter hennes pappa, Gunnar Tallqvist. Prästen heter Ernst Hansson och han förrättade vigseln i Säterbo kyrka. Festklädda människor sitter till bords. De har just avslutat måltiden. Ljusstakar och blommor står på borden.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Minnescollage från vigseln mellan Nellie Gustafsson och sjökapten Eivind "Eje" Johansson (senare Kullbring) i Kållereds kyrka 22/6 1940. Ett foto där nio kvinnor står på trappan till Kållereds missinonskyrka på Labackavägen. Längst fram i mitten står Nellie Gustafsson, längre bak står Mary Ekman i hatt samt Rut Lind. Det finns också två via etiketter med brudparets namn på samt två tidningsannonser. Nedre fotot verkar inte höra till detta sammanhanget.
Carl Magnus Wezén föddes 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, där föräldrarna Olaus Magnusson och Maja Stina Carlsdotter var hemmansägare. Efter studentexamen i Uppsala 1855 och prästvigd året därpå, erhöll Carl Magnus sin första tjänst som kyrkoman i småländska Vireda socken. Nästa anhalt blev Kättilstad, där kyrkoherde Cnattingius behövde ny adjunkt. Av makarna Cnattingius döttrar fick Carl Magnus snart ögon för Maria Charlotta Theodora. Tycke uppstod och den 1 maj 1861 skred de till altaret. Det framgår inte av källorna men rimligtvis förrättades vigseln av brudens far. Kort efter vigseln flyttade det nybakade paret till Rinna, där en komministertjänst väntade. I komministerbostället kom snart barn på rad. Dagen före julafton 1865 blev det särskilt tydligt när makan nedkom med trillingar. Efter 17 år i Rinna öppnades så möjlighet för Carl Magnus att få leda en egen församling. I Västra Husby hade kyrkoherde Wiede fått ett för honom attraktivt erbjudande i Ekebyborna och församlingen behövde således ny kyrkoherde. I augusti månad 1878 installerade sig makarna Wezén i Västra Husby prästgård och här skulle de få närmare 20 år tillsammans. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896. Carl Magnus å sin sida kom att efterleva sin maka i över 30 år. Hans långa liv nådde inte sin ände förrän 1928 års sista dagar.
Anna Maria "Nanny" Casparsson porträtterad i Linköping vid uppskattningsvis 1870-talets senare hälft. Född i Stockholm som dotter till sidenfabrikör Pehr August Casparsson och hustrun Ulrika Maria Sharp. Genom moderns 2:a giftemål med överste Hampus Mörner kom hon till Östergötland och styvfaderns gård Harvestad i Landeryds socken söder om Linköping. Den 4 december 1876 stod Nannys bröllop i församlingens kyrka. Maken Fabian Vilhelm Ekenstam bodde vid tiden i Ringarum, men oavsett parets skilda hemorter slog de sig kort efter vigseln ned i Söderköping. Efter en tid blev istället Ruda rusthåll i Brunneby deras hem och som de kom att äga och bruka till hösten 1899. Från sistnämnda år och till makarnas respektive död var de boende i Linköping.
Till brudparet Elin och Anton Olsson Anderse förärades denna port framför Lau kyrka till sitt bröllop denna dag. Det syns att det var en blåsig dag! Folk är på väg till kyrkan för att vara med om vigseln. Här ser man hur kyrkans gavel inte är färdigbyggd ända upp i sten, utan ifylld med provisoriska bräder, vilka måste ha förnyats åtskilliga gånger sedan kyrkan tillkomst på 1220-talet. Kanske blev inte heller taket färdigt, det är för flackt. 1958-60 byggde man upp det som fattades av gaveln med hålsten och putsade med cementputs. Tornet/takryttaren kom till på 1700-talet och byggdes märkligt nog lite utanför väggen. 1960 gjorde man en ny lite nättare takryttare. Åkern framför kyrkan heter Stavgardsakarn. Stavgard är ett vanligt namn på järnålderns helgedomar, vilket visar att denna plats använts mycket länge för socknens behov.
Brudparet Emilie och Jakob Larsson Fie, i andra vagnen, är med stort brudfölje på väg till vigseln i kyrkan. Strax framför de främsta hästarna står en äreport. Bilden är tagen precis i vägkorsningen vid kyrkan, växter mot kyrkogårdsmuren skymtar t v. I vägkorsningen står socknens snöplog. T h ser man hur öppet landskapet var, man kan se ända till När! Bakom träden i bildens vänstra halva är den s k Kluckarbröiu, en stor brya som bildades då man här hade lertag när kyrkan byggdes. Det vattenfyllda lertaget har sedan 1200-talet varit en stor brya, vilken dock minskades kraftigt när man fyllde ut ungefär halva bryan då Lau handelsförening byggde affärslokal på denna del av Kluckarbröiu 1916.
Anders Johan Rosberg innehade likt många av hans kyrkliga yrkesbröder ett flertal kortvariga tjänster innan han fick en egen församling att råda över. Född i Skåne kom han via småländska Loftahammar och Ukna till Vårdnäs i Östergötland och vidare tjänstgöring i Lönsås till Hogstad, där platsen som församlingen komminister blivit ledig. Man skrev då 1863 och samma år gifte han sig med Sofia Abrahamina Arosenius, bördig från Norrköping. Äktenskapen blev dock kortvarigt. På dagen två år efter vigseln avled makan i sviterna av en svår förlossning. Efter att två år passerat den olyckliga händelsen gifte han om sig med Johanna Amalia Charlotta Pamp, även hon bördig från Norrköping. Makarna kom vidare att flytta till för Rosberg bekanta Fornåsa, där kyrkoherde Wannstedt dött vårvintern 1876 och lämnat församlingen i saknad av kyrklig ledning. Rosberg, som tillträdde tjänsten i Fornåsa 1878, hade därmed passerat 50 år och kunde äntligen leda egen församling.
Brud-dörren, brudporten är placerad på korets norra vägg. Här går brudparet med följe in vid vigseln och endast då. Stigluckan vid vägen utanför heter "Bräudläuku" och mellan den och brudporten sätts upp en allé av björkar på bröllopsdagen, som brudparet med följe går igenom. På bilden ser detta parti av kyrkan sliten ut, stenen är kraftigt algbevuxen. Bilden är tagen en sen kväll vid midsommar, den enda gång på året då ljuset når hit. Koret är byggt på 1280-talet och brudporten är utförd i gotisk stil. Det är unikt att ha en port på korets norra sida. Porten är byggd av gul, grå och röd kalksten som växlar med varandra. öppningen är utförd i två avsatser, s k språng, i vilka ursprungligen bör ha stått runda kolonetter. Den gotiskt böjda bågen ovanför sprången, arkivolten, har språng med rundstavar. Dörrposten bär upptill en vackert formad skiva, s k tympanon, vilken överst har en nedhängande lilja. Tympanonskivan har utanför sig en trepassformad s k mantel med en hängande palmett överst. I övergången mellan portalöppningens språng och arkivolten finns s k kapitälband dekorerade med finhuggna växtornament, skyddade upptill av profilerade täckplattor. Den yttre takformade avslutningen, den s k vimpergen, skyddas av hålkälade skivor. I dess topp sitter ett hugget lejon som prydnad. På den västra yttre posten finns en bevarad stenskulptur i form av ett huvud med växtslingor som kropp. Motsvarigheten t h saknas pga av en svår skada.
Lovisa Sparres korta liv fick ett sorgligt slut när hon redan vid 26 års gammal dog i sviterna efter nedkomsten av hennes och makens första barn. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. Hennes liv hade under goda förutsättningar börjat i Växjö 1850, där hon föddes som dotter till friherre Ulf Carlsson Sparre och makan Kerstin von Steijern. Den åldrige fadern dog dock kort efter Lovisas 14-årsdag, men änkan fann nytt ståndsmässigt boställe för sig och sina hemmavarande barn hos släktingar till godset Lidboholm i Sjösås socken. Efter några till synes bekymmersfria år blev det tid för äktenskap. Hur Lovisa fann sin blivande make går utanför denna berättelse men i september månad 1876 stod hennes bröllop i Sjösås. Maken Oscar Segerdahl kom från Stockholm och hade kort före vigseln erbjudits tjänsten som andre stadsläkare i Linköping. Det nygifta paret bosatte sig i en våning på dåvarande adressen Storgatan 36. Inom ett år föddes dottern Louise och nedkomsten kom som tidigare skrivits att medföra moderns förgiftning och död.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.