Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Från 299 kr
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Järnvägsmän vid ett lok på bangården. 1. Gösta Hallberg ( på bufferten) son till Ernst Hallberg, Gudhemsvägen. ing. 2. Per Vallberg, lokförare 3. Reimers, lokreparatör 4. Gustavsson, stallkarl Torstenssonsgatan. 5. Axel T.Lindgren, kontorist Döbelnsgatan 7, stadsfullmäktige m.m. 6. rep. Zetterberg, 7. Erik Larsson, kontorist 8. skymd, 9. lokmästare Danielsson, son till Daniel Svensson Odensberg, 10. bakom den föregående, 11. förman Persson? 12. (bakom den föregående) Blomén, rep. Ällagatan 13. Johan Olsson (ordf. i västra kommunen) 14. lokeldare Bengtsson (Tommis), 15. okänd 16. Folke Hallberg, 17. på loket Karl Ljungqvist.
NBJ lok 16 (Nora Bergslags Järnväg) Behovet av bland annat ökad dragkraft gjorde att man 1914 köpte ytterligare två nya lok. Även dessa lok var tanklok med axelföljden 1C. NOHAB svarade för tillverkningen. Dessa lok numrerades vid NBJ som nummer 14 och 15. Det kom att dröja till 1928 innan man köpte fler ånglok. Det härt året levererade NOHAB ett tre-cylindrigt tanklok med axelföljden 1D1. Loket numrerades som nummer 16 och kom att bli NBJ:s starkaste ånglok. Ångloket finns i dag bevarat på museijärnvägen Nora Bergslags Veteranjärnväg
SJ. Ds 108 D-lok är en loktyp i Sverige som tillverkats i en av Sveriges största lokserier. Det är SJ:s första standardellok och konstruerades i samband med elektrifieringen av västra stambanan. Det ursprungliga D-loket tillverkats i 333 exemplar. Loken tillverkades mellan 1925 och 1943. På 1950-talet utvecklades en nyare version med beteckning Da och Dm. Detta lok tillverkades av Nydqvist & Holm 1925 i Trollhättan. Mellan åren 1967 och 1988 ersattes dessa lok av de s.k. Rc-loken. Idag är D-loken inte längre i drift hos SJ men en del exemplar finns på museer och körs ibland i veterantåg. Loktypen anses idag vara en klassiker bland de svenska loken
Ånglok med vagn vid gamla Lindomes järnvägsstation, i slutet av 1800-talet. Den gamla järnvägsstationen i Lindome låg på västra sidan om järnvägen, ungefär där det idag ligger en pressbyråkiosk. Stationen revs 1921 i samband med att järnvägen byggdes om. Tidigare gick spåret på västra sidan om Sagsjön, där var det sankt och bottenlöst, så att ett lok med förare och allt gick ner och sjönk. Loket med förare ligger kvar i djupet än idag. Efter denna händelse byggdes järnvägen rakt över Sagsjön. Fyllnadssten bröt man där Makadambolaget ligger idag och det är därför Makadambolaget har hamnat där. Det byggdes också en ny järnvägsstation samma år (1921).
Enligt anteckningar på negativ "5120. Jernvägsstationen. Foto fr. Vattenkuranstalten. 1890." . Skövde station. Loket som står bakom vagnarna är SJ O 24 FREY som slopades 1903 och bakom det godsvagn G2 11661 (Kockum 1870) ombyggd till lådvagn I1 1907. Sista vagnen i detta tågsätt har sist en konduktörskupé med broms. En BC6 eller C6b av 1864 års modell. Personvagnarna hitom dessa är från vänster C6b 509 (Kockum 1876), C7 260 (fd B LW 1864), B7 78 (LW 1866) och C6b 767 fd HMMJ C 13 (D 1873). B7 78 slopades tidigast av dessa och det var år 1891.
Stationshuset i Bosjön tillhörandes Lindfors-Bosjöns järnväg, LBB. 1913 färdigställdes den smalspåriga järnvägen mellan Lindfors och Bosjön, ett projekt drivet av brukspatronen Albert Bergström. Hans idé var att bygga en lätt och billig järnväg, med låga tillverknings- och underhållskostnader. Trafiken bestod främst av gods från de närliggande sågverken och skogsbruket, men även persontrafik förekom på linjen. LBB hade två enkla ånglok, Petter och Lotta. Loket på bilden är Petter. LBB gick i konkurs i början av 1920-talet och köptes strax därefter av Uddeholmsbolaget. Banan började rivas upp redan under 1930-talet och 1949 så var hela banan borta.
Fastskrufning av räls på den nya Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre
20 rallare med befäl vid spåret med grusvagnar i bakgrunden. Sista trafiken på den gamla Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre
20 rallare med befäl vid spåret med ånglok och vagn i bakgrunden. Sista trafiken på den gamla Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre
Fyra vuxna och tre barn med kälkar utomhus en vinter. (Jämför med bild 4 och 8 av barn med kälkar. Kan vara taget samtidigt och kan vara samma barn). Lars (givaren) tror att damen med hatten är hans mor Edit Andersson, första barnet från vänster på sparken är Britta, nästa Lars själv och den siste pojken eventuellt Olle. Övriga vet han inte vilka de kan vara. I bakgrunden Björkås ålderdomshemm i Norberg som låg lite öster om byn, "som jag minns så tycker jag att det såg ut så där" säger Lars. "I sånt fall är det det s.k. Kärleksstigen som går framför. Så kallades vägen som blev kvar efter ett tidigare järnvägsspår som gick från Kärrgruvan till Engelsberg (Ängelsberg). Där gick bl.a. loket Förstlingen." Björkås ålderdomshem i Norberg blev senare Västmanlands Landstings "Sjukhem". Detta var då avdelning 5 tillhörande det då nybyggda Sjukhemet som låg på andra sidan Röningstorpsvägen i Norberg. Personerna på bilden befinner sig på "Gamla Banan", resterna av banvallen mellan Kärrgruvan och Ängelsberg.
Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.