BJ H3s 112. Lokfronten. Loket tillverkades 1927 av Nohab, tillverkningsnummer 1797. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ A8 1808. 1973 Såldes til Bergslagernas Järnvägssälsskap.
Från 299 kr
BJ H3s 110 och BJ B 35. Lok H3s 110 tillverkades 1927 av Nohab, tillverkningsnummer 1768. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ A8 1806. Skrotades 1974. Lok B 35 tillverkades 1889 också av Nhab, tillverkningsnummer 289. Slopades 1940.
BJ H3s 112. Loket tillverkades 1927 av Nohab, tillverkningsnummer 1797. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ A8 1808. 1973 Såldes til Bergslagernas Järnvägssälsskap.
Gavel till ånglokspanna för BJ C3 50. Panna U 32783. Ånglok BJ C3 50 tillverkades 1904 av Nohab, tillverkningsnummer 739. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ C7 1813. Skrotades 1967.
GJ lok 7. Ånglok på vändskiva, när det var nytt. Fick namnet Tingstäde. Loket tillverkades av Nohab, tillverkningsnummer 569. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ S13p 3077. Skrotades 1955.
BTJ lok 51. Ånglok på vändskiva. Byggdes först som 0C0T 1896. Sedam byggdes om av Nohab till 10C0t och fick namnet Lilienberg. Här är loket efter ombyggnaden. Skrotades 1959.
BAJ lok 7. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 80 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C2 1531. Skrotad 1950 i Vislanda. .
UWHJ lok 15. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å 1626. Skrotad 1955.
DJ H3 9. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab. Såldes 1940 till Halmstad - Nässjö Järnvägar, HNJ P7 51. Övertogs 1945 av Statens Järnvägar och fick littera SJ A7 1749. Skrotades 1972.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnväg, TGOJ M3t 71, 72 och 73. Turbinloken. De tillverkades i början av 1930-talet av Nohab. 71 och 73 finns som museislok i Göteborg dok 72 är museislok i Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
SDJ lok 5. Loket fick namnet Stora Tuna. Loket tillverkades 1881 av Nohab. Skrotades 1925. På bilden syns loket med arbetståg och banarbetare. Troligen anläggning av Rättvik - Knipbohedens Järnväg.
WBJ lok 12. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C3 1538. Slopad 1970.
WBJ lok 8. Bilden är tagen efter ombyggnad 1912. Loket tillverkades 1898 av Nohab. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C3 1533. Skrotad 1956 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ Kc2 332 . Leveransfoto. Fick namnet Lars. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det omnumrerades 1901 till SJ Kc5 332. Loket slopades och skrotades i början av 1920-talet.
TJ lok 4. Ånglok med DF 50 och BC0. Loket tillverkades 1906 av Nohab, tillverkningsnummer 802. Fick namnet Tidaholm.Såldes 1939 till Statens Järnvägar och fick littera SJ L10 1588. Skrotades 1960 i Östersund.
MKontJ lok 4. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKb 1032. I början av 1920-talet slopades och såldes till Petersen & Albech, Köpenhamn, Danmark.
LKSJ lok 1. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1926 till Statens Järnvägar och fick littera SJ KS 1475. Slopad 1936. Skrotad 1937 i Vislanda.
MKontJ lok 4. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Mkb 1032. I början av 1920-talet slopades och såldes till Petersen & Albech, Köpenhamn, Danmark.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.