Solna 32:1
Från 299 kr
'10 personer varav 9 gående på grusväg i samlad grupp och i pojke går lite efter. I gruppen går 3 pojkar, iklädda keps, kortbyxor och bärande ihoprullade filtar, och 6 flickor, unga kvinnor iklädda hatt, långklänning/kjol och några bärande ihoprullade filtar samt uppslagna böcker. Elledning. I bakgrunden träbro som gruppen passerat samt byggnad till stor del av glas, med glastak (växthus?). Ytterligare ett hus bland trädvegetation. I förgrunden fält med vall. Se även fotonr. 20. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
'Vy med fält med vall i förgrunden. På avstånd byggnad, hus bestående av stor del glas, glastak växthus? På träbro framför glasbyggnaden ståer en grupp människor, ca 15 st. De lutar sig över ett träräcke och tittar ner mot ev. vattendrag. I bakgrunden bakom lövträd entt hus och flaggstång. Stenmur. Elledning. Stengärdesgård. Se även fotonr. 5137:15. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
Vykort, flygbild "Sanatoriet, Spenshult". Spenshults sanatorium anlades år 1911–1913 med 110 vårdplatser i Spenshults kronopark för vård av tuberkulossjuka statstjänstemän. Sanatoriet ägdes av staten och förvaltades av Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond, som 1912 fått uppdraget att bygga ut sanatorietvården för både militära och civila statstjänstemän. Krav på detta hade rests i Riksdagen. Detta var det fjärde och sista så kallade jubileumssanatoriet och arkitekt var Ivar Tengbom. Sanatoriet var till viss del ett självhushåll med hönsgård, svinhus, trädgård och växthus. Uppe till vänster i bild ses odlingsytor. När tuberkulosen inte längre var en folksjukdom överläts sanatoriet år 1953 till Riksförbundet mot reumatism och ombildades till Spenshults reumatikersjukhus. Man tog emot reumatiker från hela landet för specialistvård.
Åkerlundska villan på Druvefors. I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera (2008) finns runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.