Text i fotoalbum: "Avskedesparaden 10 mars 1957. Chefen för Kungl. Upplands regemente överste C.A. Grewell mottager för sista gången I 8 den 10/3 1957 åtföljd av överstelöjtnanten B. Wijkmark (t.h.) och stabschefen majoren J. Lindgren"
Från 299 kr
Personalsamling den 19 december 1978 Idrotts- och skytteverksamheten vid regementet har stor bredd, men också en spets som regelbundet hämtar sina priser. Här ser vi överstelöjtnanten i Intendenturkåren Åke Palmaer.
"Jaktsällskap på Skabersjö trappa den 21 november 1923. Fr. v. greve Corfitz Beck-Friis, baron Hans Ramel, envoyén baron Joachim Beck-Friis, baron Henrik Falkenberg, professor Yngve Sjöqvist, Prins Wilhelm, friherrinnan Ingeborg Bonde, f. Thott, Gustav V; överst på trappan: adjutanten överstelöjtnant Gunnar Salander, överadjutanten överste Carl Hallenborg; nedanför dem: greve Claes Lewenhaupt, greve Otto Thott, baron Carl Gotthard Bonde. Foto Nordiska museet efter Rahmn, Malmö." ((Bildtext Stjernswärd, Brita, Skånskt herrgårdsfolk, 1979, sid 207.)
Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Porträtt av Waldemar Stenhammar. Från år 1898 i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Han var därefter regementet trogen tills han år 1927 begärde avsked vilket beviljades med majors grad. Sedermera utnämnd till överstelöjtnant i armén. Vid sidan av aktiv tjänst var han en tid lärare vid Krigsskolan, regementskvartersmästare och registrator i Försvarsdepartementets kansli. Tillsammans med Reinhold Stenbock utgav han även en diger historik över regementet, "Andra livgrenadjärregementet 1552-1927". Från 1904 var han gift med Olga Löfwall.
Porträtt av överstelöjtnant Axel Otto Liljenstolpe. Född i Lofta socken och genom anförvanter förbunden till godset Ogestad i Odensvi socken. Gift första gången 1860 med Christina Elisabet Eriksson, född 1820 i Tjust, död 1862 på Ogestad. Andra giftet 1862 i Linköping med sin syssling Sofie Christina Lindersköld, född 1816 Kungshamn, död 1868 på Ogestad. Ett tredje gifte 1869, även det i Linköping, med sin kusin friherrinnan Ida Mörner af Morlanda, född 1825 i Härnösand.
Porträtt av Edvard Brändström, genom påskriften daterad januari månad 1896. Samma år, till hösten, skulle Edvard med familj inflytta till Linköping. Skälet var hans utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i staden. Vidare skulle han komma att bli regements chef och därmed avancera till övertses grad. Makarnas dotter Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel".
Kaserngården 1982 1947 års furirer åter på P 10 efter 35 år. Artikel i Strengnäs tidning 22 maj 1982. Sittande fr. v. Rune Aggebo Lars Busck överste Erik Cavalli fd chef för P 3 i Strängnäs överste 1. Åke Eriksson och Svante von Elern Stående Gunnar Eriksson Karl-Erik Eriksson överstelöjtnant Uno Hällkvist, chef P 5 i Boden Gunnar Klingborg Ingemar Lendin kapten Arne Ljungsberg P 10 Gunnar Melin Martin Ohlström Lennart Rapp Åke Swahn och Bernt Wallgren.
Regementsmötet 1921 Överste Hedengren håller kritik under regementsmötet. Kritiserade blir: Se bild 2. 1 Kapten Philip von Krusenstierna 2 Löjtnanten i reserven, "Lillen" Almqvist 3 Kapten Tycho Ödman 4 Överstelöjtnant Erland von Plomgren 5 Löjtnant Karl-Henrik Parment 6 Major Lindh (som fick skarp kritik av regementschefen) 7 Kapten Paul Engdahl 8 Löjtnant Carl Norberg. Längst t. h. ser vi två fiender med vita band, av vilken den vänstra är Karl-Axel Leijonhufvud.
Gymnastiksalen 1978 Regementschefen, överste1. Nils Stenqvist, delar ut medaljer och utmärkelser vid personalsamling. OBS! flera bilder Bild 1 Överste 1. Nils Stenqvist, major Bernt Hasselrot, löjtnant Sven Jacobsson och kapten Yngve Pettersson. Bild 2 Kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Sven Jacobsson och överste Ragnar Tauvon Bild 3 Överste 1. Nils Stenqvist och pensionerade löjtnanten/museiföreståndare Nils Jannerstad Bild 4 Överste 1. Nils Stenqvist och överstelöjtnant Björn Bernroth
Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 Inspektion av trosskompaniets utbildning. Bild 1 Frv. MB följebefäl, överstelöjtnant Björn Bernroth, general Nils Sköld och kompanichefen major Håkan Waernulf (senare inspektör för pansartrupperna) Bild 2 Frv. major Håkan Waernulf, MB, löjtnant Lennart Schalén Bild 3 Fältlunch Bild 4 Maten ser ut att smaka bra. Bild 5 Efter maten serverades kaffe i "kokhuset"
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Längst t. h. Slitaget, byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Längst t. v. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarie då fartygen var avrustade för vintern.
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Vy över Askenäs säteri. Gården ägdes då fotot togs av auditören m.m. Nils Aschan (1871-1966), son till överstelöjtnant Nilson Aschan samt bror till regeringsrådet Willand Aschan och sonsons son till industrimannen Johan Lorentz Aschan. Han avlade hovrättsexamen 1896, var rådman och notarius publicus i Örebro 1901-1929, samtidigt polischef 1908-1917 samt auditör och vice krigsdomare 1907-1930. Han var styrelseordförande i Sveriges auditörer 1915 och i Sveriges krigsdomare och auditörer 1919-1930. Nils Aschan var författare till flera böcker, vilka hade släkt- eller hembygdskaraktär.
Född: 1820 i Hemse socken på Gotland död 1903 i Stockholm. Friherre, arméofficer, samt politiker. Från Gotland kom V som underlöjtnant till Falun 1842 där han året därpå blev löjtnant. 1852-57 tjänstgjorde han som batteriofficer på St. Barthelemy. Återvände sedan till Falun som kapten och kompanichef och stannade fram till 1861. V. var samtidigt trafikchef för Gävle-Dala järnväg 1858-61. 1861-63 deltog han som frivillig i det amerikanska inbördeskriget på nordstatarnas sida. V kom att utmärka sig i ett flertal slag och tilldelades "Medal of Honour" för sina insatser i slaget vid Gaines Mill 1862. Blev efter detta utsedd till överste och regmentschef. 1863 deltog V enligt vad som sägs i det berömda slaget vid Gettysburg. Åter i Sverige fick han guldmedalj för tapperhet i fält och befordrades till överstelöjtant samt fick tjänst i Umeå 1864. Efter detta utsågs V 1868 till överste och chef för Hälsinge Regemente i Gävle. Flyttade sedan till Gotland 1874 där han blev militärbefälhavare. 1884 blev V generalmajor och chef för Femte miltärdistriktet. Han pensionerades från armén 1888. Satt i Riksdagen 1865-66 för adeln samt i första kammaren för Gotland 1879-88. Som en förmodad hederstitel blev Von Vegesack 1865 utsedd till brigadgeneral i Förenta Staternas Armé.
Richard Jobson, bröstbild, iklädd frack med medaljer. Möjligen togs porträttet 1927 i samband med hans 50-årsfirande. Han var äldste son till konsul Richard Jobson och utbildade sig till ingenjör. Han arbetade bland annat som för verkställande direktör för Yngeredsfors Kraft AB i Göteborg 1905–1908, tillika elektrisk inspektör vid Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1903–1908 och chef för AEG Electrical Co. Ltd i Newcastle upon Tyne från 1908. Där blev han överstelöjtnant i engelska armén och efter första världskriget blev han chef för britternas elektriska och mekaniska anläggningar i dåvarande Mesopotamien, regionen Irak inom det Osmanska riket. Hans hustru Lisa dog där i Basrah 1921. Se även bildnr GB3_3811 och GB3_3814.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.