Långresan 29/9 1890 - 5/5 1891. Chef: KK1. Prins Oscar Bernadotte, Sek.: Kapt. O. Lindbom (fr. 14/11 1890 KK2). Gruppbild stående från vänster: U-löjtn. H.Ericson, Löjtn. A.Kleman, Kapt. C.C.Engström, Förvaltare I.Neuendorff, U-löjtn. C.F.Riben, Dr.Med.lic. C.F.Lundbergh, Löjtn. H.J.B.Gulda, U-löjtn. L.E.Arnelius. Sittande från vänster: U-löjtn. G.Bergman, KK2. O.Lindbom, KK1. Prins Oscar Bernadotte, Kapt. C.F.Asker, Löjtn. C.H.Stenberg. På däck: U-löjtn:a A.H.Virgin och A.H.Gisiko.
Från 299 kr
Långresan 25/9 1886 - 12/5 1887. Chef: Kom.kapt. C. Lundgren, Sek.K Kapt. frih. G.G.L. Palmstierna. Gruppbild ombord. Stående från vänster: U-löjtn. frih. J.A.von Duben, Löjtn. E.G.D.Maechel, U-löjtn:a J.K.Sundholm, T.H.Kraak, frih. B.A.H.Lagerbjelke, Löjtn:a A.Beén, H.Wrangel, A.W.Wallenberg, Läkare Med.kand. J.W.Thorn. Sittande från vänster: U-löjtn. A.C.Adelsköld, Kapt. frih. G.G.L.Palmstierna, KK1. C.Lundgren, Förvaltare C.D.Engelhart, Löjtn. D.U.W.Linder. På däck: U-löjtn. S.E.Feychting.
Elfkungen på okänd plats, kanske nedströms slussarna i Trollhättan. Byggd 1881 av Oskarshamns mekaniska verkstad som Blekinge. Kom till Göta älv 1888 och blev omnamnad till Elfkungen i samband med att hon blev inköpt av Elfkungens ångbåts AB, Vargön Vänersborg. Ombyggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad 1905. Ombyggd igen 1925, med nytt däck och nya överbyggnader samt blir vitmålad. Såld till skrot 1937.
En grupp män och kvinnor i ljusa kläder på däck, bland annat en man i ljus kostym och en annan man i vit officersmössa. På ett steg står en kvinna med knäppta händer. Till höger och i bakgrunden står sjömän i mörka uniformer. Handskriven text på baksidan: Ombord på Gladan 1916 i Stafsnäs (anmärkning: Stavsnärs). Operasångerskan Rydqvist sjunger. Båge, Herr Orre, jag, Frkn Darin (med annan penna tillsagt Herlity(?) Sångerskan: I villande skogen osv), Frkn Danielera.
Bild 1:Bror Mårtensson, John o. Oskar Jönsson drar upp rulltrålen. Rullarna drogs längs stenbotten. Fisket bedrevs på sommaren då torsken var längst inne på stenbotten. Bild 2: Erik Mårtensson står i fören på fiskebåten, på däck finns en livbåt som inskaffades efter minsprängningen av förra båten Vesta. Falkenbergsbåten FG 127 Viking köptes efter att Vesta FG 8 minsprängts vid Stora Middelgrund den 20 januari 1943.
Medföljande text: "Arbetare vid Myrens Mekaniska Verkstad, Strömstad. Fr v Erik Antonsson, Erik Ljungqvist, Axel Winter, Arvid Jansson, Anders Andersson, Erik Nilsson, Anders Winter, Arne Antonsson, Bertil Forsberg, Frank Olsson, Allan Ljungqvist och okänd. Längst fram, mitt i bilden, skepparen på båten, Karl Hansson. Vid verkstaden byttes motor och däck på båten (bogserbåt). Längst bak i bild syns ett gammalt sillsalteri. Till höger i bild ligger Strömstads Lerkärlsfabrik (vid den tiden ej i drift). Bild tagen 1938. Originalfoto tillhörande Allan Ljungqvist, Strömstad".
Bilden föreställer två besättningsmän i uniform på minfartyget Älvsnabbens landgång, som bär iland en tavla med texten "ÄLVSNABBEN". På fartygets däck står ytterligare besättningsmedlemmar i vita sommaruniformer och solglasögon. Bilden ska vara tagen i Dublin. Men besättningens klädsel passa inte till årstid och väderförhållanden i Dublin under Älvsnabbens uppehåll i slutet av april. Det är mer sannolikt att bilden är tagen i Nassau, hamnen som man stannade före Dublin. Där var det högsommarvärme.
'1 man på båtdäck. Vy ut mot havet. Rep m.m. på däck. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Bilden är tagen från däck på ett örlogsfartyg av vilket man ser en del av relingen till höger i förgrunden. Här står fyra besättningsmän som spanar ut mot jagaren HMS Nordenskjöld som framförs kölvattet av det första fartyget. I bakgrunden ses minsveparen HMS Holmön och Hjälpkryssaren nr 14 Wiros. Dessa tre fartyg har lodräta, vita neuatralitetsband åt fören till. Långt till vänster nära horisonten ses två oidentifierbara fartyg.
'Bildtext: ''Landbåtar med försäljare.'' :: Vy med del av stor båt i vänstra hörnet, 2 kvinnor ombord stående vid relingen, korgstolsfåtöljer synliga på däck. I vattnet bredvis en större båt med stor grupp människor, män och kvinnor och ca ett 10-tal mindre båtar med människor som håller upp bl.a. tygstycken. Livboj. Hatt :: :: Ingår i serie med fotonr. 5267:1-18. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
En av Marias däcksbalkar som syns på bilden sitter på sin plats och var mycket kraftig. Under däcksnivån är skrovet bra bevarat. På bilden syns olika däcksnivåer. Skrovet börjar sakta svänga inåt mot kölen vilket gör att det förmodligen är undre batteridäck som balkarna burit upp. I bakgrunden skymtar spanten, som i sin tur svänger inåt mot övre däck. Detta gör att däcksbalken, som syns i bild, med största sannolikhet är den bredaste och då kan ge svar på hur brett och stort skeppet varit.
Fotografiet visar den förliga delen på en ubåt och den tar upp mycket av bildytan. En bogvåg slår in över däck och längs med skrovet skummar vattnet ymnigt. I bakgrunden ses öppet hav. Med tanke på att skrovet är nitat så är detta en ubåt som byggdes innan de så kallade "nummerubåtarna" som var de första helsvetsade ubåtarna och som sjösattes under 1940-talets första år. Med hänsyn till hur däcket ser ut i fråga om placering av bland annat telefonboj och nedgångskapp så är det rimligt att påstå att detta rör sig om något av fartygen ur Sjölejonet-klass.
> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter." >CG Pettersson konstruerade den köpenhamnske "Grossören" Th Coldings nya 19 meters salongsbåt, utrustad med all den tidens bekvämlighet. Båten finns omnämnd i en artikel av Rolf Söderqvist, publicerad i Veteranbåten Nr 1, 1992. Båten är byggd för ägaren och hans familj och är huvudsakligen avsedd för >> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter.
Timmerman Karl Albin Karlssons timmermanskista. De är från vänster. 1) Skräyxa att trä upp spiror med. 2-3) Större och mindre skeppsyxa att kanta plank med och hugga upp knän mm krokigt arbete, där man inte behöver så bred yxa men ändå en som är tung. 4-5) Stor och liten skäryxa eller spissyxa att gå före i skräningen med och efter kritlinan hugga en rand i barken eller ytan på trät. Därefter tar man skräyxan. Användes också till småarbeten, såsom vässa kilar o dyl. 6-7) Stor och liten sliktyxa till att slikta spant med och till skarvar i bordläggning, garnering, däck osv.
Gunnar Lambergs uppsättning av revyn "På X med Selma", spelades 1956 och var Lambergs sista nyårsrevy. Med denna finalproduktion försvann också en lång tradition av årliga nyårsrevyer i Torsby. Revyns handling var förlagd till ångaren Selma Lagerlöfs däck. Nummer 1 från vänster är okänd, nr 2 Berit Röhr (Löfvenholm), nr 3 Vera Olsson, nr 4 (Skymd bakom Vera) okänd, nr 5 Gurly Bäckström, nr 6 Karl Kressner, (han var ensemblens charmör och för övrigt innehavare av firman Torsby Bilelektriska), nr 7 okänd, nr 8 (skymd) okänd, nr 9 okänd, nr 10 (delvis skymd) Berit Karlsson (Velander), nr 11 okänd. Några av flickorna var tillfälligt "inlånade" från en, revyensemble i Hagfors.
Fotot visar pansarskeppet HMS Sverige - det första fartyget som byggdes i Sverigeklassen. Motivet upptar en stor del av bildytan och fartyget är avbildat snett framifrån. Det aktra partiet är placerad i bakgrunden vänster i bild och fören i förgrunden till höger. Fartyget är resligt och hennes kanoner på fördäck syns tydligt. I fören är gösen hissad, likaså örlogsflaggan i aktern. Fartygets bog bryds av det lilla riksvapnet: tre kronor i en cirkelrund sköld. Denna kröns dessutom av en krona. Akterut syns några ur besättningen ståendes på däck, men några återfinns också i de två skeppsbåtar som ligger i vattnet längsmed fartygets styrbordsida. I övrigt så inramas bilden av hav men också av en hög himmel med molnformationer. Det som är synligt av horisonten visar en skogsbevuxen landremsa.
1899-07-02 Levererad av William Lindbergs Verkstads- och Varfs AB som Kimito till Åbo Skärgårds Ångbåts AB, Finland. Trafik på traden Åbo - Hangö. 1916-03-22 Rekvireras av Ryska flottan som mintransportfartyg med kapacitet för 40 minor. 1918-04-22 Beslagtas av Tyska marinen i Helsingfors hamn som krigsbyte. Återlämnas till Finland. 1922-08-03 Såld till Rederi AB Norrleden, Ljusterö för 900.000 FIM och omdöpt till Norrleden I. Trafik på traden Stockholm - Vaxholm - Bergshamra. 1923 Ombyggd vid Bergsunds Mekaniska Verkstad för 39.025 kr. Lastrummet under däck byggs om till en stor salong samt tre hytter och överbyggnaden förlängs. 1925-03-27 Såld till Waxholms Nya Ångfartygs AB, Vaxholm för 95.000 kr och omdöpt till Sunnan. Insatt på traden Stockholm - Saltsjöbaden - Dalarö (Vadviken). 1926 Extrabåt. 1947 Trafik på traderna Stockholm - Dalarö - Ornö - Utö och Stockholm - Stavsudda - Möja. 1948-05 Flyttas till traderna Stavsnäs - Runmarö - Sandhamn - Harö och Stavsnäs - Nämdö - Mörtö. 1948-10-18 Flyttas till traden Stockholm - Elmsta. 1949 Åter trafik från Stavsnäs 1951 Grundstöter vid 18-tiden strax intill Hasselö brygga på tur från Sandhamn mot Stavsnäs. Fartyget orkar helt enkelt inte backa ut från bryggan i den hårda stormen som råder vid olyckstillfället, utan driver med sidan in mot land. För att inte riskera en värre olycka tvingas man till slut köra med stäven före upp på land för egen maskin. De 10-tal passagerarna tar sig i land utan missöden och körs senare till Stavsnäs av Haröfiskaren Gunnar Andersson. Fartyget flottas dagen efter kl. 09.00 av Transportbolagets Tyr och går sedan för egen maskin in till Stockholm för översyn och reparation. 1952-02 Upplagd vid Hammarbyverken. 1956 Skrotas nedanför Skurubron i Nacka. (Skärgårdsbåtar.se)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.