Scenen känns förmodligen bekant för många. En trulig tonårsdotter som är måttligt road av faderns fotografering. Ändå ett resultat full av liv när 18-åriga Maria Lindvall porträtterades under familjens vistelse i Fjällbacka sommaren 1916. De var i övrigt hemmahörande i Kalmar där fadern Per Ivar Lindvall var lektor vid stadens läroverk.
Från 299 kr
Ett medfaret fotografi som knappast vore dugligt för dagens Västsvenska turistråd, men likafullt ett motiv från Fjällbackas turistmagnet Kungsklyftan. Den fotointresserade lektorn Per Ivar Lindvall tog bilden 1916 i samband med familjens sommarvistelse på orten. I klyftan ses hans söner Ivar och Henrik Lindvall, vid tiden läroverksgossar.
Del av Fjällbacka från sjösidan. Ortens kyrka i röd bohusgranit stod klar 1892.
Ett fotografi där både den medföljande påskriften som andra omständigheter försvårar identifiering av den unga kvinnan. Påskriftens "fru Kugelberg, född Munck" överensstämmer med bägge systrarna Augusta och Lovisa Munck. Den förstnämnda systern gifte sig med dåvarande löjtnanten Fredrik Kugelberg under hösten 1867 men avled kort därpå i sviterna av lungsot, blott 20 år fyllda. Det korta äktenskapet hann med en son född 1868. Sommaren 1870 gifte Kugelberg om sig med den äldre systern Lovisa i ett äktenskap som varade till Lovisas död 1889. Åter till porträttet, som vid sidan av det i sammanhanget oplacerade "Uppsala", tolkas ange fotoåret 1863. Detta stämmer närmast med den yngre systern Augusta Munck (af Fulkila), vilket får gälla tills annat framkommer.
S/S ALBERT EHRENSVÄRD passerar Fjällbacka 1915. Faryget byggdes vid Nyköpings Mekaniska Verkstad 1856 och kom genom försäljning till Göteborg 1874. Vid tiden för bilden ägdes den av Ångbåts AB med hemmahamn i Uddevalla.
Fjällbacka från Vettebergets höjder. Utblick mot norr.
Från Valön med kameran riktad mot Fjällbacka. Amatörfotografi daterat 1915.
Då han ärvde yrket efter sin far kan sägas att Ivar Kraft föddes till en tjänst vid Göta kanal. Från mitten av 1880-talet titulerades han likt sin far som slussinspektör i Berg vid kanalens utlopp i sjön Roxen. Vid tiden ingick han även äktenskap med Brita Lovisa Odencrantz, bördig från Strå. Efter faderns död år 1900 flyttade han med hustru och barn in i sitt forna barndomshem, Slussinspektörbostället. Där kvarstod i sitt yrke till sin död 1909. Här porträtterad vid slutet av sin levnad.
Porträtt av Gösta Koskull. Son till Ivar Koskull och hans andra hustru Ulrika Charlotta Mathilde Oxehufwud. Militär karriär vid Första livgrenadjärregement i Linköping från 1897. Gift 1914 med Märtha Schnell. Samma år ägare till fädernegården Svenneby i Örtomta.
En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
Carl Johan von Koch i hovfotograf Selma Jacobssons ateljé i Stockholm. I tid överensstämmande med hans utbildning vid krigsskolan åren 1875-1877. Redan året före utbildningen hade han som volontär knutits till Andra livgrenadjärregementet i Linköping, den kår han återvände till som underlöjtnant efter examen. Efter en tid vid livgardet återvände han till Linköping men nu till Första livgrenadjärregementet. Hans militära karriär skulle vidare föra honom till Örebro och nå överstes grad. Född på godset Gottenvik på Vikbolandet och från 1890 gift med Ellen Horn af Rantzien.
Porträtt av Karl Erik Herman Kinnander. Från 1860 furir vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hela livet emellertid skriven på barndomshemmet, Svanshals kyrkoherdeboställe, som fadern innehade i egenskap av socknens kontraktsprost. Kinnanders död blev våldsam. Den 11 juni 1887 fann man honom skjuten på Malmens övningsfält. Under rubriken "En beklaglig händelse" lät ÖC underrätta sina läsare att det hade rört sig om ett självmord. Kinnanders skäl till handlingen var för hans kamrater oklara. Tidigare under dagen hade han som vanligt utfärdat order för kompaniet och inget ovanligt hade märkts i hans sinnesstämmning. Det uppgavs emellertid att Kinnander för en veckas tid sedan införskaffat sig ett Remingtongevär och att det var med detta han fortkortat sitt liv i sitt brädtält han en tid haft som bostad. Foto omkring 1875.
Ett enkelt, vinjetterat porträtt av Carl Wilhelm Kastman som här dateras till tiden omkring 1875. Född i Västerlösa avlade han år 1858 examen vid Uppsala universitet. Därefter följde en karriär inom läraryrket vid läroanstalter i Eksjö, Norrköping, Linköping och Karlstad. Från 1882 kansliråd och byråchef vid ecklesiastikdepartementet i Stockholm. Gift med Alida Margareta Lindegren.
Anspråkslöst porträtt av Knut Arvid Kastman som ungefärligen kan dateras till tiden omkring 1875. Född i Västerlösa avlade han år 1862 både en teologisk- och folkskolelärarexamen i Uppsala. Därefter följde en karriär inom läraryrket vid folkskoleseminarierna i Linköping, Falun och Kalmar. Från 1877 istället kyrkoherde i Örberga, Nässja, Törnevalla och slutligen Kuddby. Från 1870 gift med Anna Emelinda Amalia Dorotea Sjögreen.
Från sin tidiga etablering och långa verksamhetstid som fotograf i Kisa kom Emilia Johanson att porträttera otaliga Kindabor. Merparten av de förevigade personerna kan vi förmoda ha fallit in i anonymitet över åren, andra kan väckas till liv genom påskrifter av dem som ännu mindes. Som här där vi möter hemmansägaren Viktor Karlsson som från 1875 och tillsammans med hustrun Anna Greta Jacobsdotter ägde och brukade del i Bjärkeryd Södergård söder om Kisa. I sitt livs begynnelse född 1843 i Vimantorp väster om Kisa där föräldrarna ägde ett mindre hemman. I vuxen ålder kom han i förstone att ensam arrendera en bruksenhet i byn tills han från 1866 blev rättare på den större gården Kvarntorp, även den belägen väster om Kisa. Året därpå gift med ovannämnda Anna Greta. Fotografiet kan antas tillkommit vid 1870-talets senare hälft.
Märkt av jordbrukets knog men ännu lång tid att leva ser vi brukaren Oscar Karlsson. Här porträtterad i Linköping något av 1900-talets första år. Vid tiden i 60-årsåldern och tillsammans med hustrun Lovisa Jacobsdotter brukare i Gäckilsbo i Nykil. Dit hade de kommit 1886 och där skulle de bli kvar till Oscars bortgång 1929.
Med allert blick möter oss Lovisa Jacobsdotter i ett porträtt från uppskattningsvis fåtalet år in på förra seklet. Hennes levnadstid har prydligt nedtecknats i bilden som gör det lätt att påvisa hennes identitet. Källorna låter meddela att hon föddes i Ulrika församling och där i Kottebo Västergård. Då en gård med ett knappt halvt mantal i skattekraft, vilket väl kunde bära en familjs försörjning. Gården behövde sitt folk och hon tog som brukligt ingen pigtjänst utan blev kvar i föräldrahemmet till sitt giftemål 1873. Som gift blev hon en första tid brukarhustru i Vimanstorp i Kisa. Från 1886 och lång tid detsamma i Gäckilsbo i Nykil. Perioden varade till 1929 då maken Oskar Karlsson gick bort i hjärtbesvär. Sina sista år kom Lovisa att framleva i Linköping.
Den låga bostadslängan S:t Korsgatan 10 är sällsynt avbildad. Här frös Östergötlands museum emellertid gatufasaden en dag i september 1937.
Sankt Korsgatan i Linköping en dag med låg februarisol 1938. Noteras kan den timrade längan till gatans nummer 5 närmast i höger bildkant. Som en av få kvarvarande byggnader i naket timmer står den ännu i skrivande stund kvar i relativt centrala Linköping.
Fotoåret 1964 rymde ännu centrala Linköping eftersatta miljöer med ett äldre bostadsbestånd. Som här belyst av en gårdsinteriör från kvarteret Brevduvan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.