Fagereds hembygdsgård framför en barrträdsdunge. Gården består av en tvåvåningsbyggnad med "skånke", dvs en tresidig farstukvist med stor nyckelhålsformad öppning, sammanbyggd med en långsträckt envåningslänga. En bred trappa i slänten leder upp till avsatsen där byggnaden ligger. Text till bilden: "Hembygdsgården Fagered. Fageredsaffären". Bild 2 visar bilden som vykort.
Från 299 kr
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
En vinkelbyggnad i två våningar vid södra änden av Gränna torg. Byggnaden har locklistpanel och fönsterfoder i mörkare färg. Farstukvist till höger mot Brahegatan och port in mot gården till vänster, mot torget. En väggskylt vid porten: "Hvetlanda-Boden". Tre kvinnor och två barn står vid porten.
Stuga med två ingångar i Algusered, "mellersta gården norr om vägen". Algusereds gård. Dörrarna är försedda med så kallad "skunke/skonke", en inbyggd farstukvist med välvd öppning och som ofta har inbyggda bänkar längs sidorna. I förgrunden en stenmur med trappa och till vänster ett fågelbord.
Gamla Dala (Dalen) i Sällstorp, torp under St Råryd. Torpet revs 1931. Här är familjen Johansson samlad framför vävstugan, fr v: Vera, Tilda (med flickan på armen), Johanna-Britta och August Johansson sitter med Melan mellan sig och Anna längst till höger. Den lilla stugan är omålad, har en liten farstukvist och stråtak (troligen halm).
På förstukvisten
Larssons har utökat huset med ett köksbakbygge och byggt ihop det med flygeln och här har man fått en vardagsingång via en liten farstukvist. Masse har ställt upp delar av familjen framför huset. Från vänster ses troligen mågen Jakob Larsson 27 år, hustrun Elisabet 51 år med hund, okänd, Oskar 57 år, dottern Emilie 27 år och okänd. Möjligen är de okända Masse själv med hustrun Majken.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Förstukvisten, manbyggnaden. Stigen Frändefors
Farstuqvist vid västra flygeln på Tuna gård. Ej färdigbyggd.
En man sittandes i förstukvisten.
Denna lilla stuga låg omkring 150 m väster om Botels Bodins på Hemmor grund. Här bodde på 1860-talet Lars Löfgren född 1837 från Hemmor och hans hustru Charlotta Maria född Tellström 1839 från Ardre. De fick döttrarna Anna 1870 och Laura 1880. Laura gifte sig med Oskar Jakobsson Bjärges, se Bild 561 och 562. Vad som hände med övriga familjen är ännu inte känt. Vid skiftet kom denna boplats att tillhöra Botels. Byggnaderna revs 1921. Bilden visar en liten inpanelad bulstuga av troligen mycket hög ålder. I hörnet står det sannolikt någon form av farstukvist. En mängd små skjul skymtar bakom staketet. Det här var förmodligen en fattig boplats. Vad de levde av är inte känt.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751. Denna boplats kom till omkring 1875 när Lars Lyander född 1850, son till båtsmansdottern Greta Cajsa Bofred på När, gift 1878 med Johanna Alström född 1853 från Buttle byggde här. De fick sonen Edvin 1885, gift med Elna Maria Lindholm från Tveta. Edvin blev lokförare och bodde i Västerhejde. Lars dog tidigt och Johanna bodde kvar i huset till sin död 1937, då Edvin och Elna ärvde det. Fastigheten köptes till sommarbostad 1950 av Gösta Pettersson i Stockholm. Nya ägare Anette och Göran (?) Lövgren... Vem flickan är på bilden är inte känt. Kanske en sondotter till Hanna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.