Fredriksbergs sätesgård
Från 299 kr
Döderhultsdalen
Oskarshamns varv. Flygfoto. Översiktsbild, år 1936. 1. Dockport 2. Linbanor 3. Stapelbäddar 4. Docka 5. Maskinverkstad, verktygsskåp samt pumphus för dockan 6. 50 tons lyftkran 7. Pannverkstad 8. smedja och kopparslageriverkstad 9. plåtugn 10. Avmärkningsskjul 11. Plåtslagareverkstaden 12. slipanläggningen 13. Modell- och virkesförråd 14. Modellförråd 15. såghus 16. gjuteri 17. snickeriverkstad 18. kontor och förråd 19. transformatorstation 20. förrådsskjul 21. virkestork 22. riggareverkstaden och förråd 23. timmermansverkstad.
Vägstation H13, Kristdala. Förrådsbyggnad. I förgrunden smörjbrygga.
Vägstation H13, Kristdala. Vägstationens huvudbyggnad med verkstadsdelen närmast, sedd från väg utanför området. Vid vägen tre vägvisare på en stolpe, med texter, bland annat "63 Västervik, Kristdala 1".
Vägstation H13, Kristdala. Förrådsbyggnad.
Vägstation H13, Kristdala. Förrådsbyggnader.
Vägstation H13, Kristdala. Förrådsbyggnad med öppen sida. Traktor, eventuellt lastmaskin "frontlastare", i portöppningen.
Vägstation H13, Kristdala. Garagebyggnad med kontorsdel längst bort. Personbil Saab framför kontorsdelen. Radiomast.
Vägstation H13, Kristdala. Vägstationens huvudbyggnad med verkstadsdel, kontorsdel, garagedel. Framför verkstaden en sidoplog. Radiomast.
Vägstation H13, Kristdala. Förrådsbyggnader. Smörjbrygga mellan byggnaderna.
Foto från första resan, maj 1916.
foto från första resan, maj 1916.
Vy från Skeppsgårdens ungdomshem i Norra Uvö.
Granitstenbrott på Blå Jungfrun som numera är en nationalpark.
Byggd på Thorens varv i Oskarshamn 1893. Foto 1893 i Oskarshamn.
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.