Karbenning 26:1-2
Från 299 kr
Karbenning 27:1
Sunnemohyttan 1923. Rester av masugnen. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Sunnemohyttan omkring år 1900. Till vänster masugnen, delvis raserad. Överst till höger herrgården. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Bostadshus, familjegrupp fem personer. Romsk familj (zigenarfamilj) från Löa. Dem bodde vid den nedlagda hyttan, för det var neutralmark. Mannen sysslade med förtenning - ett sätt att lägga tenn på koppar. Det var vanligt att romer (zigenare) kom till byn och sysslade med förtenning. På många ställen blev dem bortmotade, men i Löa var dem accepterade. Där kunde dem bo månadsvis. Dem fick betalt för deras arbete och även lite mat, höns, frukt, potatis. Dem fick också rester av träkol för att elda i kaminen som de lagade mat på.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.