Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Prislista från Sancta Giertrudz Gille-Stuwa under Stockholmsutställningen 1897. Smörgås med intet därpå 10 öre Item [detsamma] med saltat kött 15 öre Item med kokad skinka 15 öre Item med medwurst 15 öre Item med renstek 20 öre Item med leverpastill [pastej] 15 öre Item med rättika 15 öre Item med söt mjölkaost 15 öre Item med schweitzerost 15 öre Item med tunga, den oxen haft tillförne [tidigare] i mulen 20 öre Item med kalvastek med thy gurka 20 öre Item med roast beef med thy gurka 25 öre Item med sardinske små fiskar 20 öre Item med ägg och de små fiskar från Ansjovien 20 öre Item med något det kallas för piquante [troligen paprika] 20 öre Item med fågelpastill 25 öre Item med pastill av gåsalever 25 öre Item med rysk lax 25 öre År 1897 arbetade man lika länge för 1 krona som man 2021 gör för 960:- eller sex timmar.
Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv. - Tyrus gick runt Cap Horn, Alaska m.fl. platser. Från Västervik förde många fartyg plank på Rio. Hon var byggd i V. (?) På kajen alldeles bakom aktern ses det lilla hamnkontoret, rivet i slutet på 1870-talet. Det var ursprungligen byggt till kokhus, då skutorna för eldriskens skull ej fick göra upp eld, då de lågo vid kajen, utan fick laga maten i kokhuset. Uppgifterna lämnade av f. hamnkaptenen E.Holm, Västervik. MH 1939. Tillhörde 1875 Odelmark, Västervik. Uppges i skeppslistan vara byggd 1870 vid Cardingans och förbyggd 1873 - har förbyggnaden skett i Västervik? Saknas i skeppslistan 1885.
Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Från vänster SJ A, SJ B-lok. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanan egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Gammal bebyggelse i Mölndal. Roten M. Mellan Götaforsliden och Forsåkersgatan ligger ett område med mycket gammal bebyggelse, en kvarleva från den gamla kvarnbyn. Området benämndes förr i tiden Fäberget, emedan kvarnägarna då använde området till betesmark för sina kreatur. Området är numera avsett att bli ett kulturminnesområde för Mölndal. Detta innebär, att de små stugorna här inte får ändras eller rivas. De smala slingrande gatorna får inte heller omändras. Allt skall liksom bibehållas i befintligt skick. Bebyggelsen till vänster kallas Görjelyckan, och där bakom ligger Glasberget. Till höger på bilden syns Polishuset, som en gång byggdes såsom en sjukstuga för Mölndal. Längst till vänster skymtar gaveln på Götafors' fabriksbyggnad. Fotografiet är taget från Störtfjället.
Pingstkyrkan i Mölndal. Sionförsamlingen i Mölndal kan räkna sin tillblivelse till början av 1920-talet. Det var från början en liten skara, som sökte sig tillsammans i de olika hemmen för gemensamma andaktstunder och uppbyggelse. Så småningom växte skaran, och år 1924 kallade man en egen predikant. År 1925 ansågs tiden vara inne att bilda en fristående församling, och så tillkom Sionförsamlingen. Lokalfrågan var svår i början, men snart fick församlingen inköpa en fastighet vid Kungsbackavägen. Den omändrades till predikolokal, och år 1927 invigdes den för sitt ändamål. Pingstvännerna, som församlingens medlemmar ofta kallas, bedriver vid sidan av sin kyrkliga verksamhet även ett omfattande arbete för den yttre missionen. Församlingen har söndagsskola, barn och ungdomsverksamhet samt utövar en betydande social hjälpverksamhet. På bilden här ser du den nybyggda Pingstkyrkan vid Baazgatan. Kyrkan, som invigdes år 1972, har ett tilltalande yttre. Där finns moderna och ändamålsenliga lokaler för hela verksamheten.
Jordbruksbebyggelse i Fässberg, Mölndal. På bilden ser du Torsgården och Västergården i Fässbergs by. Till höger syns en del av Frölundagatan. Här är en gammal bygd, där människor bott sedan urminnes tid. Namnet Fässberg är också uråldrigt, sannolikt från järnåldern. På den tiden stod havet mycket högre än nu. En havsvik gick då in i dalgången mellan Balltorp och Fässberg. Vattnet var så pass djupt, att båtar kunde användas i viken. Just här vid Fässberg fanns ett ställe, där man kunde "fästa" båtarna med en fånglina, som också kallades "fästa". Av detta har sedan namnet Fässberg uppkommit. Fässberg skulle då betyda "en förtöjningsplats vid berget". Berget, där båtarna fastgjordes, kallas numera Jordlunden eller mera allmänt Jolen. På 1200-talet byggdes här i närheten Fässbergs gamla kyrka. Då blev Fässberg det gemensamma namnet på socknen, som senare blivit Mölndals stad. Här är en bördig jordbruksbygd. Åkrarna har ju ursprungligen varit gammal havsbotten.
Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933. Malmö centralstation är Sveriges tredje största station, mätt i antal årliga passagerare ocg godstransport.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.