Del av det mäktiga gravfältet i Nässja.
Från 299 kr
Nässja kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet eller möjligen omkring år 1200 och i avgörande betydelse kom kyrkan att behölla sitt ursprungliga uttryck i århundranden. Kyrkan var då tornlös men när den fristående klockstapeln dömdes ut år 1695 påbörjades tillägget med ett i byggnaden integrerat klocktorn. Nästa större byggnadsarbete utfördes i mitten av 1700-talet då bland annat större fönster upptogs och kyrkan vitmenades. Under påföljande sekel väcktes flertalet gånger frågan om kyrkan borde dömas ut och rivas. Ett långt framskridet förslag var att bygga nytt och gemensamt för Örberga och Nässja. Församlingen motsatte sig förslaget och även jämnlöpande planer på genomgripande ombyggnad av kyrkan i Nässja. Oenigheten löstes omsider till församlingens fördel och efter en nödtorftig reparation år 1853 fick kyrkan kvarstå.
Karlsberg vid landshövding Ludvig Douglas besök 1903. Disponentbostaden till Boxholms bruk. Vid tiden för bilden disponerades bostaden av bruksdisponent Wilhelm Wettergren (1840-1926) och dennes maka Klara Amalia Flodin (1842-1905).
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Vy ut över sjön Åsunden med Hovberget i fonden. Bebygelsen som anas i bilden tillhör Hovby gård.
Makarna Brobeck med barnen och gäster i anslutning till familjens sommarvilla Björkliden i Sandvik. De stående männen är från vänster grosshandlaren tillika värden John Brobeck, grosshandlare Axel Peterzén och apotekare Carl Stridner. Sittande från vänster Emma Carlberg, gift med August Billsten, länsträdgårdsmästare Christian Mohr, Hilda Ingeborg Lindqvist, gift med John Brobeck, och redaktör August Billsten. Barnen redovisas endast i listan över avbildade namn. Tiden var omkring förra sekelskiftet.
Parti av Stångån 1904. Foto i höjd med Uveberg till höger. I fonden skymtar slussvaktarbostaden till Hackefors sluss. I en glänta till vänster kom upplysningsvis direktör Carl Lorich att kort efter bildens tillkomst uppföra sommarnöjet Vårgård för sig och sin familj.
Gårdsinteriör från Stenhusgården, Storgatan 56 i Linköping. Vid tiden bedrev smeden Carl Johan Hall sin verksamhet på gården. Här skoddes hästar och lagades vagnar, den nya tiden representeras av att även cykelreparationer utfördes.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för Linköpingsborna. Särskild glans sägs infunnit sig när passagerarfartyg från Stockholm var att vänta. Inte sällan en sorglustig entré genom åns slingrande lopp, där det ringa vattendjupet och dyiga botten satte kaptenerna på prov. Ett "socitetsspektakel" skrev samtiden och stadens tidningsman Palmær fyllde på med följande rader, "Stångån vid sitt utlopp i Roxen, liknar en svensk akademisk oration. Djupet är obetydligt och slingringarna taga ingen ände". Verksamheten vid Nykvarn värdshus upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Östra stambanans dragning strax öster om Linköping. I blickfånget löper järnvägsövergången vid Ladugårdsbacke, vilket motsvarade Gamla Norrköpingsvägen.
Den mäktiga skeppssättningen i Nässja har fascinerat i omkring två årtusenden. Kretsen med de 24 stenarna mäter 44 meter på längden och har få motsvarigheter i vårt land. Här en utblick från 1905.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Enligt uppgift parti av Stångån i trakten av Hovetorp. Platsen har inte lokaliserats men tolkats visa vy invid Hamra sluss, skymd bortom träddungen till vänster.
Under det sena 1800-talet kom skolhusfrågan att bli alltmer brännande i Linköping. Under århundradets sista decennium hade barnen i stadens folk- och småskolorna nått över 1 200 elever som undervisades i spridda och långt från alltid i ändamålsenliga lokaler. Efter intensiva överläggningar i skolrådet enades man till slut om ett krafttag och staden beslutade om ett rejält skolbygge på ett område söder om stadskärnan. Den nya folkskolan stod med sina 27 klassrum färdig 1898 och kom att få namnet Linnéskolan. Efter en brand 1923 kom skolbyggnaden att ges ett mer förenklat formspråk.
Miljö från parken till Sturefors slott.
Parti av Stångån mellan Bjärka Säby och Skorpafallet.
Parti av Stångån i trakten av Bjärka Säby. I fonden skymtar Säbybro.
Vy över Stångån söder om Sturefors utmed sträckan Risnäs och Skorpafallet.
Vy mot Linköpings station 1904. Uppförd under åren 1871-1872 efter ritningar av Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf Edelswärd.
Vy från Tannefors sluss mot Linköpings stad. Till höger om slussen ses dammarna till stadens första vattenverk. Anm: Fotografen har själv daterat fotografiet till år 1901. Den observante kan emellertid se att, sedermera, Linnéskolan är under uppbyggnad. Skolan stod i själva verket klar 1898.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.