Panorama över Motala. Bilden är odaterad men kan med god lokalkännedom säkert preciseras närmare än vad vi här antar vara 1890-tal. Vy från sydost mot stadens bebyggelse runt Motalaviken. Till vänster landsvägen från söder som motsvarar den senare namngivna Sveavägen.
Från 299 kr
Linköping 1934 och det har börjat rivas i hörnet Nygatan-Sankt Larsgatan. På platsen ska Åhléns uppföra ett Tempo-varuhus, stadens första av slaget. I hörnhuset, dåvarande Nygatan 28, hade Brita Johnson drivit sin modeaffär från några år in på 1900-talet.
Östgöta brandstodsbolagets kontor med adress Vasavägen 8 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1901 efter ritningar av norrköpingsarkitekten Verner Northun. Till vänster en skymt av stadens flickskola ur en vinkel som senare inte blev möjlig.
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Linköpingsvy. Utblick söderut från Stångebro. Tiden är 1890-talets senare del. Till vänster i grönskan skymtar stadens Kallbadhus för herrar respektive damer. Närmast till höger ses delar av Linköpings fattighus följt av Asklundska tobaksfabriken.
Vy mot Linköpings läroverk något av 1890-talets år. Byggnaden inrymde stadens läroverk under åren 1864-1915. För ritningarna stod Johan Fredrik Åbom som skapade en byggnad i tydlig nygotisk stil.
Porträtt av gaverifabrikör Adolf Stånggren, Linköping. Han drev sin verksamhet från stadens Sankt Lars kvarter nr 40, 41, 42 och 51, inom nuvarande kvarteret Braxen. Från 1851 var han gift med Constance, född Holmberg.
En liten gosse lämnar innergårdens slutna omgivning mot stadens gränslösa värld. För gossen börjar den med Storgatan och kan ta honom nedåt mot Stångåns spännande platser eller uppåt mot Linköpings centrala delar. Foto 1956.
Det så kallade Godtemplarhuset i lummig grönska. Huset består ännu i skrivande stund men i ack så kargare omgivning. Byggnaden uppfördes på 1880-talet av J. G. Svensson för att tjäna stadens Godtemplare.
Vy över planen framför Linköpings domkyrka med blicken vänd mot nordväst. Till vänster gymnastikhuset till stadens läroverk, uppfört under åren 1880-81. I fonden den så kallade Konsistoriegården med säte för domkapitlet.
Porträtt av fru Maria Andersdotter, bördig från Värmland. Gift 1857 med den tio år yngre muraren Anders Lundqvist. Paret flyttade till Linköping 1860 efter att maken erhållit tjänsten som stadens stadsbyggmästare. Här ser vi henne något år under 1870-talet.
Kung Gustaf VI Adolf i Braheparken i Gränna med stadens representanter Thure Ekwall till vänster och Ivar Ekvall till höger. Bakom, i uniform, står landshövding Olle Ekblom. En svensk flagga fladdrar för vinden till vänster.
Kung Gustaf VI Adolf på väg upp till Braheparken, flankerad av stadens representanter Thure Ekwall till vänster och Ivar Ekvall till höger. Deras väg är kantad av vuxna och barn med flaggor.
Kung Gustaf VI Adolf på väg upp till Braheparken i Gränna. Han är flankerad av stadens representanter Thure Ekwall (t v) och Ivar Ekvall. Mannen i uniform är landshövding Olle Ekblom. Deras väg är kantad av ungdomar.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Västerbottens-Kuriren, 08-09-1938: Ord och inga visor om trädgårdsintresset i björkarnas stad. Västerbottens-Kuriren: 10-09-1938: Stadens planteringar.
Sju av stadens ungherrar vid början av 1900-talet.Stående: Barberaren Lauritz Kappers, disponenten John Tengbom, bokbindaren Mårten Lindgren, specerihandl. Gustaf Andersson ("Stekis"). Sittande: Specerihandl. Karl Nyqvist, manuf.bitr. Harald Kilander, disponenten Torsten Haglund.
Stora torget. Omkring 1900. "Thulinstomten" vid Stora torget, Storgatan 16, förr Per Lars tomt. Huset byggdes troligen efter branden 1769 och var säkerligen ett av stadens förnämsta borgarhus, ibland kallat "kungshuset". Det revs omkring 1913.
Åtta stycken av stadens ungherrar vid sekelskiftet 1900. Fr.v. järn- och specerihandl. Axel Spets, spannmålsbokhållare Malcolm Westerling, bokbindare Mårten Lindgren, lagerbokhållare Arvid Jacobson, godsägaren Leopold Warodell, Wilhelmsro, barberaren Lauritz Kappers, manufakturbiträdet Harald Kilander, handl. (speceri) Gustaf Andersson "Stekis".
Hantverksföreningens emblem. Falköpings Hantverksförening bildades 1880. Den 6 september 1880 samlades stadens hantverksmästare på rådhuset i Falköping för att lägga grunden till den förening, vilken den 28 september 1948 firade sin 60-åriga tillvaro.
Västra Torget i Jönköping. Två pojkar leker vid vattenhon, som fanns för att stadens hästar skulle kunna vederkvicka sig. Husen i bakgrunden är Tändsticksbolagets arbetarbostäder, de så kallade Bostäderna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.