Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bil med öppen fram- och bakdörr. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Volvolastbil med reklamtexten " KK Konsum" parkerad framför två större bostadshus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Saemien Sijte. Samevistet. Sektionsritning. Ritning till Mossbod å Skansen, Renberget. Grund lägges av sprängstensblock på berg i dagen. Syllar tjärade 5x5 med kryss i vartannat fack. Takstolar 3x3 stödda av stolpar. Väggpanel 1x7 ohyvlat med läkt av halva 3-4 slanor. Mellan stolpar inläggas trall av 1x2 på ..?... Dörr flyttas. Öppningar i väggen som i befintligt hus 11 cm höga. 15 cm från takfot. I gavelväggen en lucka med gångjärn som fälles nedåt. slanor. gammal takpanel. näverpapp. ny panel.
Bollnäs. Omkr. 1890. Ångslupen "Ydal" var den 22 augusti 1896 med om en svår olycka på sjön Varpen, då hon vid det ovanligt låga vattenståndet gick på grund och kantrade. 13 barn fr. dövstumskolan i Bollnäs omkom, liksom institutionens husmor E. Aspekvist och förest. hustru A. Prawitz. Samtliga jordfästes på Bollnäs kyrkogård. Dövstumskolan flyttade till Bollnäs fr. Valbo 1882 för att 1897 flyttas t. Gävle. På bilden, något år innan katastrofen på Varpen m. Sundsåker (nedbr. 1896) i bakgrunden.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Vraket av segelskutan Zemita av Helleviksstrand. Strandade norr om Stuten vid Skomakarehamnen natten till den 15 aug 1966. På fotot har hon ståt på grund ett tag innan stormarna bryter sönder henne. Familj den amerikanske atomprofessorn Alexander Szerlips seglade båten, de skulle segla jorden runt från Sverige men kom ej längre än till Veijle. Familjen två vuxna och två barn räddades av lotsbåten från Falkenberg. Fotot tagit från Agevik.
Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Förberedelser inför den stora Barnens Dag-paraden i Varberg, Förutom en stor eka, apterad som vagn, syns en Oldsmobile från cirka 1903. Modellen kallades ofta Curved Dash på grund av karossens utseende, och i Sverige kallades den spakolds eftersom den styrs med spak i stället för ratt. Vid den här tiden ägdes en dylik Oldsmobile av doktor Johan Severin Almer (1861-1927) som grundade Kusthotellet i Varberg. Möjligen är det hans bil på bilden.
Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson på Söder. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som fick just namnet Pix. Flyttade 1915 till Hantverkargatan, 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. "DRUVITIN, druvsaft". Juni 1939.
Den nya kyrkan i Vallerstad kunde invigas den 1 december 1833. Byggnadens uppfördes på grunden av en äldre, tidigmedeltida kyrka. I Vallerstad valde man det lite udda greppet att anläggna den nya kyrkans grund runt den äldre kyrkobyggnaden innan den vidare revs. På så vis blev störningen av sockenbornas kyrkogång förkortad i tid . Vallerstad kyrka var den blivande storbyggmästaren Abraham Nyströms första kyrkobyggnad att ansvara för. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.