Statens Järnvägar, SJ Kd 390. Ursprunglig littera var SJ Kd1 390. 1902 omlittrerades till Kd 390. Loket tillverkades 1890 av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det blev redan 1929 museilok.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ F 1200. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Såld 1937 till DSB E 964.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det var vid leveransen försedd med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendr. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
TJ lok 4 Tillverkades av Nohab i Trollhättan 1910. TJ, 4, HELLIDEN .... nr 962—966, 978 var avsedda för utbyte mot treaxliga tendrar från A-lok. Tillv.-nr 987 användes ursprungligen provisoriskt som tenderlok Vid järnvägsspåret mellan Tidaholm och Åsarp.
Godståg med ånglok, Statens Järnvägar, SJ VKBa1 470. Loket tillverkades 1886 av Nohab. 1896 köptes det från Malmö Billesholms Järnväg med littera MBJ lok 4 "Arlöf". Loket skrotades 1922.
Viadukt vid Helsingborg med persontåg. Skåne Halands Järnvägar, SHJ lok 5 "Engeltofta", tillverkat 1884 av Nohab. 1896 såldes loket till Statens Järnvägar och fick littera SJ VKBd 490. Det skrotades 1907.
Persontåg vid Ulricehamn station. Ånglok, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkades 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Statens Järnvägar, SJ K6 1359. Tidigare littera Mora – Väners Järnväg, MVJ lok 14, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 4 och SJ MVd 1359. Loket tillverkades 1914 av Nohab, Skrotat 1964 i Borås.
Ånglok vid Borås bangård. Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkat 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
NBJ lok 16 (Nora Bergslags Järnväg) Behovet av bland annat ökad dragkraft gjorde att man 1914 köpte ytterligare två nya lok. Även dessa lok var tanklok med axelföljden 1C. NOHAB svarade för tillverkningen. Dessa lok numrerades vid NBJ som nummer 14 och 15. Det kom att dröja till 1928 innan man köpte fler ånglok. Det härt året levererade NOHAB ett tre-cylindrigt tanklok med axelföljden 1D1. Loket numrerades som nummer 16 och kom att bli NBJ:s starkaste ånglok. Ångloket finns i dag bevarat på museijärnvägen Nora Bergslags Veteranjärnväg
Byggen av Malmbanan.Lusttåget från Gällivare till järnvägssamhället Luossavaara. Fotot taget midsommardagen vid så kallad Lokstallarne mitt under malmfjället. Ångloket är SJ Gc 106, "Ottar". Loket tillverkades av Nohab 1871 med ursprungligt littera SJ Ga 106. Det märktes om 1900 till SJ Gc 106. Loket skrotades 1912 i Arboga.
Montering av lok. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Statens Järnvägar, SJ F 602. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist & Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Stationen öppnad 1895 med en och en halv våning stationshus i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Efter 1927 fungerade som hamnspår. Nedlagd 1960. Namnet ändrades först från Bengtsfors till Bengtsfors Västra och åter till Bengtsfors. Ånglok, ULB lok 6, tillverkat av Nohab 1903. Det skrotades 1943.
MKontJ lok 1. Leveransfoto. Fick namnet Glada Änkan. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKa 1029. I början av 1920-talet slopades och såldes till AB Wockatz & Co, Göteborg.
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
Del av bangården med lokstall vid Arvika station. Ånglok, Statens Järnvägar, SJ Cd 740, tillverkat 1902 av Nohab. 1925 ombyggt från Cc lok till Cd lok. Skrotad 1936 i Vislanda. Det andra ångloket som kommer ur lokstallet är troligen SJ Kd 732 Harald, tillverkat av Motala Verkstad 1902, skrotat 1967 i Östersund.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.