Ramsele gamla kyrka, 1911 eller 1912. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Från 299 kr
Ramsele gamla kyrka. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
G. Rymans bryggeri, inne på gården där fruktträd står i blom eller har fällt sina blad och gjort marken prickig. En grupp människor är samlade i en soffgrupp på den sandade gången runt gräsmattan i mitten. En liten pojke, Bertil Ryman, sitter på en häst och ett par hästekipage med tunnor står vid husen bakom staketen. Mannen mellan träden är bryggare Andersson och herr Ryman står till vänster om bordet med sin fru sittande nedanför sig med stort halssmycke. Bredvid henne en ung kvinna i enorm hatt med lilla Kerstin Ryman intill sig. Bilden tagen mot söder, från Prästgatan.
Titanic byggdes för att slå alla rekord. Hon skulle helt enkelt bli den största och bästa ångaren i världen, hon påstods dessutom vara osänkbar. Titanic sjösattes 1911 och den 2 april provkörs hon för första gången. Den 10 april ska hon ut på sin jungfruresa, men strax innan midnatt den 14 april kör hon på ett isberg och sjunker. Livbåtarna hade plats för 1178 personer, men ombord fanns mer än 2000. Mer än 1500 människor följde med fartyget ner i djupet, ombord fanns 164 svenska passagerare endast 44 av dessa överlevde.
Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
En kvinna och en liten pojke. Prostinnan Christina Margareta Wikander, född Svenberg ( född 1786-06-01, död 1864-02-06) och Emil Adlers, född 1858 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län, död 1936 i Örebro. Christina Margareta Svenberg var född 1786-06-01 i Tossene i Bohuslän, död 1864-02-06 på Köpmangatan 21 i Örebro. Hon var gift först med med Carl Eric Hallgren i Stora Malm. Gift andra gången med Per Wikander från Vintrosa, prost i Knista. Dottern hette Juliana Christina Wikander, gift Adlers, mor till Emil Adlers (pojken på bilden). Margareta har genom tiderna stavats Margeta, Margreta eller Margareta, med eller utan h. Kyrkoskrivaren stavade som han tyckte såg bra ut.
Bilden visar bron över Emån nedströms Järnsjön. Konungsbro vid Ry i Järdhe socken nämns första gången 22 juli 1612 i ett brev som Gustav II Adolf skrev till sin mor. Här utkämpade han en av sina första strider med danskarna. Enligt en inventering på 1940-talet var bron 75 meter lång, bestående av 11 spann. Södra delen av bron var redan då raserad, man ansåg att minst två spann härmed hade försvunnit. Vid kraftstationsbyggande i Nyboholm och muddringsarbeten i Emån lades schaktningsmassor på båda sidor om bron. Därför är nu endast ett fåtal av brovalven synliga. (http://www.hultsfred.se/templates/Page.aspx?id=762)
lås, handtag, gångjärn, bås, dörrbeslag, dokumentation, pelare, fönster, kulturmiljövård, bruksbebyggelse, bjälklag, fårhus, stall, ladugård
män, mjölkflaskor, man, gata, kvinnor, kvinna, stadsgata, flicka, hörn, gator, mjölkflaska, flickor
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
vykort, Japan, fotografi, photograph@eng
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.