Pollista
Från 299 kr
Övergran 228:1
Övergran 9:1
Håtuna 157:1
Personalstyrkan på Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, mitt emot Alingsås Gjuteri på AB Elektro-Apparats tomt. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson, (senare ägare till Larssons Masinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Guustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson, (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson, (senare verkmästare på Tekaverken/ASSA Stenman). Erik W Pettersson, (ordförande Metalls avdelning 206). Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz som nämns ovan). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larsson Maskinfabrik på Nolhaga).
Ett tjugotal metallarbetare ur Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, på AB Elektro-Apparats tomt, mittemot låg Alingsås Gjuteri. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson (senare ägare till Larsson Maskinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Gustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson (senare verkmästare på Teka). Erik W Pettersson, ordförande i Metalls avdelning 206. Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larssons Masinfabrik på Nolhaga).
Sigfrid Hindström köpte denna tomt på Södergatan 59, 1927, troligen sattes kakelugnen upp 1928. Sigfrid köpte kakelugnsformarna till denna ugn i Laholm. Han renoverade dessa formarna. De var oftast i gips. Han gjorde några kakelugnar med dessa formar, sedan förstörde han dem. De hade mönster av snäckor. Kakelugnen på fotot är svartglaserad, skulle varit ett skift högre men det fick inte plats. Barnet i nischen vet man ej vem det är. Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Byggnaderna till höger ingick i Björklunds anläggning med färgeri vid Ågatan och ullspinneri i träbyggnaden till höger. Den lilla byggnaden till vänster låg på Vitan 3b = Vitan 2 och var en garveribyggnad uppförd 1874 av garverigesäll A Bånge enligt stadsfullmäktiges protokoll. Den brandförsäkrades av Elias Andersson 1881. 1877 har som "ny egare" antecknats Walfrid From, som var "garfvare" och lät installera en bryggpanna i garveribyggnaden vid "Ettra ån" 1876. (C.E.) Byggnaden var beläggen på nuvarande Hallands Nyheters tomt. Byggnaden till höger ersattes av en nybyggnad, en tryckeribyggnad i 2 våningar, byggnadslov beviljades till Falkenbergs Posten 23 maj 1907. (CE)
Jacob Brusén som var född och uppvuxen i Rinna skulle som teolog och efter sedvanligt trevande i yrkeslivet komma åter till hembygden. Efter sin examen vid Uppsala hade han i förstone erbjudits tjänst inom kyrkan som pastorsadjunkt i Kättilstad och därefter följde en tid som vice pastor i Väderstad. Då hade komministerbostället i Rinna stått tomt en tid och både bostaden och tjänsten blev Bruséns sommaren 1884. Samma år hade han gift sig med Alma Lindroth och senare i livet kom han att gifta om sig med Edla Lindroth. Deras eventuella släktskap har inte utretts för denna uppgift. Jacob Brusén avled i Linköping 1935. Fototillfället kan uppskattas till 1880-talets första hälft.
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Ena Knapegården i Onsala, den som kallas "Där borte". Mangårdsbyggnaden sedd ifrån trädgården och till vänster en liten byggnad på hög stenfot. Kofferdikaptenen Andreas Backman lyckades 1814 återsamla ägorna till det gamla säteriet på Råö, som blivit fyrdelat. Sedan kom han själv att tredela det utifrån sina tre barn. Äldsta dottern Johanna Beata fick denna norra del av egendomen (däri ingick den äldsta säteritomten, vars byggnader ersattes 1755 på den tomt med Knapegården kom att kallas "Där framme") när hon gift sig 1801. Hon och maken Andreas Dannberg lät därefter uppföra ursprunget till byggnaden på bilden.
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
Mölndals barnhem (f.d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Tre personer som lagar mat. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass vid Holtermanska skolan. Flickorna i klassen, fr.v. ?, ?, Margit Wallin, ?, ?, Estrid Wallman, Daga, ?, Elsa Börjesson. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass. Pojkarna i klassen och en get. Fröken Klara Arvidsson. Övre raden, tredje fr.h.: Karl-Erik Marmgren. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass. Övre raden, femte personen fr.v.: Karl-Erik Marmgren. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Mölndals barnhem, Holtermanska, omkr. 1770-tal. Tecknad efter beskrivning av J.F. Börjesson. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Mölndals barnhem (f. d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Gruppfoto av barn och personal framför julgran. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.