Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enligt banvakt.se
Från 299 kr
Noaks ark på Karums alvar. Gravfältet är 370 gånger 50 meter och består av omkring 70 fornlämningar, däribland 55 runda stensättningar, fyra rektangulära stensättningar, en skeppssättning och tio resta stenar. Särskilt de rektangulära stensättningarna med resta hörnstenar är prydliga. Skeppssättningen kallas Noaks ark och är 26 meter lång och är 3,5 meter bred. Stenarna är liggande och stävarna består av kantställda kalkstenshällar. Stenarna ligger också tvärsöver skrovet, vilka möjligen utgör roddarbärnkar, liksom en mittsten som möjligen markerar masten. De runda stensättningarna är 4-12 meter diameter och 0,1-0,4 meter höga. Vid vägkröken mot Långslöt står två stora kalkstenshällar, de så kallade Odens flisor. Vid dem skulle enligt sägnen Oden ha bundit sin häst Sleipner.
"Den 29 maj år 1877 bifälla stadsfullmäktige i Borås en ansökan från handlan - den Aug. Strömqvist och ing. Claes Brinell att få anläggande av gjuteri och mekanisk verkstad 'uppföra i rak linje med fabrikör Andersons nya spinneri en gråstensbyggnad, 135 fot lång och 40 fot bred.' Denna ursprungliga verkstadsbyggnad finnes allt fortfarande kvar och ingår i den nuvarande verkstadskomplexet. Hösten år 1879 såldes verkstadsrörelsen till ingenjör Herman Gustavson vilken upptog tillverkning av vävstolar samt diverse handelsgjutgods. Bilden visar verkstaden år 1882." Borås Mekaniska Verkstad.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En kvinnlig pensionär kommer gående på Drottninggatan en vinterdag.Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Framför henne står en kvinna och tittar på skyltningen i ett skyltfönster. Bakom henne går en herre som är på väg åt andra hållet. Framför honom ligger Stora Hotellet. En buss passerar och flera bilar står parkerade på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer syns längre bort. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Gunnar Lambergs uppsättning av revyn "På X med Selma", spelades 1956 och var Lambergs sista nyårsrevy. Med denna finalproduktion försvann också en lång tradition av årliga nyårsrevyer i Torsby. Revyns handling var förlagd till ångaren Selma Lagerlöfs däck. Nummer 1 från vänster är okänd, nr 2 Berit Röhr (Löfvenholm), nr 3 Vera Olsson, nr 4 (Skymd bakom Vera) okänd, nr 5 Gurly Bäckström, nr 6 Karl Kressner, (han var ensemblens charmör och för övrigt innehavare av firman Torsby Bilelektriska), nr 7 okänd, nr 8 (skymd) okänd, nr 9 okänd, nr 10 (delvis skymd) Berit Karlsson (Velander), nr 11 okänd. Några av flickorna var tillfälligt "inlånade" från en, revyensemble i Hagfors.
Lappland. Lapporten från Abisko hållplats. Foto: juli 1903. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
Wadköping (...?), 30 augusti 1968 Tre herrar som är skådespelare repeterar en föreställning utomhus i Wadköping. En av herrrarna sitter i förgrunden klädd i svart kavaj, vit skjorta, ljus slips, ljusa byxor, mörka strumpor och mörka skor. Nära honom står en herre som är klädd på samma sätt och därtill bär glasögon. Han heter Curt Skanebo. En lång bänk står bakom honom. Bakom denna står den tredje herren klädd i mörka solglasögon, vit kavaj, vit skjorta, mörk slips, ljusa byxor och mörka skor. Byggnader syns i bakgrunden.
Kvinnorna i familjen Hansson väver, syr och läser i köket år 1932. "På detta foto sitter farmor och väver. Det är inget låtsas för hon vävde många trasmattor som hon drog ihop pengar till familjens uppehälle på. Dessutom var hon sömmerska. Allt detta gjorde hon i hemmet. Farfar arbetade på Papyrus i alla år. Hans äkta tunga guldmedalj som han fick "efter lång och trogen tjänst" har jag fått ärva. Mamma då 19 år tittar mot kameran och Brita läser tidning." (berättat av Hans Hansson)
Bilden visar bron över Emån nedströms Järnsjön. Konungsbro vid Ry i Järdhe socken nämns första gången 22 juli 1612 i ett brev som Gustav II Adolf skrev till sin mor. Här utkämpade han en av sina första strider med danskarna. Enligt en inventering på 1940-talet var bron 75 meter lång, bestående av 11 spann. Södra delen av bron var redan då raserad, man ansåg att minst två spann härmed hade försvunnit. Vid kraftstationsbyggande i Nyboholm och muddringsarbeten i Emån lades schaktningsmassor på båda sidor om bron. Därför är nu endast ett fåtal av brovalven synliga. (http://www.hultsfred.se/templates/Page.aspx?id=762)
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Ritning. Avkopplingsvagn. Kafe: för dem som efter några timmar känner sig sittrötta och vill ha lite omväxling på ett enklare sätt än vad som bjuds i resturangvagnen. Kaféet är inrett med 3 st höga bord vid vilka man intar sitt kaffe stående eller stödjande mot "rumpstöd". För dem som vill sitta finns pallar vid en lång väggfast bordskiva. 2 st varuautomater. Kiosk: med sortiment av kalla drycker, kex, frukt, choklad och cigarretter, tidningar, böcker, kartor, vissa leksaker, sanitetsvaror mm... PLANER SEKTIONER skala 1:20 maj .70 AGNETA TORNBERG 1-8
Viby 111:1
Viby 109:1
Viby 221:1
Viby 222:1
Vretstorp
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.