Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Från 299 kr
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Troligen revs flistaksflygeln omkring 1912 när det stora bakbygget till manbyggnaden uppfördes. Det verkar som om denna smedja och snickarbod med magasinsloft uppfördes ungefär samtidigt. 1896 byggdes den stora ladugården. Kanske förbyggde Larssons sig och att det var orsaken till att de sålde 1915 och flyttade till Rotarve i Lye. Och kanske var gården för stor för Östmans, eftersom de i sin tur sålde efter bara några år.
Rågåkern är skuren och skuparna bundna. Man bär nu ihop skuparna för att ställa dom två och två mot varandra i rader för att torka. Man har spillt en del strån, vilka man säkerligen kommer att räfsa ihop och ta till vara. Masse ger oss ingen vägledning angående personerna, bara att de är från Hallsarve. Bilden är sannolikt tagen på de än idag öppna åkrarna sydost om gårdarna.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Snälltåget nr 3 som avgick från Gävle på nyårsafton kl 14:13 spårade ur 16:42 vid Buddby som liggen en bit norr om Vendels station. Tåget bestog av 12 personvagnar med omkring 70 st resenärer .Restaurangvagn och en finka. De enda personskador som uppkom var att lokföraren fick bulor i huvudet, skrapsår på en fot och ett blåöga. Eldaren Fick bara ett skrapsår på ena armen och slog i huvudet så han fick huvudvärk. Alla passagerare klarade sig lyckligtvis oskadda.
På bangården i Österström, framför lokstallet. Till vänster Österströmsbanan, ÖB lok 1 "Skönsvik". Till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt. Stående från vänster: 1 - Oskar Olsson 2 - 3 - Karl Magnusson 4 - 5 - 6 - Nils Åström 7 - Till höger på lok nr 1 Anders Fisk.
Statens Järnvägar, SJ F 1200 på vändskiva . Levererad 1914 Numera vid Järnvägsmuseet i Gävle SJ F 1200 var 1918 inblandad i Getå-olyckan Alla F-lok såldes 1937 till Danmark. Där tillverkades även nya lok av denna typ. I Danmark hette loket DSB E 964. När typen slopades i Danmark kom F 1200 tillbaka till Sverige och är sedan 1963 renoverad och i körbart skick. 21/4 1943 angripet av allierat flyg vid Forlev - bara lättare skador
Nödinge. Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.