"Statars" Johan. Johan Andrew Andersson, Bremon. Född 3/10 1865, utvandrade 1888 till U.S.A. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833. Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839. Anders Gustaf f. 31/5 1863. Elisabeth f. 18/11 1880. N. Amerika 1902-08. Mathilda f. 30/6 1878. N. Amerika 1896-08. Augusta. N. Amerika 1893. Kristina. N. Amerika 1893. Alfred. N. Amerika 1892. Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (Oskar Hagmans anteckningar).
Från 299 kr
"Statars Johan". Johan Andrew Andersson Bremon, född 3/10 1865, utv. 1888 till USA. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Familjen Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833 Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839 Deras barn: Anders Gustaf f. 31/5 1863 Elisabeth f. 18/11 1880. I N. Amerika 1902-08 Mathilda f. 30/6 1878. I N. Amerika 1896-08 Augusta N. Amerika 1893 Kristina N. Amerika 1893 Alfred N. Amerika 1892 Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (enl. Oskar Hagmans anteckningar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Fredrik VIII,1843-1912, kung av Danmark 1906-12, son till Kristian IX. F. fick en militär utbildning och beklädde under sin kronprinstid ledande poster inom försvaret. Som monark engagerade han sig starkt för en försvarsupprustning i samverkan med Venstres ledare J. C. Christensen. Han ställde sig sympatisk till det parlamentariska genombrottet 1901 och var noga med att iaktta de konstitutionella spelreglerna. Han dog oväntat under ett besök i Hamburg. F. var gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. Makarna hade åtta barn, bland dem Kristian X av Danmark, Karl, senare Håkon VII av Norge, och prinsessan Ingeborg av Sverige, gift med Gustaf V:s yngre bror prins Carl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174673
Fredrik VIII,1843-1912, kung av Danmark 1906-12, son till Kristian IX. F. fick en militär utbildning och beklädde under sin kronprinstid ledande poster inom försvaret. Som monark engagerade han sig starkt för en försvarsupprustning i samverkan med Venstres ledare J. C. Christensen. Han ställde sig sympatisk till det parlamentariska genombrottet 1901 och var noga med att iaktta de konstitutionella spelreglerna. Han dog oväntat under ett besök i Hamburg. F. var gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. Makarna hade åtta barn, bland dem Kristian X av Danmark, Karl, senare Håkon VII av Norge, och prinsessan Ingeborg av Sverige, gift med Gustaf V:s yngre bror prins Carl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174673 Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1862-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1880. Var den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Deltog i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Fredrik VIII,1843-1912. Kung av Danmark 1906-12, son till Kristian IX. Fredrik fick en militär utbildning och beklädde under sin kronprinstid ledande poster inom försvaret. Som monark engagerade han sig starkt för en försvarsupprustning i samverkan med Venstres ledare J. C. Christensen. Han ställde sig sympatisk till det parlamentariska genombrottet 1901 och var noga med att iaktta de konstitutionella spelreglerna. Han dog oväntat under ett besök i Hamburg. Fredrik var gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. Makarna hade åtta barn, bland dem Kristian X av Danmark, Karl, senare Håkon VII av Norge, och prinsessan Ingeborg av Sverige, gift med Gustaf V:s yngre bror prins Carl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174673
Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.
Gumman Mellbins stuga. Vinkelladugård och stuga sammanbyggda. "Mellbinsa" var en riktig krutgumma. En gång råkade hon bryta av lårbenet och kom till lasarettet. Efter åtta dagar ville gumman hem, och då underläkaren sökte klargöra för henne nödvändigheten av vila, genmälte hon: "Ja dä får ja säja, så dålia doktorer, som di har nu i Falköping, dä har di väl aldri haft, som ente på ena sånn ti kan plåcka ihop en gammel käring. Hadde ja vart hemma nu, hadde ja allt vart frisker". Doktorn drog sina tvivelsmål "Å, säj ente dä, när ja å Klasa-Kari va ihop å sloss så bröt ho tummen å- m -me- men ja vira om en stor fläskasvål å ätter åtte daer va vi ihop igen." Allt nog, doktorn blev så intresserad av den frispråkiga gumman, att han på sommaren flera gånger reste ut för att hälsa på henne. Hon dog vid 90 års ålder.
fotografi
Johan III - 1568-1592
Erik XIV - 1560-1568
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.