Vävsal hos Kalmar läns hemslöjdsförening. När lantbrukets folk flyttade in till staden hade de i de flesta fall inte plats för de hantverk de tidigare utövat. Att då gå samman och skaffa en lokal löste ofta problemet. Här ser vi unga kvinnor som väver 1924. Genom att väva fick de oftast bättre textilier an de som stod att köpa och dessutom tilll en billigare penning.
Från 299 kr
Nils Norberg, flyttade till Norrsbybodarna våren 1944, varvid Sandviken blev helt öde. Norbergs voro nämligen de sista, som bodde där. År 1940 vid mitt besök voro de de enda där.; ; Kommentar från Marianne Wallanger 2008:; ; Flickan i bakgrunden är min mormor Margit Sundin, född Norberg.
Carl Petter Toll. En tid smed på Marieholms Bruk i Åsenhöga socken, senare predikant i Jönköpings Missionsförsamling. Familjen bodde en tid i Törestorp, Daretorp där fotot ev. är taget. Flyttade till Hultsjö församling, Jönköping 1876. Var enarmad efter en arbetsolycka. Fotot kan vara taget före olyckan.
Bilden tagen från ett fönster i kasern 2 på Skaraborgs regementes (P 4) kasernområde i Skövde. Byggnaden på bilden är gamla matsalen och byggnaderna bortom till vänster är gamla underofficersmässen och musikkårens byggnad Skogen i bakgrunden i öster är dåvarande Dunkehallsskogen och där finns nu Volvos fabriker. Regementet flyttade till kasernerna i Skövde från Axevalla hed 1913, alltså är fotot inte äldre än så.
Bröderna Sahlin Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Handeln" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Åkerbruket" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1950-51. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Öd. A. R. Corin (Överdirektör=Öd) 1902-04-24 - 1907-12-31 Åren 1903 - 1907 ordförande i direktionen till SJ änke och pupillkassa. från 1903 -1905 ledamot i kommiten rörrande pensionering av befattningshavare vid SJ samt 1905 - 1907 ledamot och sekreterare i trafiksäkerhetskommiten.. Flyttade 1908 till sjöfartsdepartementet.
Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Per Larssons nybygge på Lenninge 6:32. Den synliga timmerstommen är en del av det från Smehammar flyttade huset. Personerna: längst ner Herman Larsson och en okänd kvinna. Pojken på trappan är Sixten Larsson. Stående från vänster: Anna Larsson, Hilda Styf, Linnéa Larsson och Per Larsson. Sittande troligen Herbert Olsson från Mjölnars. Foto 1918-1919.
Trädgårdsmästare Eriksson med familj. Från vänster: Anna, Emmy, mäster Eriksson själv, på bordet Sven, fru Emma, Lisa och Tilda. Eriksson var trädgårdsmästare på herrgården från sekelskiftet fram till 1920, då familjen flyttade med Bellander till Adelsö. De återkom till Lenninge och arrenderade åren 1935-1938 Skinnars (Lenninge 6:14). De hyrde därefter gamla stugan hos Lindbergs (Flyss).
Hanna Olsson, som själv var fotograf, var några år äldre än sin syster Elna. Det var troligen hon som lärde upp Elna i fotografering. Hon flyttade till Stockholm, där hon fick jobb som kontorist. Hon jobbade även hos fotografen Jaeger. Här är hon förmodligen 15-16 år. Hon dog vid 41 års ålder, strax innan Elna dog 1931.
Foto från Hemlinggrind. Det stora huset ligger rakt fram och sommarhuset till vänster. Sommartid flyttade man över till det andra, mindre huset, som inte hade direktuppvärmning eller isolering. Det lilla huset till höger, som ser ut som en lekstuga, fungerade som mjölkbod.
Gävle Ångväveri AB. Mannen på taket. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Gävle Ångväveri AB. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Gustav Hansson (14/2 1863 - 10/12 1930). Fanjunkare vid I 16, Kungliga Västgötadals regemente, senare Hallands regemente. Han var gift med Matilda Olsdotter (f. 12/10 1886) och de fick 8 barn som nådde vuxen ålder. De bodde först hos Gustavs föräldrar i Grottetorp före de flyttade till Grunsbo, som var Matildas föräldrahem.
Gustav Olssons familj Dottern Ruth, Väne Ryr 1902-05-02, hon flyttade senare till Amerika, Alma Olsson född Johansson, Lane Ryr 1872-05-24 med dottern Astrid, Väne Ryr 1909-01-20, (gift Johansson), Gustav Olsson, Väne Ryr 1873-10-08, dottern Gertrud, Väne-Ryr 1904-12-27, (gift Kamperin), sonen Vallentin, Väne Ryr 1897-10-01. Familjen Olsson ändrade i slutet av 20-talet efternamnet till Forsbohl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.