Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Från 299 kr
Byrå av senbarock form, beslagen, gustaviansk. Byråns sidor är raka men skivan är utsvängd bakåt. Skivan av trä, därunder en utdragsskiva. Skrin med inläggning i rutmönster, inredning med lådor, åtkomliga genom fasadens nedfällande. Invändigt på denna klaff är inlagd en sköld med årtalet 1671 (troligen ej ursprungligt). I övervåningen.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/4-2/5
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/1-30/1.
Dörröverstycke i form av en oljemålning på väv i ramverk med förgylld list och vitmålat ramstycke, på Gränsö slott. 3 stycken sammanhörande stycken med landskap i Vernets art. Hela serien kommer från Nääs i Västergötland. Uppsatta på väggarna i förstuga och trapphus.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 11/9-13/10.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Restaurangen i stadsparken invigdes den 1 juni 1881 och fick snart det folkliga namnet Byttan då den hade samma form som en smörbytta.. Byttan Bekostades av Johan Jeansson som också var initiativtagare till Stadsparken. På bilden ser man Byttan i orginalutförande. Restaurangen byggdes om 1939. Arkitekten Sven Ivar Lind gav byttan dess nuvarande modernistiska still.
Bilden visar manskapet ombord på korvetten Stosch som tillbringer sin fritid med underhållning i form av komiska berättelser. Här berättas om den "fasansfulla gärningen hur en loppa har blivit mördad". Berättaren är utklädd till kines med hatt och pappnäsa. Två andra sjömän spelar på positiv och flöjt.
Kabinettsporträtt av kvinna (Henrietta Maria Carlson f. Tempelman f. 7/6 1860 d. 23/6 1950) gift med Fredrik Carlson (1854-1927) med två barn (kapten Arne Carlson f. 20/10 1881 d. 17/9 1921 och musikdirektör Sigrid Carlson f. 9/12 1883 d. 9/7 1935). Kvinnan möjligen sorgklädd bärande sorgsmycken i form av grovt halsband och armband. Grupporträtt.
Byggande av dykdalber för flottningen i Varpen. Dykdalber är förtöjningspollare på fritt vatten, bestående av ringformigt neddrivna och hopsurrade grova pålar. Benämningen är en försvenskad form av "duc d'Albe", hertigen av Alba, som enligt traditionen konstruerade anordningen under sin tid som ståthållare i Nederländerna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.