Vy mot Linköpings bussterminal 1987.
Från 299 kr
Vy över Linköpings centrala delar med utgångspunkt från stadens gamla vattentorn.
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
Porträtt av friherrinnan Ida Mörner. Dotter till Hampus Mörner och Lucia Liljenstolpe. Uppvuxen i Härnösand där familjen var bosatta under faderns befattning som landshövding över Västernorrlands län. Efter faderns avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Gift i Linköping den 15 oktober 1869 med majoren och sedermera överstelöjtnanten Axel Otto Liljenstolpe till Ogestad i Odensvi socken, dit Ida flyttade dagen därpå. Äktenskapet var Axel Ottos tredje och kom att bli barnlöst. Änka 1897.
Porträtt av Karl Lagerfelt. Son till friherre Gustaf Adolf Lagerfelt och Christina Beata Vilhelmina Funck. Uppvuxen på föräldrarnas Röby rusthåll i Slaka. Från 1859 i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Gift 1868 med sin kusin friherrinnan Vilhelmina Funck. Makarna var bosatta på Sköldstad i Vikingstad tills familjen flyttade till Stockholm 1884. Foto omkring 1865.
Porträtt av Selma Leander. Född i småländska Hjälmseryd inflyttade hon till Vadstena 1884 för tjänst som telegrafist. Med tiden utsedd till telegrafistföreståndare. År 1897 lämnade hon staden för ny tillvaro i Stockaryd.
Porträtt av Melker Larsson vid unga år. Född och uppvuxen i Kottebo i Ulrika socken kom han i vuxen ålder att bli handlare i Rimforsa. Från 1896 gift med Antonia Matilda Jonsson. Paret var bosatta i Forsaborg, Rimforsa gästgivaregård. Foto omkring 1885.
Friherre Adolf Lagerfelt iförd Andra livgrenadjärregementets uniform. Son till friherre Gustaf Adolf Lagerfelt och Christina Beata Vilhelmina Funck. Uppvuxen på föräldrarnas gods Röby rusthåll i Slaka. Från 1878 gift med Ebba Fredrika Regina Grill. Makarna bosatte sig på Rakered Frälsegård i Vikingstad. Foto omkring 1865.
Fastigheten Storgatan 20 i Valdemarsvik har förskönat gatubilden sedan huset stod klart 1907. I gatuplanet har en rad rörelser drivit försäljning genom åren. Bildens garnaffär emenarerar från Hedvig och Alma Magnussons Garn- och manufakturaffär.
I samband med Östra stambanans utläggning mellan Linköping och Mjölby skapades stationssamhället Mantorp både till existens som namn. Den blivande ortens stationshus stod klart till banans invigning 1873 och i slutet av året kunde stationsinspektor Lars Sjöberg flytta in. 120 år och ett 20-tal inspektörer senare var situationen en annan och stationshuset var utdömt. Det revs fotoåret 1993.
Mantorp fick sitt ståtliga stationhus i samband med Östra stambanans öppnande förbi orten 1873. Här en dokumentation inför planerad rivning 1993.
Porträtt av källarmästare Lars Lindberg. Från 1895 gift med hotellidgerskan Edla Sofia Lindberg, född Malmberg. Makarna drev Centralhotellet i Mjölby.
1989 och i Bersbo har en efterlängtad renovering av Storgruvans lave påbörjats.
Medlemmar ur den fritidsarkeologiska föreningen Grävlingarna begrundar en frilagd murkonstruktion. Föreningen utförde under en rad år arkeologiska undersökningar vid det gamla biskopssätet och sedermera kungsgården Kungsbro vid Motala ströms utlopp i sjön Roxen. Maj 1993.
Från arkeologisk undersökning i Biskopsgården i Linköping 1991. En för arkeologer högintressant plats där man ännu inte minst sökte platsen för franciskanernas gäckande konvent i området. I senare tid har konventets placering upplysningsvis kunnat knytas till området kring Hospitalstorget.
Den 1 februari 1991 kunde personalen vid Östergötlands museum bocka av ett flerårigt barackliv. Man var nu inflyttad i museets nya kanslihus utmed Vasavägen och de tillfälliga kontoren hade gjort sitt.
Industrianläggningen vid forna Lundbergs Läderfabriks AB i Valdemarsvik 1988. Lädertillverkningen var då sedan länge nedlagd och detsamma gällde för den möbeltillverkning som hade tagit vid i början av 1960-talet. Den överblivna anläggningen blev därefter ett huvudbry för kommunen, tills en vändning kunde skönjas med nya verksamheter i renoverade lokaler. Sedan bildens tillkomst har delar av det så kallade Sjöhuset till höger rivits och Garvaregatans sträckning ombildats i en ny dragning av Storgatan.
I december 1988 kunde var och en se placeringen av museets tilltänkta kanslibyggnad. En länga utmed Vasavägen som skulle inrymma efterlängtade kontorsutrymmen för museets personal.
Storgatans löp genom centrala Valdemarsvik före att leden drogs om vid det så kallade Sjöhuset. Byggnaden uppfördes i etapper vid 1910-talet på beställning av ortens då och framgent stora arbetsgivare, Lundbergs Läderfabriks AB. Efter epoken av lädertillverkning tog NC-Möbler fabrikslokalerna i besittning, men även den tillverkningen hade vid tiden för bilden upphört.
Interiör från Östergötlands museum 1989 med en utblick över den så kallade basutställningen som här visar föremål specifikt från rokokons tidevarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.