Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
Från 299 kr
Storgatan 10 och 12 i Valdemarsvik representerar väl Storgatans husrad före 1960-talets genomgripande omgestaltning. Bägge husen var uppförda 1849 och hade sannolikt redan från början affärslokaler i gatuplanet. Fotoåret 1962 inrymde 12:an skoaffären Oscaria och Arvid Anderssons herrkonfektion vid sidan av pensionat.
Axel Karlssons filial för livsmedelshandel i Linköping. Den framgångsrika köpmannens bas var annars ett brett utbud av textil och kläden, men för att diversifiera handelsfirman drev han en tid även en diversehandel för specerier. Butiken låg vid tiden för bilden utmed Apotekaregatan, invid hans stora handelshus med fasad mot Storgatan.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Storgatan 52 i Linköping från gårdssidan. Som närmast alltid skvallrar gårdsfasaden inget om dess påkostade motsats mot gatan. Under sin glans dagar hade huset gått som Bielkeska gården efter grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som låtit uppföra huset omkring år 1800. Nu var det nedgånget och ansågs stå i vägen för modernisering av stadskärnan. Huset revs en tid efter fotoåret 1966.
Fönstren putsas på längan till Tornbergska gården i Linköping. Här önskade man få in solljuset men på andra ställen ville man hålla det ute. Till höger har man kalkat rutorna för att inte besväras av den lågt stående solen i väst. Husraden låg tills den revs utmed Sankt Larsgatan. Fastighetens gatuhus låg i hörnet av Storgatan.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.