Värnamo station.Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Från 299 kr
Värnamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Wernamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
"Privat 1933. Kyrkliga kapell syföreningen." "Namn på personerna: Översta raden från vänster: 1. Okänd. 2. Okänd. 3. Anna Martinsson. 4. Okänd. 5. Okänd. 6. Nanna Karlsson. 7. Okänd. 8. Okänd. 9. Anna Karlsson. 10. Rörläggare Johanssons fru. 11. Hildur Grundberg. Mellersta raden från höger: 12. Okänd. 13. Okänd. 14. Okänd. 15. Fru Strandberg. 16. Rosa Johansson. 17. Fru Sahlberg. 18. Carl Norborg. 19. Karin Norborg f. Lundström. Främre raden från vänster: 20. Okänd. 21. Okänd. 22. Okänd. 23. Ester Schewenius. 24. Greta Aldén. 25. Plats. Johansson. 26. Okänd. 27. Elin Sahlberg."
Konsum i Gunnarsdal Fotot är gjort som ett vykort med bild på framsidan och förtryckt adressfält på baksidan (se AKF-07222). Fotot är aningen sepiafärgat. På framsidan har någon skrivit "Gunnarsdal" och "Styrelsen Konsum vid Meken 1923 - 1924". Fem män och två kvinnor står bakom disken. En stor våg och en kassaapparat står på disken. På vägghyllorna står allehanda specerier. En telefon hänger på väggen. Enligt texten på baksidan är personerna, från vänster: Alfred Jonsson (hyvlare), Karl Holm (snickare), Gustav Jonsson (snickare), Gurli Lovén (exp), Herman Eklund (grovarb), Edit Jonsson (exp), Karl Lindkvist (gjutare). AKF-07221 är en bild från samma plats. Denna bild låg i ett kuvert med texten "Almsätra, Häringe, Enehill, Robertslund, Lindvalla".
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses, från vänster: Anita Gradin (socialdemokrat, invandrar-och jämsträlldhetsminister), Lennart Bodström (socialdemokrat, bytte detta år från utrikesminister till utbildningsminister), Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister) och Ingvar Carlsson (socialdemokrat, vice statsminister och miljöminister). Kvinnan längst till höger, i ljus jacka, är Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat). Pressen är på plats. Bakom ryggen på vice statsministern ses Björn Johansson från Arboga Tidning. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel. I bakgrunden ses Backmans Sport och Bellis Blommor. Allmänheten hålls på behörigt avstånd, på andra sidan Järntorget. Flaggorna vajar.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat, i ljus dräkt) tillsammans med Gunnar Sträng (socialdemokrat, riksdagsledamot, före detta finansminister) och Marianne Ytterberg i folkdräkt. Bakom dem kommer Lennart Bodström (socialdemokrat som under året bytte från utrikesminister till utbildningsminister) och Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister). Bakom dem ses Gertrud Sigurdsen (socialdemokrat som detta år bytte från hälsominister till socialminister) Pressen är på plats. Arboga Tidnings Björn Johansson, i ljusa kläder och solglasögon. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel.
exteriör, grupporträtt
Trumtornet, Peking (北京鼓楼), Arkitektur, Fotografi, Photograph
Bolsta. U 998, U 970, U 969, U 968, U 973.
Trumtornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Skamvrån. Ur Ett hem (26 akvareller)
Häusating eller rättare sagt täckating betyder att agen skall läggas på taket på en enda dag. Agbasen skall se till att allt material finns på plats och räkna ut hur många som behövs för att klara arbetet på en dag. Sedan leder han arbetet under dagen. Åsarna och raftarna sattes på plats redan dagen innan, kanske hängde man agen om helarna då också, i o m att det är ett viktigt och tidskrävande arbete. 14 erfarna män står uppe på taket och lägger agen. De mest betrodda, byxkalarna, lägger agen ute vid gavlarna. De virar vidjor, den flätade agen, runt vindskaidsraften, den barkade stången längst ut. Det är mycket viktigt att detta görs noggrant, annars kan agtaket blåsa bort. T h nere på marken ser man en gubbe vira vidjor av agen. Det var ofta gubb-, sork- eller källingorkearbete. Övriga mindre erfarna la bördar med ag runt ett dubbelt rep, som bands ihop med ett bagghorn. Karlarna på taket drog sedan upp agbunten, här i fem banor. Agen trampades sedan fast mot raftarna. För att ytterligare packa agen slog man agen, vilket två karlar gör med en täckstake.
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Ålems kyrka. Under medeltiden uppfördes en stenkyrka i Ålems kyrkby. Det var en byggnad med högt långhus och ett smalare rakslutande kor. Interiören präglades av valv uppburna av pelare. Kyrkklockorna hade sin plats i en fristående klockstapel.Vid slutet av 1700-talet räckte kyrkan inte längre till för den stigande folkmängden i församlingen. Den uppges ha rymt endast cirka 450 personer .( I den nuvarande kyrkan finns en modell av den gamla kyrkan). Kyrkoherde Anders Swebilius föreslog redan 1769 att kyrkan skulle utvidgas, men detta förslag vann inte gehör. 1781 begärde Swebilius häradssyn varvid kyrkan befanns i stort behov av reparation vilket ledde till att församlingen fattade beslut om ombyggnad. 1792 och 1811 utlystes entreprenad på byggnadsarbetet. Inga anbud kom dock in. Istället för ombyggnad fattades till slut beslut att bygga en ny kyrka istället för att renovera. Åren 1829 - 1830 uppfördes nuvarande stenkyrka strax öster om den gamla på den plats där klockstapeln tidigare hade stått. Ritningarna var gjorda av Samuel Enander. Den 30 september 1832 invigdes kyrkan av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Kyrkan är uppförd i empirestil och består av ett rektangulärt långhus med en avslutande kor vägg i öster med en bakomligga sakristia. Tornbyggnaden med huvudingången i väster är försett med en tidstypisk lanternin krönt av ett kors. Interiören som är av salkyrkotyp täcks av ett tunnvalv med en målning av Einar Forseth utförd 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.