Två barn utanför Magasinet i Stensjö by. Till högerär en flicka med mörk klänning och vitt smutsigt förkläde. Hon har vara bara ben och skor. På en kärra parkerad i byggnaden sitter en pojke. han bär en uppknäppt mörkare skjorta över en ljusare skjorta, mörka byxor och skor. Utanför byggnaden löper en väg. Till höger i bild syns en hög med klena träd eller grenar. Längs vägen löper ett staket med fruktträd innanför.
Från 299 kr
Bild på Vaxholms fästning i Stockholms skärgård med människor på promenad längs med kajen. Text baksida kort: "Vaxholms Fästning. Bästa kamrat, jag har nu kommit fram till fästningen. Det är bra kamrater jag har fått bara busiga grabbar. Piano har vi i dagrummet så där sitter vi och klinkar om dagarna. Jag skall skriva mera sedan. Min adress är (väldigt otydlig adress) Vaxholmen. Hälsa grabbarna".
Samling på yttre borggården inför förstamajdemonstrationen 1956. En av årets huvudparoller var För fred och samförstånd mellan folken. En paroll var allvar belystes av att kalla kriget pågick och att det bara var 11 år sedan andra världskriget slutade. Demonstration. Plakat. Banderoll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den här lilla boden med oregelbundet takfall undgick uthusens rivning. Den innehåller sannolikt två grishus t v och dass t h. Sådana här småhus var mycket vanliga på gårdarna, en kvarleva från den tiden när varje djurslag och funktion hade sitt eget hus. Namnen kvarstod även sedan funktionerna slogs ihop, det heter t ex kohus trots att det bara är en del i en ladugårdsbyggnad.
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Lau kyrkas östra gavel med tre stora gotiska fönster tillhör öns största, det är bara Källunges som kan mäta sig. Takformen är mycket märklig, som synes vinklar taket inåt. Detta ändrades vid kyrkans stora omgestaltning 1958-60. Om taket egentligen färdigbyggdes på 1280-talet och fick den form man ursprungligen hade tänkt sig kan man undra. 1288 kom ju inbördeskriget som Gotlands landsbygd förlorade mot Visby och därefter upphörde mycken byggnadsverksamhet. Blev taket färdigt före kriget?
Här ser vi den stora ladugården sedd från norr. Den har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och är försedd med mängder av fönster på jämna avstånd så som brukligt var vid denna tid. Papptaket är särskilt imponerande, alldeles jämnt och slätt. Bara kostnaden för pappen måste ha varit betydande. Det finns tre ventilationstrummor, en stor nymodighet, sådana blev annars inte vanliga förrän under mellankrigstiden.
Här ser vi en fin bulparstuga från 1700-talet. Husen på den tiden hade sällan mer än två fönster till varje rum, ibland bara ett. Det ser ut som om huset har dubbla faltak! I bakgrunden syns en bulbod under faltak som var ställets uthus. Bulladan i bakgrunden tillhörde Nybygget Mårtenssons se Bild 1034. Det är intressant att träbyggnadskulturen ännu hade någa exempel kvar i början på 1900-talet. En stentun av väldigt liten sten syns t v och sedan ett spjälstaket.
Maria manglar för hand på ett 1700-tals bockbord. Bordet har en stenskiva, vilket var nödvändigt för att få ett slätt resultat. Handduken eller vad det nu är, är upprullad på slät rund trärulle och den dras fram och tillbaka med mangelträet Maria har i handen. Mangelträn var ofta konstfärdigt gjorda med karvsnittsmönster på ovansidan, de var i regel fästmansgåvor. Det finns en Maria Mårtensson vid Nybygget, men hon är bara 30 år och denna kvinna är väl äldre?
När all tjärveden är färdigstaplad, täcks den med granris eller släke, som i sin tur täcks med sågdus, detta för att syret inte skall komma åt tjärveden så den brinner, den skall bara pyra. Här är detta arbete färdigt. I förgrunden ser man källaren där tjäran rinnerut. Se Nr 257, 258, 259, 260 och 262. Märkligt nog har Masse inga bilder på själva bränningen! Bränning av ett soide skedde i regel på försommaren innan torkan satt in och innan det var dags för slåtter.
När höet har torkat i braidet, bär man ihop det och lägger det i en stack för att torka det ytterligare innan det körs hem. Alla är tämligen finklädda, för det är lite högtidligt arbete. Det är fakiskt inte bara kvinnfolk, utan tre karlar också! Det är svårt att avgöra vilka personerna är, åtminstone mannen t v. I mitten står nog Jakob Karlsson själv, bakom honom kan det vara svärsonen Alfred Olsson. Kvinnorna är säkerligen dottern Anna och svärmor Ann-Kajse.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Troligen revs flistaksflygeln omkring 1912 när det stora bakbygget till manbyggnaden uppfördes. Det verkar som om denna smedja och snickarbod med magasinsloft uppfördes ungefär samtidigt. 1896 byggdes den stora ladugården. Kanske förbyggde Larssons sig och att det var orsaken till att de sålde 1915 och flyttade till Rotarve i Lye. Och kanske var gården för stor för Östmans, eftersom de i sin tur sålde efter bara några år.
Rågåkern är skuren och skuparna bundna. Man bär nu ihop skuparna för att ställa dom två och två mot varandra i rader för att torka. Man har spillt en del strån, vilka man säkerligen kommer att räfsa ihop och ta till vara. Masse ger oss ingen vägledning angående personerna, bara att de är från Hallsarve. Bilden är sannolikt tagen på de än idag öppna åkrarna sydost om gårdarna.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.