Under åren 1901-02 tillkom Cloettas nya fabrik i Malfors. För den egna elförsörjningen anlades ett kraftverk i Motala ströms flöde invid fabriksområdet. Bilden visar ett tidigt skede i arbetet med det kraftalstrande verket.
Från 299 kr
Hästskötare under dressyrarbete med officers tjänstehäst vid vapensmedjan på kaserngårdens norra del. I bakgrunden norr om staketet Volvo - Pentaverkens arbetarbostäder - två stora mångfamiljhus öster om det då ganska lilla fabriksområdet.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över Gustav F Bratt & Co:s slakteri i kv Svärdfisken vid Norra vägen, Norrdal. Fabriksområdet hägnas in av ett träplank och el- och telefonledningar korsar bilden.
I förgrunden ses fabriksområdet i Anderstorp (omkr 1865-1882) med gamla spinneriet till vänster och "Byggninga" med dess arbetarbostäder. På åsen ses socknens första skolhus från 1865 och den 1882 rivna kyrkan samt Klockaregården.
Serie om 100 fotografier som visar graffitimålningar på pappersbruket Papyrus fabriksområde i Forsåker, Mölndal, den 4/11 2014. Fotodokumentationen gjordes under perioden mellan pappersbrukets avveckling och områdets nyexploatering. Området var under denna tid populärt bland ungdomar som ville uttrycka sig konstnärligt med graffiti.
Lagerbyggnad 110 och 111 under uppbyggnad på Papyrus fabriksområde, 25/7-1945. Två okända män är med på bilden. Fabrikskiosk. Har kunde man köpa snus, svagdricka, mjölk, godis, cigaretter mm. Anni Andersson matade hästarna med socker o sen ville de inte gå vidare. Nedre Ångcentralen till vänster. Ångcentral och kiosk revs för att ge plats åt byggnad 110.
Lagerbyggnad 110 och 111 under uppbyggnad på Papyrus fabriksområde, 25/7-1945. En okänd man är med på bilden. Fabrikskiosk. Har kunde man köpa snus, svagdricka, mjölk, godis, cigaretter mm. Anni Andersson matade hästarna med socker o sen ville de inte gå vidare. Nedre Ångcentralen till vänster.
Rörstrands Porslinsfabriker. Till vänster trappan till byggnad no. 27. Nedre portvaktstugan. Stallet. Därbakom skymtar ett bostadshus utanför farbriksområdet. Till höger en del av byggnaden no. 17 samt därbakom stora verkstadshuset.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kvarnfallet 31 i Grevedämmet, hösten 1994. Den södra fasaden av Turbinhallen, G-5. Man kan här se hur tät bebyggelsen inom fabriksområdet är. Till höger syns del av spinneriets östra fasad och till vänster syns magasinets västra fasad, främst tillbyggnaden mot norr. I mitten löper ekrännan.
Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Vy från Störtfjället över Kvarnbygatan "Kråkan" i östlig riktning, år 2015. Till vänster bakom grenverket låg tidigare SOABs anläggningar. De såg stora ut från "Kråkan" men i själva verket var fabriksområdet kringskuret av Boråsbanan, Mölndalsfallen och bebyggelsen vid Gamla torget. Företaget kunde inte expandera och lade därför ner verksamheten i Mölndal år 2007. Senare byggdes bostadsområdet Kvarnbyterrassen på platsen. I den beiga byggnaden i mitten låg tidigare Samuelsons fabrik "Strumpan" (Kvarnbygatan 10-14), senare: Mölndals stadsmuseum. Nedanför ligger den höga, röda tegelbyggnaden Stora Götafors.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.