Stora torget. Omkring 1900. "Thulinstomten" vid Stora torget, Storgatan 16, förr Per Lars tomt. Huset byggdes troligen efter branden 1769 och var säkerligen ett av stadens förnämsta borgarhus, ibland kallat "kungshuset". Det revs omkring 1913.
Från 299 kr
Åtta stycken av stadens ungherrar vid sekelskiftet 1900. Fr.v. järn- och specerihandl. Axel Spets, spannmålsbokhållare Malcolm Westerling, bokbindare Mårten Lindgren, lagerbokhållare Arvid Jacobson, godsägaren Leopold Warodell, Wilhelmsro, barberaren Lauritz Kappers, manufakturbiträdet Harald Kilander, handl. (speceri) Gustaf Andersson "Stekis".
Hantverksföreningens emblem. Falköpings Hantverksförening bildades 1880. Den 6 september 1880 samlades stadens hantverksmästare på rådhuset i Falköping för att lägga grunden till den förening, vilken den 28 september 1948 firade sin 60-åriga tillvaro.
Västra Torget i Jönköping. Två pojkar leker vid vattenhon, som fanns för att stadens hästar skulle kunna vederkvicka sig. Husen i bakgrunden är Tändsticksbolagets arbetarbostäder, de så kallade Bostäderna.
Interiör från Centrum-biografen på Larmgatan, ööpnad 1930. Larmgatan var länge stadens biogata. Här låg också Palladium i korsningen Norra Långgatan - Larmgatan som öppnade 1919, och Grand, som öppnade 1939 på Larmgatan 6.
Ekonomibyggnad i Berga, Kalmar, med vattentornet i bakgrunden. Har möjligen varit en hållplats för tåg. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av stadens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
Stadsvy med kontorsbyggnad på Larmgatan. Senare riven och ersatt med modern kontorsbyggnad. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av stadens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
Västerås första Lucia, Anna Palm, från 1914, omgiven av tärnor och bagare. Festen hölls i stadens metodistförsamlings kyrksal. Bagaren till vänster är en av männen, fd Göteborgare, som planerade festen.
Ingenjör Ivar Hök. Föreståndare för Gefle Stads Elektriska verk 1902-1906. Igångsatte verket vid stadens övertagande av gamla Belysningsbolaget. Överkopplade till nya nätet började 1 september 1903. Sedemera Mariningenjör vid Kungliga Mariningenjörskåren i Stockholm.
"Wiens gatubild bjuder i dessa dagar på en nyhet. Uniformerade posttjänstemän som chaufförer på motordrivna trehjulingar fullgör förbindelsetjänst mellan de olika filialpostkontoren. Också pakettransporterna mellan stadens centrum och flygplatsen Aspern utföras med trehjulingar".
Lidköpingsorginal: Kristina Johansson kallad "Snuskristin". Att Kristina avfotograferas med hinkar är ingen tillfällighet. Hon försörjde sig som "vattenmadam". Hämtade vattnet vid stadens allmänna pump "Särnmarkska pumpen" och bar ut det till de hushåll som ville betala för tjänsten.
Stadens största träd. Vid korsningen av Alnängsgatan och Olaigatan 30. Det var en svartpoppel, omkring 1930 uppmätt 28 m högt samt en krondiameter på 22 meter, enligt uppgifter från professor Rutger Sernander.
Korsningen av Stor- och Hamngatan i Linköping. Vy mot söder. I blickfånget Storgatan 4 som uppfördes 1888 som stadens fattighus för kvinnor. Med tiden kom hemmet även ta emot manliga behövande likväl som barn. Här dokumenterat 1956 kort före rivning.
Falkenbergs kyrka som tämligen ny. Den invigdes 14 oktober 1892 och ritades i nygotisk stil av arkitekt Adrian C Peterson. I bakgrunden syns prästgården, stinsbostaden och tornet på stadens medeltida kyrka, S:t Laurentii.
Stortorget i Kalmar med rådhuset. Det lägre huset bredvid rådhuset var stadens första brandstation ("spruthus") och senare besiktningsbyrå för det kött som såldes på torget. I folkmun kallades huset "Synagogan".
Två systrar, tre väninnor samlade i Maria Tesch fotoateljé i Linköping. På bilden ses fru Hilma Hedblad, född Lindström. Systrarna är Julia och Amanda Holmström, bördiga från Kalmar. Kvinnorna är lärare vid stadens småskoleseminarie.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad till vänster. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1931.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1933.
Gefle stad från väster. (stadens grusgrop i förgrunden.) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, biltexterna är också hans egna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.