Pilens backe är ett välkänt stråk i Linköping som före 1950-talets omfattande rivningar inte minst bildade motiv för stadens konstnärer. Här en vy mot norr från Nygatan mot Kopparslagaregården i backens ände. Foto 1929.
Från 299 kr
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan. På grusgången står gasverksingenjören Gustaf Corlin invid hustru och barn.
Linköpings läroverk från sydväst. Byggnaden invigdes som läroverk 1864 och kom att fungera som stadens högsta lärosäte till 1915, då verksamheten flyttades till nuvarande Katedralskolan. År 1921 togs bygganden i anspråk som stadshus.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Panorama över Motala. Bilden är odaterad men kan med god lokalkännedom säkert preciseras närmare än vad vi här antar vara 1890-tal. Vy från sydost mot stadens bebyggelse runt Motalaviken. Till vänster landsvägen från söder som motsvarar den senare namngivna Sveavägen.
Linköping 1934 och det har börjat rivas i hörnet Nygatan-Sankt Larsgatan. På platsen ska Åhléns uppföra ett Tempo-varuhus, stadens första av slaget. I hörnhuset, dåvarande Nygatan 28, hade Brita Johnson drivit sin modeaffär från några år in på 1900-talet.
Östgöta brandstodsbolagets kontor med adress Vasavägen 8 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1901 efter ritningar av norrköpingsarkitekten Verner Northun. Till vänster en skymt av stadens flickskola ur en vinkel som senare inte blev möjlig.
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Linköpingsvy. Utblick söderut från Stångebro. Tiden är 1890-talets senare del. Till vänster i grönskan skymtar stadens Kallbadhus för herrar respektive damer. Närmast till höger ses delar av Linköpings fattighus följt av Asklundska tobaksfabriken.
Vy mot Linköpings läroverk något av 1890-talets år. Byggnaden inrymde stadens läroverk under åren 1864-1915. För ritningarna stod Johan Fredrik Åbom som skapade en byggnad i tydlig nygotisk stil.
Porträtt av gaverifabrikör Adolf Stånggren, Linköping. Han drev sin verksamhet från stadens Sankt Lars kvarter nr 40, 41, 42 och 51, inom nuvarande kvarteret Braxen. Från 1851 var han gift med Constance, född Holmberg.
En liten gosse lämnar innergårdens slutna omgivning mot stadens gränslösa värld. För gossen börjar den med Storgatan och kan ta honom nedåt mot Stångåns spännande platser eller uppåt mot Linköpings centrala delar. Foto 1956.
Det så kallade Godtemplarhuset i lummig grönska. Huset består ännu i skrivande stund men i ack så kargare omgivning. Byggnaden uppfördes på 1880-talet av J. G. Svensson för att tjäna stadens Godtemplare.
Vy över planen framför Linköpings domkyrka med blicken vänd mot nordväst. Till vänster gymnastikhuset till stadens läroverk, uppfört under åren 1880-81. I fonden den så kallade Konsistoriegården med säte för domkapitlet.
Porträtt av fru Maria Andersdotter, bördig från Värmland. Gift 1857 med den tio år yngre muraren Anders Lundqvist. Paret flyttade till Linköping 1860 efter att maken erhållit tjänsten som stadens stadsbyggmästare. Här ser vi henne något år under 1870-talet.
Kung Gustaf VI Adolf i Braheparken i Gränna med stadens representanter Thure Ekwall till vänster och Ivar Ekvall till höger. Bakom, i uniform, står landshövding Olle Ekblom. En svensk flagga fladdrar för vinden till vänster.
Kung Gustaf VI Adolf på väg upp till Braheparken, flankerad av stadens representanter Thure Ekwall till vänster och Ivar Ekvall till höger. Deras väg är kantad av vuxna och barn med flaggor.
Kung Gustaf VI Adolf på väg upp till Braheparken i Gränna. Han är flankerad av stadens representanter Thure Ekwall (t v) och Ivar Ekvall. Mannen i uniform är landshövding Olle Ekblom. Deras väg är kantad av ungdomar.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Västerbottens-Kuriren, 08-09-1938: Ord och inga visor om trädgårdsintresset i björkarnas stad. Västerbottens-Kuriren: 10-09-1938: Stadens planteringar.
Sju av stadens ungherrar vid början av 1900-talet.Stående: Barberaren Lauritz Kappers, disponenten John Tengbom, bokbindaren Mårten Lindgren, specerihandl. Gustaf Andersson ("Stekis"). Sittande: Specerihandl. Karl Nyqvist, manuf.bitr. Harald Kilander, disponenten Torsten Haglund.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.