Här har Masse varit ute på Nyen en blåsig dag med ostlig vind och sett på utstuarna. Det ser ut ungefär likadant idag! Se Nr 194.
Från 299 kr
Man har lagt långa gråstenvastar förlängda med slantunar långt ut i sjön, sk utgårdar eller utstugor, för att hindra djuren från att smita ut ur hagen vid lågvatten.
Det verkar som om kvarnens stomme var i så gott skick att den kunnat behållas. Däremot har man satt i nya brostockar till ingången på kvarnens baksida.
En idryssja ligger upplagd på åbrinken så man tydligt ser att den har dubbla kammare med varsitt ingångshål. Längst bak ligger stjärten på en bock med stjärtstaken bredvid.
Här skall en tun sättas upp, eller en gammal dålig har rivits för att sättas om. Virket är lagt i luftiga högar, tirar.
Man har grävt små rännor i släken och satt upp pinnar för att markera vars och ens lotter av denna stora släkpage.
Torsk skulle man traditionellt bara fiska i månader med "r" i, men här har man fiskat dem mitt i sommaren! Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin, 71 år, sitter med brickan i knäet och skär huvudena, fenorna och inälvorna ur torsken. Huvudena togs till vara och fylldes med levrarna och kokades till nationalrätten "tåskbåddar". Även kroppen koktes ofta, småtorsk stekes, liksom filéer, men det var inte lika vanligt. Det ser lite vådligt ut med porslinsskålen balanserande på kanten, men i den la Ann-Kaisä säkerligen levrarna. Hon har många kärl omkring sig, så fångsten har nog varit god. Ann-Kaisä har vanliga arbetskläder och den sedvanliga duken på huvudet.
Smiss Elisabet, Lise, Vedin, 47 år, har räfsat ihop en famn hö som skall läggas ut till ett braide tillsammans med mera hö.
Masse har fotograferat en stubbrytare nere bakom Smiss södra gårdspart vid de öppna markerna vettande mot sjön. Det ser inte ut som om spelet varit använt på länge.
Masse har fotograferat en bit av en notarm hos Hallsarve Hans Karlsson. Notarmarna fungerade som stora infösare av fisken till själva noten i mitten, ungefär som bläckfiskarmar.
Nils (Niklas) Lyander, 63 år, skall iväg på tjärningsuppdrag. Han har tjärborsten i ena handen och tjärspannet av trä i den andra.
Enda sättet att få varm dryck var att koka den på plats. Här har man gjort eld och satt fram kopparpannorna.
Det här är en intressant bild som visar ladugårdens modernisering. På äldre vis står ladugården med långsidan mot vägen och gårdsplanen nås via ett portlider. Byggnaden har sannolikt varit den vanliga för socknen med brant agtak. De kilförsedda bjälkändarna sticker ut genom väggen. Men här har man moderniserat i etapper och byggt ut ladugården med en sektion till höger, så att bodlängan blivit sammanbyggd med ladugården. Agtaket har rivits bort och man har byggt ett foderloft i resvirke och lagt spåntak, vilket delvis blivit täckt med papp. Foderloftet har fått moderna fönster och man har huggit upp hål i murarna för att sätta in nya fönster där. I sitt äldre skede hade man bara små sidofönster vid dörrarna, de finns kvar till vänster om portlidret, men har murats igen vid dörrarna till höger. Ytterligare till höger har en ny dörr tagits upp och mellan dörrarna har en hoimdlucka murats igen. Vad bodlängan ursprungligen innehållit är inte känt. Av bjälkändarna med kilar att döma var också denna byggnad gammal och hade troligen agtak. Dess vänstra del ser ut att delvis vara ombyggd av putsen att döma och den breda porten. Av de två andra äldre dörrarna med sidoljus var nog den högra ett lammhus. Dubbeldörrarna ledde nog till vagnbodar. Till vänster syns en modern slåttermaskin.
Här ser vi baksidan av Jakobs fina manbyggnad, nu belagd med papptak ovanpå spåntaket. Huset har källare och ett stort köks- och brygghusbakbygge.
Masse har gått bakom uthusen och tagit denna bild. T v ser vi magasinet från 1904, en ren magasinsbyggnad var mycket ovanligt då. Därefter skymtar manbyggnaden. Sedan följer ladugårdens södra del med tröskhuset vinklat in åt gården, där öppningen är förbyggd. På ladan har man brutit ner hela dess gavelspets och fört samman denna ladugårdsdel med trösk- och halmhuset, dessutom har man tagit upp en port. I vinkel bakåt står ett stort halmhus? Ändå har man en jättestor halmstack utanför, vilken ser ut att sväva, men det beror på att djur gnagt i sig den nedre delen.
Strömmingsgarnet hänger på tork hemma hos Smiss Artur Karlsson. Man har trätt den s k garnstaken genom övertjänen, den lina som alla fint rundade barkflöten sitter på.
Masse har fått Fie Jakob Karlsson och Alfred Olsson att låtsas dra valkan lagd på arbetsvagnen på gårdsplanen. Se Nr 308 och 309!
Jakob Karlsson, Fäi-Jakå, lastar av hö hemma på gården. Han har kört hem höet från slåttermarkerna med höhäck dragen av stutar i tvåspann.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.