Prästtallen. Nössemark Tallen som är 10 meter hög med död topp, har ett flertal inskriptioner. Dessa är mestadels enkla inhuggna bokstäver och dateringar från 1874 till 1968. Att tallen kallas för prästtallen är för att tjänstgörande präster från Nössemark på väg till Håbols kyrka, passerade tallen och ristade in sina initialer i barken. Liknande tallfenomen finns på flera platser i Sverige och de kallas ofta för pustetallar därför att man tillsammans med andra resenärer brukade vila ut vid sådana träd. Tallen står invid en offerkast. Se Hembygden 1973, s. 226.
Från 299 kr
Den stora rundbågigt romanska portalen i långhusets sydvästra hörn kallas likporten eftersom det är här man blir utburen till sista vilan. Porten är tvåsprångig och i sprången står runda kolonnetter som vilar på baser i urneform, se nordvästra portalen. Kolonnetterna bär upp fyra kapitäl, varav tre är smyckade med stiliserade blad- och blomformer och ornament, medan den fjärde pryds av växtslingor.
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Interiör från makarna Thorngrens vid tiden färdigställda sommarbostad. Invigningsåret 1903 annonseras på murstocken. Likt Thorngrens hade ett flertal burgna Linköpingsfamiljer valt att uppföra sommarhus utmed sjön Roxens norra strand i Stjärnorp. Området kom att kallas Roxenbaden i sann anda att accentuera platsens attraktiva läge.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Motiv från Rimforsa med vy över sjön Järnlunden. Med samma vidunderliga utsikt ligger Sjöstugan, backstuga under Rimforsa Västergård och vid tiden bebodd av makarna Sprant, varför stället även kommit att kallas Sprantstugan. Något oförmodat är stugan än i skrivande stund bevarad invid Kalmarvägen.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Skötbåt, byggd av Nikanor Berglund för ca 40 år sedan. Första bordet, kinningen, och andra bordet, vinningen, täljda ur vindvuxna träd. De nästa rakt uppstigande stävarna var förr vanligast här i trakten. Numera göres de mer fallande. Kallas svanhalsar. Sådana båtar arbetar bättre i sjön.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Spetsebo station vid invigningen av Varberg- Ätrans Järnväg, VbÄJ. Banan invigdes 1911 och lades ner 1961. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och diesellok drog tågen och på senare år förekom även rälsbussar. Ätranbanan som den kallas gick i konkurs 1932 och övertogs i juli samma år av Halmstad- Nässjö Järnväg, HNJ.
Boggi SJ 5800. SJ Säkerhetstjänst. Boggi kallas den anordning som sitter under en vagn eller fordon med vanligen fyra hjul i syfte att sprida fordonets last på fler axlar och därmed minska axeltrycket, öka lastförmågan och förbättra kurvtagningen. Vagnens högsta hastigheten är 120 km i timmen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.