Vy mot Öster över Växjösjön, ca 1900. Fotot är taget från taket på Växjö högre allmänna läroverk, med skolgården i förgrunden. I övre högra hörnet skymtar dåv. Växjö hospital (S:t Sigfrid).
Från 299 kr
Kortspelargäng i Myrhult 1917. 1. Rickard Persson, bror till Frida Isaksson 2. Albin Isaksson 3. David Karlsson, Lövbroholmen 4. (i halmhatt) 5. Johan Andersson, Sörfallsskogen 6. (nacke) Einar Gustavsson, Sjöbråten 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten
Linnégatan i Växjö från norr, en vintrig dag. Till vänster syns kvarteren Djäknen och Sigfrid, med domkyrkotornet och elverket (med järnvägsbron) i bakgrunden. Till höger skymtar en del av kvarteren Lyktan och Lejonet.
Sigfrid Hindström köpte denna tomt på Södergatan 59, 1927, troligen sattes kakelugnen upp 1928. Sigfrid köpte kakelugnsformarna till denna ugn i Laholm. Han renoverade dessa formarna. De var oftast i gips. Han gjorde några kakelugnar med dessa formar, sedan förstörde han dem. De hade mönster av snäckor. Kakelugnen på fotot är svartglaserad, skulle varit ett skift högre men det fick inte plats. Barnet i nischen vet man ej vem det är. Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Utdrag ur Svenska Konstnärer, Biografisk handbok VäBo Förlag, Vännersborg, Vännersborg 1990. Blackstadius, Johan Zacharias, målare f. i Falkenberg 1816, d. i Stockholm 1898. Han studerade i Paris och Italien samt blev lärare vid tekn. skolan i Stockholm. B målade porträtt, historiska motiv, genre bilder och altartavlor, vanl. något "torra" i färg och uppfattning. Nämnas må Biskop Sigfrid döper i Götaland (Nord. museet). ett par arb. av honom finns i N.M. Finns mer att läsa under mappen Forskning i denna dator. Reprofotografier är tagna ur Georg Nordensvan: Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, Stockholm 1892.
På 1680-talet var Hemmor en odelad gård som ägdes av Anders Olofsson född 1615. Omkring 1690 klövs detta stamhemman i två parter mellan sönerna Hans och Olof Andersson. Hans fick denna part och Olof den part som flyttades ut vid skiftet, se Bild 886-888. Hans Andersson gifte sig 1687 med Maria Thomasdotter från Mickels i Vall och de fick 3 barn. Hans dog redan 1693 och gården togs över av Jacob Larsson, hans ev släktskap med Hans eller Maria är okänt. Jacob var gift två gånger och hade sammanlagt 5 barn. Men dessa tog inte över, utan gårdsparten gick tillbaka till Hans´och Marias släkt 1716 iom att deras yngsta dotter Gertru Hansdotter född 1693 tog över parten tillsammans med sin man Nils Persson från Fröjel. De brukade gårdsparten till 1725, då de flyttade till Puser i Fröjel och sålde parten till Nils´ bror Jacob Persson född 1684 från Mulde i Fröjel. Jacob var gift med Maria Larsdotter född 1690 från Bogs i Stånga där de bodde fram till 1726. Jacob och Maria fick 6 barn, varav sonen Zakris Jacobsson född 1716 blev näste ägare. Han gifte sig 1742 med Helena Jacobsdotter född 1715 från Bandlunde i Burs och de fick döttrarna Gertrud 1743 och Maria 1752. Jacob dog redan 1755 och Helena gifte om sig året därpå med Lars Mattsson från Sunnkörke och de brukade gårdsparten till 1777, då Lars förolyckades vid Gannor kvarn. Zakris och Helenas dotter Maria gifte sig 1774 med Thomas Larsson född 1749 från Folkedarve i Garde och de tog över parten några år efter det att Helena blivit änka andra gången. De fick 4 barn och den äldste sonen Lars Thomsson född 1775 blev näste ägare 1810. Han var gift två gånger. Första frun Brita Perdotter från Alvare på När dog nästan genast och Lars gifte om 1816 med den blott 19-åriga Maria Greta Jakobsdotter från Fie och de fick hela 8 barn. 1840 överlämnade Lars och Maria gårdsparten till dottern Anna Greta Larsdotter född 1821 gift 1849 med Olof Johannes Larsson född 1823 från Husarve. Av deras 4 barn tog ende sonen Lars Olofsson född 1850 över parten 1879. Han gifte sig 1876 med Greta Maria Carlsdotter född 1850 från Kauparve och de ägde gårdsparten till 1919 då sonen Gunnar Larsson född 1883 tog över. Han var gift första gången 1913 med Emma Nilsson från Kauparve och andra gången 1917 med Gerda Sigrid Lovisa Karlsson från Gannor, med vilken sistnämnda han fick 4 barn. Yngste sonen Evert Larsson född 1925 blev näste ägare, gift med Ingrid Danielsson född 1931 från Hallbjäns. Gården brukades till 1980, varefter den arrenderades ut. 1990 blev sonen Göran Larsson född 1959 ägare, sambo med Inger Pettersson född 1967 från Levide. De har barnen Henrik född 1993 och Linnea född 1994. Nyårsdagen 1904 besökte Masse Hemmor och tog den här bilden av husbondfolket Greta Maria Carlsdotter och Lars Olsson (Olofsson) båda 54 år. Den unga kvinnan är okänd. Den stora manbyggnaden med dubbla fönster är uppförd 1871 av Olof Larsson och Anna Greta Larsdotter. Troligen håller man på att lägga tät börding av spån under teglet.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Stockholms stads distrikt i paraden vid Stortorget.
kör, kyrka, jubileum, gruppbild
Postmästare Sigfrid Börnfors, till vänster och kontrollör Allan Thored deltog som ledamöter i det fingerade distriktnämndsammanträdet. Glada åhörare är från vänster i andra raden, Gustaf Alvin, Wally Cederholm, Ragnar Larsson, Knut Thörn, Maj Raijer. I fonden Barbro Löhr. Foto 17 maj 1961.
Mansporträtt av konstnären Sigfrid Ullman, född i Varberg som son till prästen Magnus Ullman och Clara Mathilda Trahn. Han utbildade sig såväl i Stockholm och Paris på Académie Matisse som i Köpenhamn. Efter att ha bott utomlands i ca 10 år anställdes han 1929 som efterträdare till Tor Bjurström som lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola. Han bodde därefter kvar större delen av sitt liv i Göteborg.
Redaktör Nils Sigfrid Norling, född 27 juni 1880 i Emislöv, Kristianstads län, död 24 augusti 1956. År 1910-1948 redaktör och utgivare av Arbetarbladet i Gävle. Tillhörde socialdemokratiska partiet, ordförande i arbetarkommun och satt i stadsfullmäktige. Riksdagsman från 1919. Nykterhetsman ledamot i styrelsen för Sveriges storloge I.O.G.T. Har bl.a. skrivit diktsamlingen Under röda fanor (1906), novellsamlingarna Människobarn (1910), Göingar och annat folk (1924) samt översatt Alexsandersen (1924) och Jörgensfästen (1924) av Harald Bergstedt.
Interiör från ett större apotek med mängder av flaskor m.m. Tre män skymtar bland hyllorna. Troligen foto från apoteket S:t Sigfrid på Storgatan i Växjö (innehavare Axel Lundberg (1850-1916) (mannen till vänster).
Sigfrid Ericson fotograferas av den amerikanska pressen ombord på Gripsholm när han tar emot dokumentet om fri lejd av amerikanska statstjänstemän. Dokumentet användes i samband med fångutväxling mellan USA och Japan.
Förste från vänster: Sandbäck. 2:a från vänster: Sigfrid Wedel. Fosterson till skräddare Carlsson i Kalmar. Direktör för Pellerins Margarin Göteborg. 3:a från vänster: Wille Björneman (Kalmar Pettersson). Längst till höger: Walle Johansson.
Honnörsbordet vid kyrkkaffet på Mattsgården i samband med firandet av Gamla Uppsala kyrkas 800-årsjubileum - landshövdingskan Elisabeth Linnér, kyrkoherde Theodor Carlsson, biskop Tor Andrae, ärkebiskopinnan Elisabeth Eidem, landshövding Sigfrid Linnér och ärkebiskop Erling Eidem
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.