Bilden visar byggnaderna på storgårdens östra sida. Längst till vänster står dasset. Resvirkesbyggnaden med brädtak är av okänd funktion. Tröskhuset har ändrats om till vagn- och redskapsbod sedan man rivit bort vandringen. Det ser ut som man håller på att ge den ny brädklädnad, samt att man lite provisoriskt lagar faltaket. Man kan undra hur brunnshuset fungerade? Det ser ut att vara en pip till höger, men hur tog man upp vattnet?
Från 299 kr
Vägstation BD3, Gammelstaden och Depåverkstaden VFBD. Vägstationens kontorsbyggnad till vänster, depåverkstaden (länsverkstaden) till höger. På byggnaden radiokommunikationsmast. Personbilar Volvo Amazon och Volvo Duett framför kontorsdelen. Framför depåverkstaden lastbilar och släpvagn till lastbil. Förrådsbyggnad till höger. Framför förrådsbyggnaden bensinpumpar (drivmedelspumpar) med hög belysningsmast, på toppen text VoV (och årtal), lastkaj. I förgrunden till höger skymtar en hjulburen vält, Vibrovält (uppställd på vagn) med maskinnummer VoV 24/700.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Den så kallade Vattenåkaregården invid Djurgårdsgatan uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson. Gården har fått sitt namn av att han vid sidan av sitt arbete som timmerman var vattenåkare. Under äldre tid var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor. Huset flyttades kort efter tiden för bilden till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.
Vagn från Langelandsbanen, littera LB M4. Byggd av De Forenede Automobilfabrikker - Triangel, Odense, Danmark 1931. Byggnadsnummer 1339. Ombyggd 1931 från LB B 12. MAN 6 cyl. bensinmotor, från 1953 Leyland 6 cyl. dieselmotor på 150 hk. 4-växlad mekanisk växellåda. Hjulbas 6,3 m. 40 platser plus 3 fällbara säten. Gengasgenerator ca. 1941-45. Körde 29/9-62 sista tåget på LB med LB C 22 från Rudkøbing. Slopad 1962. Skrotad 1963 av Odense Produktforretning. Motor såld till GDS.
Div lyktor; Järnvägsmuseet. Lokputsarlampa, rovolja ark nr 2253 Lokputsarlampa ark nr 5324 Lokputsarlampa av gjugods ark nr 1326 Lokputsarlampa av beckplåt ark nr 1325 Kupélampa el (metall med kupa) nr 5015 Kupélampa för el-belysning HdSJ ark nr 2165 Kupélampa för el-belysning UGJ rest.vagn ark nr 5089 Kupélampa vägg, fotogen fr UGJ ark nr 5092 Ljusarmatur fr gammal p-vagn NBJ ark nr 5332
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31, under byggnad på Vagn och Maskinfabriken i Falun. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Den första biltävlingen (hastighetstävling) i Sverige avhölls på Mälarens is 1905. Egentligen skulle tävligen ha varit mellan isjakter och bilar men stiltje rådde. Vagnen närmast är en Scania-tonneau tillhörig ingenjör Victor Wallenberg, den första svensk som företog en verklig långfärd, i det att han körde en fransk bil från Frankrike till Sverige 1899. Den vagn som synes längst till höger är en Star och mannen bredvid vagnen är Emil Salmson, ägare till fotografiet.
Akvarellerad teckning av Fritz von Dardel (1817-1901). "I det gröna! Beckaskog 1863" är titeln på teckningen som visar kung Carl XV med sällskap (däribland Baron Bror Cederström, colonel Castelnau och baron Clary) i färd med att klättra upp på ett hölass i en vagn förspänd med häst. I bakgrunden byggnader. Bäckaskog, Kiaby socken, Villands härad, Skåne. Ur: Nr.2. Plockgods ur mina ritböcker 1850-1860 t. Äg: arkitekt G.v. Dardel, Leksand.
Kvar i stan 26 juli 1967 En familj bestående av mor, far och två små pojkar varav den yngsta pojken sitter i en sittvagn som fadern kör. Mamman håller den större pojken i handen och han håller sin andra hand på broderns vagn. Pojkarna är klädda i T-tröja respektive tröja och byxor, pappan är klädd i vit tröja och ljusa långbyxor, mamman bär vit tröja och kort, mörk kjol.
Sunne Anderssons föräldrahem. Tälle krog (Kantakrogen) var en gång i tiden en plats där man kunde övernatta och byta hästar för de som var på resande fot med häst och vagn. Troligen var den byggd på 1500-talet. Byggnaden var K-märkt men den revs när nya vägen till Askersund byggdes. Resterna i våningen finns i dag hos Hallsbergs hembygdförening. 10 juli 1953. Se även bild OLM-1953-78
'Torg, gata med kullersten där häst och vagn står. Promenerande människor bl.a. kvinna med parasoll. Människor går genom en port, Borovitskajaporten, under högt torn, Borovitskajatornet, tillhörande hög mur, Kremlmuren. Bakom muren syns kupoler till katedraler. Överst på tornet sitter en spira i form av en örn. På tornet en klocka. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5286:1-18. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.