Jönköpings Stadspark. Två män, till vänster Gustav Andersson, står vid ett staket vid Ryggåsstugan hämtad från Sjöaryds by, Markaryds socken, Sunnerbo härad.
Från 299 kr
Sista ryggåsstugan i Bjärka sn. Smeden hette Johan Gustaf Karlsson Född 1871 i Skallmeja Bodde år 1900 på Björketorp i Bjärka socken.
Ryggåsstugan i Jönköpings stadspark. På gången framför går en kvinna klädd i Östra härads hembygdsdräkt, och hon håller en äska gjord i svepteknik i handen.
Ryggåsstugan som fraktades hit 1904 från byn Sjöaryd i Markaryds socken. Inredd som ett bondehem med möbler från 1700- och 1800-talen.
Lundahls ryggåsstugan i Ryd,Larv. Här bodde skräddaren Johannes Lundahl som avled 1920 och hans syster Stina Kajsa Andreasdtotter som avled 1928. Stugan togs över av hembygdsföreningen.
fotografi
Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Häggums socken. Ryggåsstuga, avritad av antikvitetsintendent P. A. Säve i hans reseberättelse 1863 till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. S. gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt materia. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Odaterat parti av Klostergatan i Linköping. Vy söderut från gatans skärning med Nygatan. Till vänster begränsas bilden av Gamla saluhallens västra fasad. Planket till höger tillhörde mamsell Dufvas gård på adressen Nygatan 32. Boden och ryggåsstugan i fonden överlevde sina omständliga lägen till 1935. Bild som daterats till 1890-tal.
Ett något fördunklat fotografi med motiv från Klostergatan i Linköping. Stenhuset till vänster är Betaniakapellet som stod klart 1894 och det finns skäl att anta att bilden tillkom vid tiden för husets färdigställan. Ryggåsstugan och boden överlevde sina omständliga lägen ända till 1935.
Medföljande text: "Bild från Brattås, Orust. Byggnaden på bilden ägdes av storbonden Anders Antonsson (byggnaden raserades 1938). På bilden syns från vänster: Julius Johansson (far till varvsägaren), Karl Johansson, Karl-Anton Johansson, Johannes Karlsson (arbetade vid varvet), Johanna (?), Maria (?), Maria Alexandersson och Anna-Helena Alexandersson. I ryggåsstugan längst uppe till höger i bild bodde "moster Britta". Bilden tagen på 1890-talet av G.A. Albrektsson, Göteborg. Originalfoto tillhörande Gösta Johansson, Kungsviken".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.