'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 340.'' :: Vy med kärrparti i förgrunden och vy ut över öppna fält, åkermark med hus på andra sidan. I bakgrunden berghällar med trädvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Från 299 kr
Stuga i kröken, på östra sidan, strax före Midskog, i början av 1920-talet. Fr.v: 1. Selma, dotter 2. "Hökabro-Anders" (Höken), död 1925. 3. Stina, maka t nr 2, död 1925. 4. Fina, dotter 5. Emanuel, fosterson hos Fina. Anders föddes den 5/6 1843. Föräldrarna Olof Larsson, Lindbergslid (f. 12/2 1807) och Maja-Lisa (f i Ransberg 26/11 1805) bodde då på Hökabrona, Hästhagen under Vång, Sannums rote. Därav namnet "Hökabro-Anners" eller "Olles-Anners".
Vid Götala. Mannen på bilden föreställer Johan Larsson (1845 - ca 1925), torpare på Stora Vadet under kungsgården Götala i Skara landsförsamling. Johan Larssons föräldrar kom som torpare till Götala 1852, då Johan var sju år gammal. Se även http://gotala.blogg.se/2012/april/ och Nancy Nykvists kåseri "Från Mitt 30-tal" i Skara Gille 1984-1989, sidorna 52-59, där en bild på Johan Larsson är medtagen på sidan 53.
Mannen på bilden föreställer Johan Larsson (1845 - ca 1925), torpare på Stora Vadet under kungsgården Götala i Skara landsförsamling. Han står framför sin stuga, där den gammaldags lockpanelen och såpliljorna runt stugan syns. Johan Larssons föräldrar kom som torpare till Götala 1852, då Johan var sju år gammal. Se även http://gotala.blogg.se/2012/april/skara-boxer.html och Nancy Nykvists kåseri "Från Mitt 30-tal" i Skara Gille 1984-1989, sidorna 52-59, där samma bild är medtagen på sidan 53.
Trafik på Gamla Riksvägen i Kållered, år 1984. På högra sidan vägen ses närmast Posthuset, Gamla Riksvägen 48. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
"Förlova Er i dag Ringar har jag" Texten står på en skylt som sitter på sidan av en bil placerad framför guldsmedsbutiken Harald Linder någon gång mellan 1917 och 1920. I bilens framsäte sitter en chaufför och en person med tomteklädsel, i baksätet ett par barn utklädda till brudpar. Butiken är juldekorerad och runt bilden står en folksamling, alla är vinterklädda och många i gruppen är barn.
Män i arbete vid maskin. Antagligen Voldemar Mei med ryggen vänd mot kameran. Rullar läggs i klippen och klippta ark kommer ut på andra sidan av maskinen. Klipp 5 (fabrikat Masson/Mason & Scott), byggnad 10. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Vykort "Mölndal Torget" postat den 18/7 1902. Utsikt från Gamla torget mot Forsebron, Götaforsliden och Forsåkersgatan (idag Norra Forsåkersgatan). På andra sidan bron ser man Götaforsliden 6, 4 och 2 (Roten M 1, 2, 3) jämte Egens hus och Sveaborg, Kvarnfallet 27 eller Roten M 4 och Forsåkersgatan 2A. Till höger ses Kvarnbygatan 4 (Byggnad 213).
Vinterbild med en märkvärdig dubbel allé med tre trädrader som skapar två vägbanor. Den vänstra banan är medelst en stenskoning högre belägen än den andra banan. På bilden syns ett hästekipage på den vänstra sidan och en gående person på den högra; möjligen den uppdelning av trafikanter som är påbjuden. Bortom allén skymtar till vänster en byggnad, sannolikt en herrgård eller annan högreståndsbyggnad.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Porträtt av Maria Lovisa Fagerlin, eller doktorinnan Sederblad, på det vis som gärna framhölls i sociala sammanhang vid tiden. Född i Västrums socken 1861 och vidare uppvuxen i Västra Ed och Hjorteds församlingar, inflyttade hon till Linköping 1891 efter giftemål med doktor Carl Sederblad. I förstone bodde makarna i en våning på adressen Apotekaregatan 5, men flyttade snart in i det då helt nya stenhuset i hörnet av Platensgatan-Kungsgatan. Vid sidan av tjänsten som distriktsläkare hade maken även mottagning i hemmet. Bostaden kom efterhand likaså bli livfull genom parets barn, Astrid, Bo och Folke. Här ser vi henne emellertid bortom småbarnsåren, 48 år fyllda.
Wargöns AB. Träsliperiet (nr 2) håller på att uppföras på västra sidan om Göta älv, klart 1897. Massan från träsliperiet transporterades med hjälp av ett litet elektriskt tåg över den hängbro som syns på bilden. Hängbron, som levererats av Nydqvist & Holm i Trollhättan, var med sina hundra meters spännvidd Sveriges längsta. I bakgrunden skymtar Nyebro och kvarnarna på ömse sidor av älven. Till vänster Önafors kvarn, som i och med träsliperiet blir konverterad till kraftverk. Längst till höger skymtar den Ericsonska kraftkanalen. Träsliperiet brinner ner i januari 1918. Hängbron försvinner på 1930-talet. Foto fr. ca 1897.
Järnvägsbro i Långebro, Kristianstad, vid tiden omkring (eller kanske något före) sekelskiftet 1800-1900. Bilden är tagen från östra sidan av Helgeå i riktning mot stadsdelen Hvilan. Längst till höger skymtar ett hörn av Finlands Bryggeri. Ända fram till 1919, då en järnvägsbro över ån tillkom, hade Östra Skånes Järnvägar slutstation, Långebro Station, på åns västra sida. Vid seklets början gick hästdragen omnibuss mellan denna station och stadens huvudstation. Bilden överlämnades i februari 1971 av T. Wilner, som hade sitt födelsehem nära den punkt från vilkn bilden tagits (Olssonska, sedermera Schmiterlöwska huset).
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar skäggdoppingens bo med 4 ägg, varav de 2 översta äro övertäckta med boet våta ruttna stjälkar samt de 2 nedersta vita. På bilden syns vatten runt reden. :: Det låg på västra sidan av Tysslingen invid en dybank, där jag såg träcken från de många ungsvanorna.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
- Föremål -
'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad silverfasan, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Silfverfasanen, likasom de öfriga arterna af detta praktfulla fogelslägte, tillhör Asiens varma trakter, i synnerhet China. Slägtet utmärker sig bland annat genom sina långa, hoptryckta stjert och sina nakna kinder, arten genom sin ofvan hvita under till svarta färg. Slägtet har fått sitt namn efter floden Fasis, som utfaller i Svarta havet, hvarifrån en annan art, den vanliga fasanen, af Argonauterna skall hafva blifvit förd till Grekland för omkring 3000 år sedan. Sistnämda art är numera på många ställen allmän i Europa och underhålles i så kallade fasanerier. Sådana hafva äfven blifvit anlagda i Skåne af ett par jagt- och fogelvänner, och det hafva framgång. Liksom bland de flesta hönsfoglar är hannen särdeles utstyrd och större än honan. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad skogsduva, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Skogsdufvan är ganska allmän i Sveriges sydligaste landskap och bor helst i stora skogar af bok och ek. Der bygger hon sitt bo merendels i något ihåligt träd och lägger deri 2 hvita, elliptiskta ägg. Man finner henne ock i våra barrskogar, hvarest hon då tillreder sin bostad uppe bland trädens grenar. Af dufslägtet känner man öfver 100 olika slag, af hvilka tvenne förekommer i vårt land. Den största finnes på Java och är nästan af kalkonens storlek. I Sydamerika finnas arten, hvilka äro föga större än en sparf. Alla hafva dock så stor likhet i grundform, att ett barn kan skilja dem från alla andra foglar. Dufvan är en älskvärd fogel och har redan längesedan varit vald som symbol af den trogna kärleken. Det är ej ifrån denna art vår tama dufva härstammar. Den kallas klippdufva och är allmän vid Stavanger i Norge,men häckar ej inom Sverige. De likna hvarandra rätt mycket, men klippdufvan har 2 stora, svarta band öfver vingen och är dessutom en fogel, som ej lämnar sin födelsebygd. Skogsdufvan är flyttfogel liksom vår tredje art eller ringdufvan.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.