Vid invigningen av Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ CTC anläggning diskuteras ett problem som kan verka svårt men har en oväntat enkel lösning.
Från 299 kr
Exteriörbild. Tjustviks mangårdsbyggnad. Sannolikt byggd ca 1830. Dess fyrdelade planlösning avspeglas i den breda huskroppen. Denna typ av lösning hade sedan 1700-talet använts för tjänstefolksflyglar på herrgårdarna.
Lindbergs Strå- och Filth. Hattillverkning. 200/67 Formning av stråhatt. Med en pensel indrängt med en lösning av sprit och schellack bestrykes hatten in- och utvändigt.
Lindbergs Strå- och Filth. Hattillverkning. 201/67 Formning av stråhatt.Med en pensel indrängt med en lösning av sprit och schellack bestrykes hatten in- och utvändigt.
F6 Karlsborg 1952. Låsning av noshuven (aligatorhuven) på flygplan A21. Flygtekniker Rune Larsson på marken assisterar. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Dokumentation av Barnängen. Pilerare Patrik Holm fyller här på salt. Saltet löses upp till en elektrolyt (salt) lösning, som är så koncentrerad att bara glycerinet löses upp medan tvålen förblir olöst. >>
Ändarna på vissa balkar har som denna en avslutande knopp, som sannolikt låst och förstärkt skrovet. Urtag för bordläggningen syns tydligt. Detta är en typisk medeltida lösning för att förstärka skeppen
Tackkort från lysning och bröllop 23/6 1967 mellan Ingrid Korneliusson (född 1940 i Kållered) och Erland Johansson (född 1931 i Lindome, död 2018 Labacka höjd 29, Kålleredgården 1:27). Båda arbetade som busschaufförer i många år åt Kålleredsbussarna.
Däcket fotograferat med Vrak 2 i ryggen i riktning söderut. I den fyrkantiga öppningen syns 10 urtag för gretingen. Notera även de tunnare balkar som syns. De sitter direkt under däcket och hålls upp av karvlarna. Syftet med dessa är att stärka däcket vid belastning av tungt artilleri. Liknande lösning kan ses i Vasas (1628) däckskonstruktion.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3042, spårvidd 891 mm. SJ Gt 4049, spårvidd 1067 mm. Längst bak ett SJ B-lok, spårvidd 1435 mm. Alla loken rullar på ett spår med tre olika spårvidder. En lösning som var helt unikt, har bara funnits i Växjö.
Konservburk av glas (1 liter) tillverkad vid Gryts glasbruk. Burkens lock är pressat, behållaren formblåst. Gjuten stämpel i locket: GRYTS BRUK HJORTKVARN. Stämpelsns bokstav J namnet Hjortkvarn är bakochframvänd. Burken har ett patentlås. Ägaren har visat upp den för en kännare från Rejmyre glasbruk vid namn Axelsson. Denne hade åsikten att glaset är tillverkat omkring år 1900 då patentlås ännu inte fanns. Enligt honom skall en lokal smed i början av 1920-talet ha fått uppdraget av Rejmyre att uppfinna en låsning för deras tillverkning av konservburkar. Axelssons hypotes är därför att den smeden kanske kopierat vad en annan smed redan hade tillverkat för Gryts bruk.
Lunda 103:1
Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.
Nederkalix 612:1
Fårö 121:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.